Alla inlägg under augusti 2018

Av Lill Lindbäck - Fredag 31 aug 08:27

Kroppen är ett fantastiskt verktyg, eller om man har otur, värktyg. En del får, tyvärr, autoimmuna sjukdomar som kan ge ett helvete, därav namnet värktyg.

Är du lat, som jag är ibland? Vila och inte stressa, det är skönt, kroppen behöver detta då och då. Men att sällan röra sig och kanske äta gott, slänga i sig chips i soffan var och varannan dag, det är inte bra. Kroppen är född till att röra sig. Du måste ha känt själv när du har haft en latarperiod att kroppen inte vill det du vill. Hjärnan blir också lat och orkar inte. Det tar tid att få tillbaka orken.

När man rör sig får hela kroppen syre, hjärnan mår bra, när hjärnan mår bra mår man själv bra. Psyket stärks av motion. Nu pratar jag inte om dem som springer varje dag i veckan, som tränar på gym kanske fem gånger i veckan, utan vanliga motionärer. Kroppen är inte gjord av för mycket lättja.

Visst är det skönt att ha på sig mjuksittande kläder och hasa sig ned i den härliga ,underbara fåtöljen och bara få vara. Självklart med något gott jämte sig. Lycka.

När man känner sig piggare i kropp och sinne kommer tankar över en. Vi har med oss olika resurser i livet. Jag har alltid haft fantasin till hjälp. Den har burit mig som en vind, en storm och den ger mig lycka.

Jag letade bland annat efter ett foto, vissa foton som jag tar och blir lyckade sparas i en mapp som heter bokomslag. Igår visade jag upp den. Jag ville bara berätta att när man är lite piggare kommer saker till en och bilden gav mig mer.

Som du ser ligger en vit fjäder på en grön härlig mossa. Fjädrarna använde jag till en bok som heter Hämndens Änglar. Det här fotot sparade jag och tänkte att jag kunde kanske ha till en annan bok.

Plötsligt kommer en röst till mig, "lyft på fjädern", viskar någon. "Lyft den", rösten vibrerar av lockelse och kvinnan lyfter på den vackra fjädern. Under finns en snigel. Med gula ögon hypnotiserar den kvinnan, och så vidare. Jag har skrivit en science fiction, mer som en längre novell. Jag hade tänkt fortsätta, men hade då annat att skriva om. Tiden räcker aldrig till. Trädgårdsarbetet börjar lugna ner sig. Finns att göra, finna alltid att göra något. Nu när jag arbetar som mest orkar jag inte hålla på så mycket. Jag såg på bilden, då klickade det i hjärnan av olika händelser och personer pratade med varandra. Nu till hösten ska jag fortsätta med den och då parallellt med nästa bok som kommer att bli del 2 till Tårarnas doft.

Den här bilden visade jag igår. Varför jag visade den idag igen beror på att det finns så mycket i livet att göra. Många har tråkigt, det hade jag i min ungdom. Jag förstod inte då vad jag kunde utveckla med min fantasi. Detta att skriva kom till mig när jag var i 45 års ålder, men då hann jag inte. Några år därefter kom det. Vi vet aldrig vad som finns, under fjädern, lite skämtsamt skrivet, vi vet aldrig vad som finns bakom nästa stängda dörr. Det är så livet är, att våga lite, att kanske utbilda sig i något man inte tror sig kunna. Nu pratar jag bara om en vanlig kurs. Att våga. Alla kan inte älska allt, men någon bit av tårtan kanske är god.

Ha det gott därute!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Finns på Vulkan, och övriga nätbokhandeln.

Se vidare på www.lill-lindback.se

 

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Torsdag 30 aug 07:56

Nu börjar det bli tröttsamt. Jag har alltså sovit alldeles för lite. Mitt fel. Dessutom har jag arbetat mina 3 nätter och har nu gått av. Jippii! Ledig fredag, lördag och söndag. Det är toppen - givetvis. Så är det, när man jämnt är ledig uppskattas inte alltid ledigheten lika mycket som när man jobbar. Idag ska jag upp tidigt igen, ska uträtta ett tidsbestämt ärende, men är snart hemma igen. Skönt. Har egentligen ingen större lust att göra något när jag har gått av mitt arbetspass, det är som lillfredag för mig.

