Alla inlägg under september 2018

Av Lill Lindbäck - Fredag 28 sept 17:36

Om några timmar ska jag vara på jobbet. Jag jobbar hela helgen. Har knappt hunnit blogga med tanke på mycket som ska bli gjort i och runt huset. Idag tog min man bort bräder från garaget och vi satte upp nya. Vilken tid det tog! Blev klara för en stund sedan. Middagen blir idag hemkörd pizza. Sedan måste jag vila inför nattjobbet.

I morgon när jag går upp runt kl 14:30 ska jag äta, hämta min syster. Vi ska gå på bokmässan här i Göteborg, det blir inte så lång tid. Min systerdotter, Diana Wahlborg, ställer ut och vi tänkte hälsa på henne. Sedan kör jag min syster hem och själv åker jag till jobbet.

Jag bloggar i väntan på pizzan. Om du undrar, ja, jag är helt slut i min kropp. Ska lägga mig direkt efter att jag har ätit. Måste få sova minst en timma. Håll tummarna för mig att det blir en lugn natt.

Nu kommer pizzan!

Ha det gott.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Onsdag 26 sept 16:24

Bokmässan öppnar dörrarna för allmänheten på fredag kl 14 och har öppet resten av helgen. Googla på öppettider om du är intresserad av att gå dit. Den bästa tid att gå är på söndag eftermiddag. Då är det mindre med folk och de olika stånden börjar rea ut, men det finns mer montrar som säljer annat, det är vykort, pennor och mycket, mycket mer.

Jag har varit med på bokmässan och stått med andra författare. Man måste våga, man måste sticka ut, listan är lång. En är att komma på bra idéer genom att "glömma" en bok här och där, mest för att visa upp sig. Varje författares dröm är att få sälja ut sina böcker, för den stora procenten får de flesta sålt mellan 0 till 10 böcker.

Under min väg har jag träffat många människor. I flera år har jag stått som värdinna för bokförlaget Vulkanmedia.se, ett nätbokförlag. Så mycket möten, så mycket kontakter. Det är kul och det är häftigt.

När jag går in på bokmässan möts jag av ett sorl av människor. Bara känslan att gå därinne är stor, men ... då måste man vara pigg. Ett år för länge sedan klarade jag inte av att gå runt på bokmässan. Det var trångt, det var människor överallt, tyvärr tog jag in röster och brus och blev yr i huvudet. Min syster och jag gick hem, hon kände likadant. Idag tycker jag det är enbart roligt. Ska försöka vara med nästa år, men vi får se.

En monterplats kostar ganska mycket. Jag tror, nu i år har jag inte kollat, att det minsta utrymmet är på 6 kvm och till en kostnad inklusive moms runt 8.000:- Sedan måste man äta, ha bilen parkerad och så vidare.

Har du aldrig varit på bokmässan gå dit, du stiger in i en annan värld.

Först och främst är det bra att gå in på mässan på nätet och se om du kan köpa en biljett och printa ut. Då slipper du stå i långa köer utanför.

Nu har jag gått av mitt arbetspass, är ledig i morgon. Skönt.

Ha det gått därute.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min webbplats www.lill-lindback.se och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se 

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Tisdag 25 sept 15:57

När det gäller nätet får man verkligen passa sig. Så lätt att någon kapar ens identitet. Bästa vännen, syskon eller andra har tappat sin mobil, blivit bestulen och har inga pengar. Självklart skickar du och då får tjuven tag i din identitet. Tjuven skriver detta, det är till tjuven som du skickar pengarna. Man ska alltid se till att pengarna går rätt.

Även Skatteverket har digital brevlåda, detta måste jag kolla upp.

Jag ska senare läsa på om identitetsstölder. Mer vanligt än man tror. Det är hemskt och skrämmande. Vem som helst kan handla i ens namn om de har fått tag i mer uppgifter om en.

Nu har jag tidsbrist på grund av hemmet och jobbet. Hör min man fixa i ordning runt den nya värmepannans apparatdel 2, den ska stå utomhus och värme luften in i huset. Då behöver man göra i ordning runt om.

Ha nu en underbar dag! I morse när jag åkte hem från jobbet klockan 07 var det -0,5 grader. Det blir nog kallt i natt också. Hemma var det också kallt. Har en fläkt som har gått hela dagen. Nä, den har inte gått, den har varit påslagen. Nej, nu är jag lite trött.

