Det går faktiskt att sova 4:a timmar, men efter 3 nätter och byte av natt till dag är jag mör i både huvud och kropp. Den värsta mörheten av trötthet och stress är pågående flytt. Nu känns det som om huvudet är kvar i sängen och kroppen vill också lägga sig, bara få sova zzzz.

Har läst nu i 2 dagar om barn som terroriserar omgivningen. Som sagt, huvudet är trött, kommer inte ihåg var någonstans, folk håller inne sina egna barn och stannar själva inomhus.

Hu då, undra hur dessa barn känner sig som får den makten att sätta rädsla i andra, särskilt när de ser vuxna som blir rädda. Farligt. Undra hur de blir som tonåringar eller vuxna, narcisster eller psykopater. Oftast förstår inte barn vad de utsätter andra för. Frontalloben i hjärnan växer olika snabbt, det är den delen av hjärnan som då inte förstår vad den gör för fel. Det är därför unga män kör för fort och ibland kan tappa herraväldet över bilen. Får du exempelvis en demenssjukdom i frontalloben, kan det visa sig om en kvinna eller man som alltid har uppfört sig och alltid har varit fint klädda kan då klä av sig inför andra, inte för att chocka utan att de inte förstår. Nu tänker jag inte på en skämtare. En man berättade om sin fru, när han förstod att hon var sjuk, hon som alltid skötte sig, plötsligt kunde  öppna dörren till toaletten när hon satt där och ropade på sina gäster, eller då när hon tog av sig på överkroppen och gick bland sina gäster. Hon förstod inte.

Så är det med barn, det är därför vi, under vår uppväxt, gör fel. Om ingen lär oss hur ska vi då lära oss? Om ingen vuxen visar eller talar om för sina barn eller andras vad som är rätt och fel hur ska de förstå. Vuxna ska inte tro allt som deras barn säger till dem. För nu talar jag om växandet. Om ens barn aldrig har ljugit tidigare, eller kanske bara har gjort det en gång, men det är vanligt, barnen lär sig hur långt de kan gå. De kan till och med blåljuga dig rätt upp i ansiktet. Tänk dig din gudomligt söta dotter, hon som aldrig gjorde något plötsligt blåljuger hon för dig. Svårt att tro, men det är naturligt - tycker jag.

Jag är fullkomligt säker på att det finns föräldrar som jobbar en hel del, som intar alkohol och droger, har fri uppfostran, eller som inte orkar med sina barn, dessa barn kanske springer vind för våg och gör som de vill. När jag var liten kunde jag hitta på mycket, även dumheter, men hemma höll föräldrarna koll. Tyvärr, inte ute, men jag hade inte vågat och jag har definitivt inte gått på någon annan människa. Barn och ungdom vill göra som de vill, då ljuger man förstås och "dumma - godtrogna" föräldrar litar på sina barn. Givetvis. Självklart ska man lita på sina barn. Jag hade säkert också litat på mina barn och varit en godtrogen förälder. Men en sak har jag lärt mig, jag hade gått ut och gott och kollat vad mina barn eller ungdomar gör. Jag hade försökt att lära dem att inte följa andra, jag hade lärt dem att alltid komma hem till mig oavsett vad det än är, det är jag som vuxen föräldrar som ska hjälpa och leda. Så kommer tankarna in på föräldrar som inte har fått en uppfostran, hur ska de veta hur man uppfostrar barn.

Den stora massan av människor uppfostrar sina barn kärleksfullt. Sedan får man inte glömma psykiska besvär eller sjukdomar, som påverkar både barn och tonåringar. I ovanstående fall där barnen har tagit över borde socialförvaltning och polis redan innan kollat upp dessa barn och deras föräldrar, innan det gick för långt.

När jag var barn och tonåring vågade jag inte berätta för mina föräldrar, de var stränga, men kärleksfulla, vi hade regler. Jag hade aldrig vågat hitta på "för mycket" dumheter. Det svåraste jobbet i världen är att vara förälder.

Förr, hm, jag tror att jag börjar bli gammal, återkommer ofta om hur det var förr. Vissa saker var bättre, andra sämre. Var jag på en annan gård som barn, då sa andra vuxna till en att gå hem, även grannarna höll koll på en. Då vågade man inte hitta på idiotsaker. Idag, och om du lägger dig i med omtanke, får du barnets föräldrar på dig och du kan bli utskälld. Då var det slut på både kaffe och gnäll. Nu är det dags för att börja städa, flyttstäda.