Men, att jobba natten har lite fördelar. Mer ledigt, för jag arbetar inte heltid, dessutom ser jag morgonen två gånger. På tidiga morgontimmar på jobbet, sedan hem för att sova när alla andra gör sig klara till en arbetsdag, sedan vaknar jag hemma och då är det morgon för mig igen. Härligt på sätt och vis. Det dåliga är att jag ofta är trött och lite snurrig, dessutom tappar jag ord när jag jobbar. Orden kommer tillbaka när jag är långledig, så det är lite slitsamt.

Nu ska jag strax lägga mig. Mitt kreativitet börjar bli ett hinder, nej förresten, inte alls. Det är så att jag har mängder av samtal som måste skrivas upp eller ned i datorn innan jag glömmer det. När kreativiteten är igång bör jag också vara igång, men jag hinner inte. I morgon är det en ny dag, kanske jag hinner lite senare idag att skriva ner lite av mina idéer som kommit till mig.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Finns på Vulkan och övriga nätbokhandeln.

Läs vidare på: www.lill-lindback.se

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Onsdag 29 aug 07:46

Jag jobbade natten mellan måndag och tisdag. På morgonen skulle jag åka nästan direkt till Landvetter flygplats för att hämta min syster. Allt var ok så långt. När vi kom hem till mig där hon hade bilen parkerad, skulle hon bara pumpa upp ett däck i mitt garage. Garaget känns trångt när man är ovan, dessutom backa ut och svänga på ratten i rätt läge är inte alltid lätt. Det visade sig att det blev svårare för henne än jag trodde. När hon stod där det går lite uppåt stannade hon bilen för att jag ville få henne att förstå att hon måste titta i sidospeglarna. När hon skulle fortsätta sin färd bakåt och uppåt innan hon kör ut på gatan, vilket man inte ser när man backar bakåt och uppåt. Nu låter det där inte klokt, men för att du ska förstå. Man har noll sikt bakåt, det är därför man måste titta i sidospeglarna. Bilen rullar framåt, hon bromsar och försöker igen, återigen rullar bilen framåt. Då stannar hon och går ut. Jag försöker också. Har inte kört en bil med manuell växellåda på många år. Jag försökte hitta dragläget, gasade och skulle backa. Bilen rullade framåt. Vi tittade på växelspaken, jag var säker på att den stod på backen. Jag kände efter, jodå. Återigen görs ett försök med ett ännu mer gasande, jag måste hitta dragläget. Men herregud vad jag fick gasa och jag rullade framåt. Självklart ringde jag min man. Han sa att det finns en bogserlina i min bil. Jag backade min egen bil nerför gatan och till min systers bil på min uppfart. Jag förklarade hur jag tänkte göra, men vi hittade inte någon att sätta linan på. Då började jag läsa instruktionsboken. Tröttheten gjorde att jag inte fick in det som stod i boken. Min syster var lika trött, hon hade gått upp på natten. Nu vill jag bara nämna att bilen stod centimeter från mitt trappräcke. Jag ville inte köra på så att den går sönder. Ja, vi hade lite panik. Nu ljuger jag, paniken var lite mer än så. Hur sjutton skulle vi få bort bilen?!

Då kom vi på det. Vår bror bor ett par gator längre ned. Honom ringde jag, han kom direkt och kände på bilen. Sedan backade han ut, lätt som en plätt. Man skulle använde rejält med gas. Jag som aldrig har haft en sådan "konstig" bil (inget fel på den) hade inte vågat gasa rejält. Min syster hade glömt det.