I morse pratade vi om Goddag Yxskaft. Jag fick googla på det. Man säger så om någon som inte förstår ett skämt, eller inte har förstått. Å andra sidan kan det kännas lite nedvärderande. Det är roligt med ordspråk. Själv är jag urdålig.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via  min webbplats www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Älskar den här bilden

 

Av Lill Lindbäck - Måndag 24 sept 10:13

Lita på din känsla, brukar jag säga till folk. Jag vet inte hur många gånger jag har lyssnat på andra, men det har känts fel. Känner du igen dig? Sedan visar det sig att det jag tänkt eller sagt har varit rätt. Ibland har jag böjt mig i mina tankar för att andra kan bättre, utbildade personer exvis, eller jag har påpekat att jag inte tycker si eller så, då har jag blivit överbevisad. Jag är enveten och ger mig förstås ibland. När någon är påstridig bevisar det inte att den personen har rätt. Ja, även jag kan, och även jag har varit påstridig och har haft fel. Så förvånad jag har blivit. Alltså har jag trott starkt på det jag sagt. Nåja, det kanske är därför jag ibland ger mig på grund av den orsaken.

Nu sist var det i fredags. Vår gamla värmepanna skulle bort och avinstallerades. Jag lät dem sköta sig själva för de kan det där. De visade mig och förklarade att vatten från värmepannan skulle rinna ut och ner i brunnen. Fullt av handdukar hade jag gett dem . Min skurborste stod lutad mot väggen. Jag vet att jag tänkte att jag kunde ha en låg spann som fylldes med vatten och jag sedan tömde spannen, men de kan ju bättre och borde ha sett spannen. När de hade åkt var jag där och kramade ur handdukarna i denne spannen. När min man kom hem och jag visade honom hur det såg ut, då sa han det jag hade tänkt på, men inte gjort, ta den låga spannen och sätt under. Jädrans, så dum jag kände mig. Självklart. Det var det bästa, trodde jag. När jag hade tömt denna spann runt sju gånger under kvällen kom han ner från övervåningen. Hittade plåtluckan till värmepannan. Jag hämtade en tång, han böjde ut plåten. Nu blev den veckad och som en pip. Nu slapp jag och springa. Men det typiska var att inte långt tid därefter, kanske en enda tömning till av spannen, om jag hade haft den där, slutade vattnet rinna. Den sista biten hade jag inte tänkt på. Inte heller gubbarna. Nu är jag säker på att vattnet forsade ur pannan i början och spannen hade säkert blivit full på nolltid.

Det är mycket jobb med en värmepanna, men också kringjobb. Den nya är inte inkopplad ännu.

Man får tänka positivt. Det är inte minusgrader ute än. Det negativa är att jag har ont i mina händer, har svårt med ringfingret som inte vill lyda mig riktigt. Allt kramande av vatten från handdukarna känns nu. Snart går det över.

Ha en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa genom min hemsida, du kommer till mitt bokförlag Vulkan. Eller handla via övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se


Av Lill Lindbäck - Lördag 22 sept 10:31

Vi köpte en ny värmepanna till huset, den gamla var förbrukad. Den nya kommer även att värma luft, då blir det vatten, el och luft. Elräkningen kommer att sjunka drastiskt. Vi får se om det blir drastiskt. En kall vinter fick jag en elräkning på 5.000:-, jag kommer inte ihåg om det var på två månader, men ... exakt hälften var olika skatter.

Precis som med bensinen, över hälften är olika skatter på en liter bensin. Jag kommer inte exakt ihåg, men en av skatterna var miljöskatt.

Den gamla värmepannan ska tömmas helt på vatten. I natt har det slutat att droppa. När man tar den ifrån pannrummet gäller det att proppa igen rören. Enligt "gubbarna" kommer det ut en sörja och den där sörjan vill jag inte ha på golvet. Usch! Sedan ska skiten uppför alla trappor utanför huset, därefter till tippen.

Vi får, min man får, fixa i ordning där den tidigare pannan stod. Ser för jäkligt ut därbakom. Flytspackel på golvet och väggen runtomkring måste målas. Då har vi bara börjat. Det ska borras hål ut mot gaveln på huset, där står utedelen. Innan allt är inkopplat får vi hoppas på att värmen håller i sig. Tur att pannan gick sönder under sommaren, och den har varit varm som du vet. Samtidigt som det är ett pannrum är det även ett litet förråd. Äntligen ska jag städa och slänga en del.

Så trött man blir. Min man får tyngsta biten, han har grävt i gaveln, fyller i med lecakulor och senare ska betong gjutas.