När jag tittar ut på sommarhimlen får jag ett leende på läpparna. Värmen kommer, kanske inte så varmt som man önskar, men den är skön.

Ha nu en underbar dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag tyckte att jag började i tid med allt. Utrensning från vinden, den var givetvis inte tillräcklig, men det var mest för visning av huset. Sedan får man inte glömma hur mycket jag städade mellan olika aktörer. Trädgården ska vara fin också, och inte förglömma det viktigaste - jobbet. Man måste jobba, även om man så tar ut semesterdagar.

Nu har vi kommit så långt att jag ska ringa till ett ställe där jag kan skänka en del gamla möbler, inget fel på dem mer än det är gammalt. Både min man och jag, som går skilda vägar, kan inte heller ta med oss för mycket möbler dit vi flyttar in, bara det viktigaste. Så svårt är det med lägenhet att man bor kvar fast skilsmässan är ett faktum. Allt fungerar om det måste, men jag tänker på dem som på något sätt är utsatta, där den ene parten är fysisk eller psykisk sjuk.

Om du bara visste hur trött jag är nu. Får inte vara det, för nu är jag i sluttampen. Hemma hos min syster finns mängder av kartonger och påsar, lite mer kommer.

Igår sa hon till mig att jag säkert kan rensa ut lite till. Ja, absolut, och när jag är i hennes lägenhet i stillhet, jag menar att ingen tidspress finns över mig, då ska jag gå igenom påse efter påse, likaså detsamma med kartongerna. Vi pratar fortfarande om att bo ihop, eller inte. Vi har alltid umgåtts, men givetvis är det skillnad att bo ihop. Nu är det så att hon, om vi bor ihop, kan åka till Belgrad och vara där några månader, komma hem någon månad och åka igen. Då är lägenheten tom och det är en onödig kostnad. Själv kommer jag att resa mer, när möjlighet finns. Vi har redan satt upp regler. Den som först går upp på morgonen gör frukost till sig själv. Middag är inget måste, vill man, då är det upp till var och en. Mat, spelar ingen roll vem som handlar, men vill man ha något utöver basvaror får man handla det man själv vill ha. Givetvis ska ingen utnyttja den andra och alltid gå och handla, varken min syster eller jag är sådana. Nästa regel är, om den ena vill eller följer ett program på teve har den andra sin i-pad. Allt går att lösa. Gäster ska man få bjuda hem - givetvis ska vi säga till varandra och självklart är gäster alltid välkomna. Hm, de vi känner.

Igår kväll var jag otroligt trött. Somnade tidigt och vaknade redan 2-tiden och låg vaken en bra stund, men jag somnade om och vaknade inte förrän klockan nio. Jag behövde nog sova ut, men det är ändå viktigt att jag får sova, ska jobba helgens nätter.

Så här sitter jag framför datorn och bör redan ha gjort en hel del, men det vill inte min kropp. Den känns lite darrig. Om 1,5 vecka är allt över och jag kan vila lite. Därför måste jag nu genast sätta igång.

Njut av det vackra vädret. Jag kikar ut från rummet och ser solen lysa från en fantastisk blå himmel. Det är en fröjd för ögat. Det är bara 16 grader i skuggan. Brrr. Jag tänker på de som campar.

Ha en fantastisk helg, ifall jag inte hör av mig via bloggen under helgens dagar.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Vad menas egentligen med en offentlig person? För mig är det kändisar, kungahus, idrottsmän, författare, filmskapare, med andra ord, alla som syns i sociala medier.

Häromdagen läste jag om Norges prinsessa, som har träffat en färgad man, även så idag. När hon visar upp sig med honom ser hon verkligen förälskad ut. Tydligen har hon använt sin titel, prinsessa, vilken titel egentligen, prinsessa. Jaha, och nu tyckte jag till. Detta rasar nu många norrmänn mot, eller om det är att hon är förälskad i en mörkare man.

Jag tänker även på Camilla Läckberg, som också får ta emot mycket. Nu har jag inte följt henne varken på twitter eller i annat flöde. Alla människor som säger något, alla som berättar något kan få sig en känga. De blir härmade, efterapade och vad de än gör granskar vissa personer dessa människor, de granskas hårt och granskarna skriver elaka kommentarer. Om detta är avundsjuka eller om människor måste ha något att tycka illa om någon och till och med mår bra av det. Jag vet inte. Tro nu inte att jag är fantastisk och aldrig skriver elaka kommentarer.