Så blir det ibland. Den morgonen somnade jag runt klockan 12. Undrar du om jag var trött så är svaret ja. Vaknade sent, gjorde mat och tog det lugnt en timma, sedan jobbet igen. Nu sitter jag här och ska gå och sova. Trött som bara den med bara fyra timmars sömn.

Det här fotot tog jag för ett par år sedan. Jag skulle ha fjädern med i en bok "Hämndens Änglar", när jag sträckte upp fjädern mot himlen och tog fotot då blev det den bilden. Här nedan ligger den på en mossa. Plötsligt kom jag på en längre novell jag har skrivit i science fiction. Under fjädern gömmer sig en snigel. Nej, i fantasins värld. Detta kan bli ett nytt bokomslag. Snart kanske jag har tid att fortsätta med nästa del i en bok jag skriver.

 

Ha det underbart därute!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns på Vulkan och nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Tisdag 28 aug 07:49

Min man och ett par av hans vänner badade bastu som ligger jäms med altanen. Jag tittade på teven och slängde en blick ut. Himlen var bara så vacker. Jag visade killarna fotot, de tyckte detsamma. Den ene sa att det kan du använda som ett bokomslag. Då tittade jag ännu mer på bilden och tänkte till. Tårarnas doft - är klar, men ska läsas igenom igen. Del 2 är påbörjad och ska heta Frihetens vind. Jag vände mobilkameran för att få med allt det fina. När jag la in det i datorn roterade jag fotot och det blev jättebra. Detta foto använde jag i min bokblogg ThrillerLill. Hur jag än gjorde la sig fotot på sidan. Jag lät det vara så. Yes, det blev rätt.

Här är fotot på Frihetens vind - en thriller. Husen nedan ska bort, jag vill ha bildens nedkant mörk. När jag zoomar in bilden med kamerans hjälp ser det ut som om molnen till höger brinner och glöder. Jättevackert.

 

Ha en fantastisk dag. Själv ska jag strax lägga mig efter nattjobbet.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Måndag 27 aug 11:37

Skratta inte åt mig. I våras försökte jag tömma en del av varmkomposten, detta finns i en binge med lock för. Kallkompost ligger ute. Kompost är trädgårdsavfall, den varma är allt från potatisskal, äggskal, kaffepulver med melittapåsar mm, sällan matrester. Försöker alltid att göra en låda av matrester. Kallkompost är trädgårdens upprensning.

Jag tömde nästan hela den varmkomposten och la ut detta på mina små odlingar. Jag satte senare ut fröer på tomater i rader och för att de skulle få växa till sig, dessa skulle flyttas på senare. Döm om min förvåning att det växte tomatplanter hej vilt. Jag visste inte vad som var vad. Bifftomater, cocktailtomater, avlånga röda och en gul som inte är med på bild. Vanliga tomater. Här kommer ett axplock.

Här nedan är troligtvis från bifftomater. Alla bilder valdes som miniatyr. Annars blir det för mycket.

    

Här är på cocktailtomater

 

Här är en vanlig tomat, men ändå stor.

 

Det är fantastiskt att se hur det växer och får följa en blomma till en grönsak. Den dagen jag flyttar från huset måste jag ha en balkong för att även där odla tomater och gärna slanggurka. Tomaterna får tjockare skal och blir dessutom lite sötare än de i affären.

Ha en trevlig dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Fredag 24 aug 15:18

När jag kom hem från jobbet i morse gick jag en runda runt trädgården. Jag försöker ta bort sniglar. När det var som mest sniglar plockade jag en sommar nästan 5000 stycken. Märkte knappt någon skillnad. På samma blomma kunde det hänga flera sniglar. Vissa blommor var endast stjälken kvar och slem. Apropå slem, jag drömde en konstig dröm för ett par år sedan.