Ha nu en underbar dag! Hoppas att du har undkommit blåsten.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa på www.lill-lindback.se och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se 

Av Lill Lindbäck - Fredag 21 sept 07:28

Jag tänker skriva lite om självmord, oftast är det tabubelagt, med andra ord, människor pratar inte så mycket om det. Jag vill nämna det för nu sitter det i huvudet. Det sägs att var tionde bilolycka finns självmord med i bilden.

När man är ung och har hela livet framför sig, när man inte vet vad som händer, som jag brukar säga, bakom nästa dörr. Nästa dörr kan solen lysa, nästa ger den enbart lycka, det finns dörrar med framgånger, likaså dörrar med det som går hand i hand med lycka - olycka. Så är livet, precis som alptoppar med sina dalgångar.

Jag har läst om yngre barn som har tagit livet av sig. Ofta undrar jag om det är misstag eller oförstånd. Har svårt att tro att ett barn kan förstå hur man tar livet av sig.

När jag var liten bodde vi i ett höghus där man hade mattpiskställning uppe på taket, vi fick gå igen vinden och en trappa upp. Där uppe fanns heller inget skydd. Fem år gammal visste jag hur man gick dit. Det hade jag lärt mig. Visserligen behövde man en nyckel för att komma in på vinden där fanns utrymmen för varje boende. Den gången stod dörren öppen. Jag var ett tystlåtet barn med ett rikt inre liv, jag var en drömmare, högsensitivt barn. Idag hade man nog sagt så. Jag fick väldigt höga poäng när jag gjorde ett test på nätet. Inte hur jag är idag, utan hur jag var som barn, men fortfarande fick jag som vuxen höga poäng. Jag gick ut på taket, fram till kanten och la mig ner. Med armarna precis på kanten tittade jag ut på allt vackert. Än idag minns jag vilken kick av lyckorus jag fick. Ensam. På taket. Jag ägde livet. Jag är tredje barnet av fyra syskon. Man var aldrig ensam, men nu var jag det. Vart vill jag komma? Jo, tänk om jag hade ramlat, snubblat och fallit över. På den tiden tror jag inte man pratade om barn och självmord, men vad vet jag. Det är sällan man pratar om självmord.

Sedan har vi självmordsförsök efter att det hänt något tråkigt i ens liv, man ser ingen utgång. Glöm det. Det finns alltid utgångar. Tyvärr kan det ta några år med att hitta denna utgång. När man går igenom helvetsår, som de flesta i livet gör, förstår man efteråt mycket mer. Ibland har jag själv svårt att förstå varför jag blir drabbad av något tråkigt. Precis som de flesta.

Mitten av livet och du orkar inte längre. Vad är det du inte orkar. Allt du ska hänga med på? Jobben? Vidareutbildning? Bättre jobb? Kläder? Framgångsrik? Träna? Barnen ska bli perfekta? Glöm det. Skala av dig allt, ta bort det. Vad är då viktigt med livet. Du själv först och främst. Barnen är en självklarhet, men inte en självklarhet att du älskar det. Finns mödrar som inta kan ta till sig sitt barn. Då måste man ha hjälp. Alla kan inte ligga på toppen. Hellre på botten och ha ett skönt liv än att stressa ihjäl mig, på vad? Jag vet, ibland är livet så, jobb, barn, hem och fritidssysselsättningar, det är en rundgång av stress. Måste man jobba så mycket? Kan man tillfälligt dra ner på alla måsten? Läs om hur man kan leva billigt. Vi måste inte ha allt, det gäller att prioritera. Lätt och säga för mig som inga barn har. Många barn älskar julen, det vill säga, om man har det bra. Julen är man tillsammans. Det är lugnt och man umgås. I alla fall efter julklappsinköp och matlagning med mera.

Nu tar jag den äldre generationen. Här jobbar man inte längre. Här har man inga barn som behöver en. Ens vänner börjar dö ut eller barnen. Ens egna barn, om man har barn, de har inte tid för de har fullt upp med sina liv. Tråkigt. Ensamt. Ännu mer ensamt och tråkigt. Varför ska jag leva? Jag kan dö nu. Ingen behöver mig.

Alla människor behöver någon och behöver känna sig behövd. När man är äldre tror man sig att man inte längre är behövde. Du har ofta värk någonstans i kroppen, eller hela kroppen.

Även här finns mycket att göra. Skolor och unga behöver dig. Du kan sitta barnvakt hos en ensamstående eller en familj. Man kan åka på reser med andra ensamma och finna lycka. Det behöver inte vara en ny kärlek utan vänner, även om dessa vänner inte är som de man hade som ung. Man är inte helt ensam!