Jo, det kan jag, men inte personligt riktade. Visserligen kan jag kommentera dessa med mina vänner, men skulle aldrig skriva elaka kommentarer i sociala medier om exvis Camilla Läckberg.

Skillnad är personer som sticker ut, personer i sociala medier som är regelvidriga, de som klankar på andra och verkligen ser till att det går in hos den andre. Det tycker jag är avskyvärt. Vad vinner den personen på detta. Vem är den personen som anser sig ha rätt att skriva vad som helst om andra.

Varför nämner jag Camilla Läckberg? Jag tycker att hon är duktig, otroligt duktig. Många säger att hon inte skriver bra, men hon tjänar mängder av pengar. Då kan hon väl inte vara så dålig.

Folk får gifta sig med vem de vill, tjäna hur mycket pengar som de vill utan att folk ska kommentera. Jag vet, jag är inte rätt person att tycka till. Visst undrar jag när åldersskillnaden är för stor. Om jag var runt 30 skulle jag personligen inte vilja ha en 50-åring. Men det är jag. Andra får göra som de vill. Men eftersom jag tycker att åldersskillnaden blir så stor har jag alltid undrat varför jag är emot det. Huvudsaken att folk blir lyckliga utan att andra ska lägga sig i och försöka krossa deras lycka.

Jag minns att jag var barn, jag tyckte inte om när folk kom för nära mig. Som barn var jag söt och hade långt naturligt lockligt, ibland väldigt lockigt hår. Farbröder tyckte jag var söt. Jag avskydde dem, men de gjorde inget som jag kände mig kränkt över. När mina ingifta morbröder ville att jag skulle sitta i deras knä, för att jag var söt, ville jag inte, men pappa sa att jag skulle göra det. Usch, vad jag avskydde det. De drog i mitt hår pga lockarna.

Många gånger har jag undrat om mina känslor angående för stor åldersskillnad mellan ett par kommer därifrån. Varför är jag emot för stor åldersskillnad? Är det psykologi? Jag vet inte. Kärlek mellan ett par är viktigast, inte åren, inte sexualiteten, huvudsaken man mår bra i sitt förhållande.

Med ett ögonkast ut i verkligheten och från frukosten ser jag en blå himmel med små molntussar. Du som jobbar, du får ha det bra. Du som har semester, försök och njut av den.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag vet att bolaget Balder köpte upp husen där min svärmor bodde. De renoverade och byggde om. Priset på hyran höjdes med åtskilliga tusenlappar och detta är i en utsatt stadsdel. Först när jag såg det tänkte vem har råd att bo där? Kommer det bli sociala som tvingas hjälpa människor som är utsatta. Tänk dig då den höga hyran om sociala betalar för ett antal sådana lägenheter. Mer och mer pengar tycks gå till hyran. Nu läste jag i en mer populär stadsdel i Göteborg att hyran för en 70 kvm kostar per månad drygt 9300:-, därtill kommer el, bredband och kanske en p-plats. P-plats kanske man kan stryka för hyran är för hög. Eller? Alltså, hyran höjs allt ifrån 2000-5000:-/månad. Det blir ett stort hål i kassan.

Jag tänker på alla de, inkluderat mig, som har ett låglöneyrke, var ska vi bo i framtiden. Det verkar som om fler och fler bolag höjer hyran ordentligt efter en renovering, särskilt om det står stamrenovering.

Idag hinner jag inte skriva så mycket mer, jag ska packa in bilen med saker som ska skänkas och slängas på en Återvinningsstation. Där är det väldigt bra ordnat. Sådana som jobbar för ett ställe som säljer skänkta saker och överskottet går till att rädda någon i världen.

Det finns mer på vinden som ska slängas/skänkas, men sakerna är snart slut. Jag hade kunnat plocka ner mer från vinden, men i natt jobbade jag och igår sov jag inget. Givetvis får sömnen stryk och idag är jag vingelkantig. Sov tungt i 5 timmar. Jag ska handla lite, men är snart hemma igen för packning och att bära ner mer från vinden. Äntligen kan jag se vad som finns kvar att plocka med. Tyvärr har jag problem med ryggen och uppe på vinden kan jag inte gå rakt, därför blir det inga långa sessioner däruppe. Nej, nu börjar det regna ute. Jag måste springa fram och tillbaka, trappor upp till garaget, med otympliga saker som ska slängas. Men jag måste åka, för jag ska handla lite till middagen idag.