Det var ett par som hade tre söner, den yngsta var 6 år, han stod vid ett stenparti där det fanns blommor och detta var i ett hörn av trädgården. Mamman höll på att bädda rent, hon hörde sonen skrika och höll på med sitt leksakssvärd. Hon skrattade åt sonens fantasivärld. Det var ingen fantasi värld. Några av sniglarna fick gula ögon och kunde hypnotisera ett offer. De kunde även samtala med densamma. När sonen kom in frågade mamman om han hade haft roligt ute i trädgården. Nu har jag glömt lite, han sa; sniglarna ska ta över världen, men jag ska skydda dig mamma. När pojken fortsatte sin lek med sina bröder skrattade hon. Med fantasin värld kan man ta sig långt, tänkte hon. En dag hann verkligheten ifatt henne. Sonen hade rätt. Jag skriver inte mer för en dag ska jag bearbeta den och skicka in novellen, eller göra en kortroman av den. Tiden räcker aldrig till.

Jo, jag plockade sniglar. Du vill inte veta vad jag gör med dem, så därför avslutar jag meningen med att jag såg klöver som växte på gräsmattan. Jag hade lovat mig själv att snabbt gå in och när jag vaknar skulle jag åka iväg och handla. Där satt jag och kom in alldeles försent. Klövern plockades bort på vissa ställen. När jag gick såg jag mer och fastnade där. Ibland är man inte klok. Den biten av gräsmatta är inte klöverfri, men tusan så mycket finare. När jag borstade tänderna kliade det på kinden och upp till pannan, vid tinningen. Jag kliade mig, men när det obehagligt fortsatte klia uppåt kikade jag i spegeln. Ett djur sprang där. Sedan hann jag se att det var en liten spindel, innan den försvann i kranvattnet.

Klockan 15:30, om ett par minuter börjar ett 30 minuters program, Buying Alaska. Jag älskar det där programmet. Ett husköp i Alaska, vissa gånger köper de hus rätt ute i vildmarken. Om de bor vid en av alla floder eller vid en sjö är det bara till att slänga ut fiskespöet och fånga en lax. I vissa områden finns det väldigt mycket lax.

Idag hinner jag inte se programmet. Jag älskar trädgård och blommor, men min kropp och min tid i livet tycker jag mig att detta trädgårdsliv snart är slut för mig. Nu vill jag flytta till en vanlig enkel bostad, då får jag mer tid till mina fritidssysselsättningar.

Här är en vacker blomma från mitt jobb. Den blommade i våras. Jag skulle visa en från trädgården, men fastnade för den här bilden.

Bara för att jag pratade om den lilla spindeln börjar det klia överallt på kroppen. Skit också! Kan knappt sitta still.

Ha en underbar dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

 

Av Lill Lindbäck - Torsdag 23 aug 07:48

Jag kunde flexa ut tidigare från jobbet och var hemma redan kl 07:15. Gick runt i trädgården och tittade. Så kom känslan över mig, hösten är på ingång. Jag har alltid älskat alla årstider, men då ska det kännas att det har varit sommar, i år har det varit en härlig, men nästan för varm sommar. Man blir aldrig nöjd. Kollade i min brunn som finns på tomten och såg att det är långt kvar tills vattennivån hamnar där den en gång var. Jag hörde på radion att det måste komma mycket regn för att fylla på våra vattennivåer. Jag förstod vad han menade, för det har regnat en hel del den sista tiden, det märktes knappt i brunnen. Jodå, ett par decimeter har det ökat, men det är nästan ett par meter upp till vad det brukar vara.

Nåja, hösten älskar jag med hög och klar luft. När bladen börjar få alla vackra färger på träden, men det dröjer lite till. Det jag inte gillar med hösten är det där gråa och tråkiga. Hela tiden grått, det blir jobbigt till slut. Tänk er en lätt kylig höstdag med blå himmel och träden har underbara färger.

Nu ska jag sova. Ha en fantastisk dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Hotell Eggers i Göteborg. Lampan ser ut som en chic hatt.

 

Den här bilden gillar jag, tagen från altanen. Månen är på väg upp över trädtopparna. Jag zoomade in månen med mobilen, men bilden blev kornig. Det är svårt att ta på månen, har gjort flera försök. Gjorde en större bild som ovan, men det blev inte snyggt.

