Alla inlägg under mars 2019

Av Lill Lindbäck - Söndag 31 mars 08:52

När man är ung, då är man obetänksam. Det uttrycket som man alltid har sagt, när man är ung är man dum, menas mer att man gör dumma saker, dessa saker lär man sig på och blir en lärdom för livet ibland, tyvärr.

Självklart har jag gjort mycket dumt i mitt liv och tagit lärdom av det.

Varför skriver jag om det här kanske du undrar. Jo, jag läste igenom tidningsrubriker på nätet och såg då en video. En ung tjej stod utanför broräcket och jag hörde andra ungdomar heja på henne. Hon skulle alltså hoppa 18 meter ner i vattnet. För mig, och om man har otur, är det lika med att närapådödenupplevelse, du kan dö av själva hoppet.

Hoppa från broar är en av de vanligaste självmorden. Så snälla, gör aldrig det. Hoppa aldrig från en bro. Flickan stod där och tvekade, fnissade dumt. Man såg att hon var rädd. Bakom henne stod tydligen hennes kompis som antagligen fick ett ryck. Förresten, vem vet, flickan kanske hade sagt att hon minnsan vågade, men vågade inte när det väl skulle göras, så väninnan putte i henne. Mama Mia, hennes färd ner höll jag på att dö själv av. Hon överlevde med brutna ben och en punkterad lunga. Kom inte ihåg mer om det. Man fick även se flickan med en annan väninna vara i domstolen och se den flickan som puttade ut henne, hon fick 18 års fängelse. Hela hennes ungdomstid försvinner. Om hon inte kommer ut tidigare kanske hon heller inte kan skaffa barn. Flickan som blev nedputtad, hon hade egentligen tur, det hade kunnat gå värre. Hon kunde ha suttit helt förlamad i en rullstol.

Första videon jag såg var från tunnelbanan utanför Stockholm, en påverkad ung man gick efter en annan och tjatade om en cigarrett, men han kom undan. När han kikade bakom sin axel vart denne påverkade man tog vägen då var han i färd att putta ut en man, 87 år, på rälsen. Han som smet och en annan man hoppade ner på rälsen för att få upp den äldre mannen. Nu hjälpte flera till och även den drogpåverkade, undra om han fattade vad som hände. Mannen som först hade honom efter sig hade sekunderna innan slängt en blick på ankomsttavlan och ropat till mannen som först var på väg ned att tåget kommer om en minut. Den äldre mannen fattade inte vad som hände förrän han låg därnere, han trodde att nacken kom på rälsen. Nu hade han ett skydd för nacken. Gå inte för nära banan eller kanten innan tåg/spårvagn kommer. Man vet aldrig vem man har bakom sig.

Vad är det som händer i vår värld?! Vet inte folk om att det har varit två världskrig? Vi ska vara rädda om varandra, inte skada. Likaså tänker jag på flyktingungdomar som kommer från krigförande länder, eller där det har/hade varit krig. Hit kommer man och då fortsätter man med sitt våld. Ja, jag kan förstå att många mår dåligt, men jag trodde att man skulle vara rädd om sitt och andras liv. Droger ställer även till det för många som är användare.

I Göteborg lyser solen över en blå himmel. Underbart!

Ha nu en skön söndag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Onsdag 27 mars 07:22

Jag bor i hus och ska flytta till mindre, vilket jag har beskrivit tidigare. Städning tar mycket längre tid än vad jag trodde. Nu undrar säkert du om jag har det så smutsigt. Ja, det undrar jag också, för jag hittar hela tiden mer att göra. När man ska sälja ett hus ska det se snyggt ut och då gäller det att städa och rensa ut. Folk kan öppna skåp i köket eller garderoben för att se hur stor plats det finns. Inte vill väl du att någon ska säga, usch vad smutsigt. Nu är det inte smutsigt, men det ska dammas och våttorkas. Varför började jag inte tidigare med att rensa ut? Jo, för ett par år sedan började jag att rensa från vinden. Milda tider vad man sparar på mycket som man inte använder.

Jag har lovat mig själv att aldrig spara så mycket saker, som att det kan vara bra att ha grejer.