Jag har nog en regnjacka någonstans. Tyckte det lättade med regnandet, men det avtog bara lite. Nu ska jag byta om och börja mitt träningspass för dagen, alltså att springa i trapporna.

Ha det gott därute. Och du som har semester och drömmer om ljuvliga dagar, vilket jäkla väder du fick. Ibland kan det vara bra att inget göra. Kroppen och själ får vila från allt. Du kan inget göra.

Det här måste jag berätta först innan jag avslutar bloggandet. En gång åkte min man och jag på ett gammalt ångfartyg, litet, men lagom stort, vi åkte uppför Göta Älv och till Trollhättan. Mina ben ville röra på sig och det var svårt att sitta still, vi gick runt, men sedan kunde vi inget göra och  satte oss för att titta på utsikten. Så stillsamt, en sådan rohet, det fyllde själen och jag kände att något tungt lämnade mig. Och det var det som vi kallar stress. Vi människor är utsatta för ljud och upplevelser hela tiden. När vi då kommer ifrån det kan kroppen uppleva katastrof, för känslan av inget är i början hemsk, sedan måste man vänja sig. Det är faktiskt skönt.

Kom ihåg, när det är semester låt någon i familjen var eller varann dag bestämma vad som ska göras. Ha en vilodag eller två emellan. Låt inte en styra i alla beslut. Naturligtvis, har du småbarn blir det säkert lekparker och det varje dag, men unna din kärlek att åka någonstans själv och ha en heldag, nästa gång är det din tur. Man måste inte hänga ihop som klistrade själar, vi är olika och har drömmar som ibland går isär. Semestern är till för oss alla.

Så njut av dagen.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

Har inte kollat ovanstående på ett tag. Hinner inte på grund av flytt. Vill bara veta att man kan klicka på en bok och du kommer till bokförlaget Vulkanmedia.

www.lill-lindback.se

Jag läste om en som skriver för tidningen att kommunen borde införa gratis kollektivtrafik för alla. Låter toppen, då ökar förstås skatten - igen. Genast kommer en följdfråga. Hur ska alla som vill åka gratis då få plats? Mer bussar i trafik och mycket mer spårvagnar.

Givetvis är ovanstående tankar om gratis kollektivtrafik viktig, men hur finansieras detta och hur mycket kostar inköp av ännu fler bussar och spårvagnar. Behövs det nya hållplatser och spår får både bussarna och spårvagnarna? Då blir det en stor kostnad för oss göteborgare som redan är tyngda av Västlänkens miljarder som pumpas ut av skattepengar, pengar som först och främst kommer från vägtullarna och om de flesta vill åka kommunalt vem betalar för tullarna och alla dessa skatteintäkter.

Visst är det bra med att ställa bilen hemma med tanke på miljön. Med åren har jag blivit allt latare och tycker att det skönt att spara tid som blir när jag åker tur och retur, även då dörr till dörr. Jag sparar lite mer än en timma per eller kväll och morgon, eftersom jag arbetar natt. När jag går av ett arbetspass är det skönt att komma snabbt hem, men ibland åker jag kollektivt. Jag hade inte bil under många år utan åkte kommunalt vart jag än skulle. I väldigt många år bar jag hem stora kassar, ibland om det var fest eller födelsedag då fick jag gå/åka kommunalt två gånger för att få med allt. Oftast fick jag förbereda tidigt med att handla varje dag. Idag förbereder jag också, men nu har jag bilen när jag storhandlar.

Apropå bilen, vissa forskare från världens hörn säger att bilarna släpper inte ut lika mycket som förr. Gamla bilar släpper ut mer. Det är bra med miljötänk, men jag försöker tänka ut om det finns mer faktorer än bilar och flygplan som släpper ut gifter. Exvis skövlar storbolag skogar, säljer detta och säljer sedan ut marken. Träd friskar upp luften, träd är oerhört viktiga på vår jord. Sedan blir vi alltfler på jorden. Från flygplan under natten ser man hur städer lyser upp, det generar säkert värme. Vi får inte heller glömma att vi människor andas och luften omförvandlas. Miljön - det är ett väldigt stort ord och innefattar väldigt mycket. Det viktigast är hur vi människor tar hand om vår miljö. Se bara på våra hav och stränder, speciellt efter vintern och stormar. Folk städar stränderna från tonvis av skräp. Givetvis kan det blåsa skräp från våra miljöstationer, men människan är ändå värst. Jag har sett många som slänger sitt skräp där de står eller går.

Som vanligt spårar jag ut lite ...

Ha nu en fantastisk måndag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se