    

Av Lill Lindbäck - Onsdag 22 aug 09:23

Igår körde jag ifrån en väninna. Vi hade varit på en utflykt. Tyvärr blev det mitt i rusningstrafiken. Här kommer första exemplet. Jag stod och väntade bakom andra bilar, detta var på en mindre gata, längre fram finns en rondell. En bil kör åt sidan. Två ungdomar byter plats. Plötsligt kör föraren över en hög kant rätt in på cykel- och gångbanan kör som en galning rätt fram mot rondellen. En kvinna hoppade åt sidan och stirrade chockad efter bilen. Om du undrar om jag ringde polisen. Nej, för jag såg inte nummerplåten. Allt gick fort och inte trodde jag att någon idiot skulle köra upp på en gångbana.

Nästa exempel under samma färd. Nu kör jag på en större led. Norrleden. Ibland finns bara en väg, den delar sig då och då och blir två. Självklart vill alla fram fort och kör i den vänstra filen så långt upp de kan, förbi alla som snällt väntar i kön, som jag. Jag är oftast vänlig i trafiken, men att "fusk"köra förbi för att snabbt ta sig fram. Ja, jag kan förstå. Folk har säkert bråttom hem. Men jag som väntar i kön tar det allt längre tid för. Men, när det då är två filer och bilar är på väg att trycka in sig där jag står kommer ytterligare bilar på utsidan och kör över heldragna linjer, vilket är förbjudet. Jag häpnar. Så många kan inte vara så stressade. Tredje exemplet är att leka lite med livet. Sirener hörs någonstans. Jag ser inte om de kommer på motsatta sidan eller bakom mig. I backspegeln ser jag blinkande ljus, jag kör åt sidan. Ambulansen kör över de heldragna linjerna för att komma fram. Det är inte konstigt, annars hade de aldrig kommit fram. Ambulansen swishar förbi och bakom den kommer en liten bil och kör lika fort och väldigt nära bakpå ambulansen. Jag bara blinkade. Hur vågar folk?! Tänk om ambulansen bestämmer sig för en helgalen sak och den lilla bilen följer efter.

Detta var trafiken för idag.

Förut läste jag i Aftonbladet, höll på att sätta nästan kaffet i vrångstrupen. En islamistisk organisation vill skydda muslimer från västerländska värderingar här i Sverige. De vill inte att muslimer ska vara med i sekularismens (betyder ungefär; ökad likgiltighet för religion) politiska system. Samma islamistiska organisation vill införa en världsomfattande islamisk stat, ett kalifat (ämbete - härskare ett välde) där västerländska värderingar är förbjudna. Denna organisation vill inte att muslimer går och röster här i Sverige. Med andra ord, ingen demokrati, utan en härskare, helst med Sharialagar.

En riksdagskvinna från Kristdemokraterna hade betalt sina resor med skattebetalarnas pengar, det hade tydligen blivit runt 200.000:- Detta ber hon om ursäkt för. Ber om ursäkt för?! Hallå!!! Tänk om jag hade försnillat pengar från företaget jag arbetar på. Sparken, med omedelbar verkan. Hoppas att hon avgår och måste betala tillbaka. Det hade jag fått göra.

När folk hamnar i maktens korridorer händer något med en del. De blir värre än värst och tror att pengarna är deras.

Nu är det slut på gnällandet. Jag har lite att göra i mitt hem.

Ha nu en underbar dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Här kommer en avkopplande bild. Min väninna och jag gick nedför berget i Österrike, en bra bit nedanför ligger vårt hotell. Vi gick lite fel, skulle gå en genväg. Vi trampade i vatten och kor följde efter oss, vi kröp under staket. Vårt skratt följde oss ner till en mysig restaurang, där intogs kaffe, likör o apfelstrüdel. Håll med om att det är vackert.

 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lill-lindback med Blogkeen
Följ lill-lindback med Bloglovin'

Lill Lindbäck

Lill Lindbäck


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se