Nu beskriver jag ovan och då tänkte jag inte på svåra sjukdomar.

Kan man anpassa sig för vad som händer i livet blir allt lättare. Vägrar man att anpassa sig då blir livet som en jordbävning och förstör allt i sin väg.

Ha nu en skön dag. I Göteborgsområdet kommer det att blåsa i vindbyarna, men inte så mycket som meteorlogerna fick fram från början.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa genom min webbplats, du kommer till bokförlaget Vulkanmedia, som är billigare och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se


Av Lill Lindbäck - Torsdag 20 sept 08:09

Jag läste rubrikerna i tidningen och såg en artikel från Skåne, det var något med skånsktalande som väckte minnet. Jag hade en arbetskamrat en gång, vi är vänner, men tyvärr träffas vi inte så ofta. I alla fall, vi hade ibland väldigt roliga dagar med mycket skratt. Ofta lurade hon mig. När telefonen ringde hos mig, vi hade ett kontorsland med halvhöga väggar, jag reste mig snabbt. Jodå, hon satt i telefon, då flög fan i mig. Jag svarade på skånska, tänkte att hon skulle tro att hon hade kommit fel. Oj, vad hon frågade saker och jag svarade tillbaka, kollade datorn. Inte för att det hon sa var viktigt utan att jag lyssnade in och försökte härma, men det kan jag tala om, härma kunde jag - då. Du skulle ha sett mig när min kollega gick förbi mig. Häpet tittade jag efter henne och plötsligt händer det, jag kunde inte längre prata skånska.

Det är inte snällt att härma någon, speciellt inte någon med dialekt, men jag älskar faktiskt dialekter. Tänk att bara bo några mil ifrån och så ändras språkbruket.

Jag skämtade inte på det viset längre, däremot kunde jag ringa henne när hon var på väg mot sin plats och så la jag på när hon svarade. En gång hoppade hon upp och skrek mitt namn, Liiiill, jag förväntade mig inte att hon skulle tro att det var jag. Tack och lov att jag fann mig snabbt och låtsades prata i telefonen och stirra in i datorn. Med ett ögonkast såg jag hennes förvånade min. He, he, jag fick ge igen. När man jobbar hela dagarna är det faktiskt väldigt roligt att få skratta då och då. Det förgyller dagen och gör den lättare.

Nu önskar jag dig en trevlig dag. Här i Göteborg ska det börja blåsa upp under fredagskvällen och fram till morgonen. 27 sekundmeter i byarna ska det bli. Så som det ser ut idag när jag kollade SMHI.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa bland annat genom min webbplats www.lill-lindback.se och till bokförlag Vulkan, övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback

Av Lill Lindbäck - Onsdag 19 sept 18:42

Det känns som en befrielse. Äntligen är jag klar med min (hemsida) webbplats. Jag skriver så för att jag läste någonstans att det inte heter hemsida, det heter webbplats. Har du lust att titta på min webbplats, jag lägger ut den ifall att ... www.lill-lindback.se

Jag har haft tid, men har ändå varit upptagen. Den här veckan är jag ledig, igen. Jobbade helgen, kom hem på måndag morgon, sov dåligt, resten av kvällen fungerade jag inte riktigt. Jag gjorde förstås mat.

Tisdag, heldagskurs, på min lediga dag. Kursen slutade kl 16. Efteråt gick min kollega och jag ut. Vi satt i solen, 23 grader, och njöt av en god öl. Självklart beställde vi var sin smörrebröd. Jag tog en med lax på. Själva smörgåsen var ganska liten, men den räckte och var full av lax, till det beställde jag in ytterligare en öl. Vi njöt av livet, men det blåste som bara den.

Apropå blåsa, på fredag ska det bli väldigt blåsigt runt fjortontiden och framåt.

Idag onsdag har jag suttit nästan hela dagen med webbplatsen för att den skulle bli färdig. Förra veckan jobbade jag på, men nu är den äntligen klar.

Strax ska jag sätta mig och hänga framför teven. Några spel på datorn blir det. Kanske jag tar och skriver lite.

Nu avslutar jag för kvällen, för kranbilen ska komma och lyfta ned värmepannen och jag vill inte se på. Blir så himla nervös. Hoppsan, nu ringde han. Jag går härifrån nu. Puh!

Ha en härlig kväll.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa, se www.lill-lindback.se och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17
18
19 20 21 22
23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lill-lindback med Blogkeen
Följ lill-lindback med Bloglovin'

Lill Lindbäck

Lill Lindbäck


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se