Att ha hus innebär inte bara att greja inomhus utan trädgården måste se fin ut. Jag har alltid älskat min trädgård, varje dag kikar jag efter blommor som är på väg upp. Nu vill jag leva ett annat liv, ett liv med att kunna skriva mer, umgås med vänner mer och gärna gå ut och gå ofta, för att inte tala om resor kortare eller längre. Visst hinner jag det nu också, bortsett från städning, men när man har som mest att göra i trädgården då hinner jag inte.

Igår lyste solen i Göteborg och idag på morgonen är det dimma och duggregn. Tråkigt, men så är det.

Kan du tänka dig att vissa landskap/orter har inte fått tillbaka grundvattnet från förra årets sommartorka. Göteborg har fått i överflöd. Nu ska du veta att det regnar inte varje dag i Göteborg, men ibland kan det kännas så.

Under två nätter har jag arbetat med en gammal arbetskamrat, som numer är pensionär, och han går inte förrän klockan är 07, därför kan jag åka hem så fort dagpersonalen kommer.

Flextid har vi på jobbet. Är plusflexen över 20 timmar, exvis 23 timmar över, så dras 3 timmar och det görs varje kvartal. Ibland har vi ingen möjlighet att stämpla ut tidigt. Med andra ord jobbar jag då och då gratis. Ofta försöker jag komma sent och gå tidigt för att få ned tiden, det går inte alltid på grund av morgonpersonalen ibland kommer sent och då ska vi lämna rapport dessutom.

Nu ska jag lägga mig och lösa lite sudoko innan drömvärlden kallar. Jag måste erkänna att jag drömmer inte, jag sover som bara den. Kropp och själ är trött efter ett arbetspass på natten. Jag vet, jag får skylla mig själv.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

ANNONS
Av Lill Lindbäck - Lördag 23 mars 07:35

Tidigare har jag tänkt slänga sådant man inte använder. Det räckte att jag tittade på vinden så tröttnade jag. För ett par år sedan började jag köra till tippen och återvinningen. Fyllde bilen och körde iväg, tills jag tröttnade. Så mycket saker man köper, saker som senare kan vara bra att ha. Mycket av det skänktes till återvinningen.

Bra att det finns. Vi lägger byggsaker, som till huset, på en vagn. Miljöfarligt avfall på ett annat ställe, batterier, lampor med mera. Så finns det allt inom hemmet som man kan skänka. Dit kommer folk från en affär och hämtar saker som sorteras och säljes, pengarna går till behövande.

I mitt nästa liv ska jag inte samla på mig så mycket. Om jag gör det då måste jag snart rensa ut. Idag på mitt schema står frukost, fixa blommor utanför fönstren, tvätta fönster, städa, plocka undan, städa vinden lite. Hinner jag med tar jag ett förråd ute och så behöver jag ordna med jord på vissa platser. Apropå jord, jag bar ned jordsäckar för trapporna utomhus och skyndade fram och tillbaka, hm, ryggvärken kom tillbaka, den där värken hade jag glömt. Bär jag för tungt får jag ont i nedre ländryggen och det går även ned i benet. Gör ont som bara den.

Jag tror att det berodde på att jag halkade i trappan inomhus, landade snett, gjorde så för att bromsa farten. Efter det hade jag ont i svansskotan i 1.5 år. Nu när jag blir överansträngd får jag ont i nedre ländryggen.

Som du förstår har jag att göra och tänker nu sätta fart.

Ha en trevlig dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thrlller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Fredag 15 mars 07:24

Första barnbidraget kom 1937 och skulle vara bland annat till hjälp för änkor med barn. Då var det få kvinnor som var ensamstående eller skilda.

Socialdemokraterna införde det första och det andra allmänna, för alla, 1948, kvartalsvis. Jag har fått höra att det var fantastiskt för barnfamiljer på den tiden. Alla var tacksamma. Summan de fick var inte stor, men det hjälpte. Bidraget skulle utjämna mellan fattiga och rika. Det var mycket större skillnader då. Nu gick jag in och läste på lite om historien om barnbidrag, den betalades ofta ut till mamman och det var ovanligt. På den tiden var kvinnorna oftast hemma med sina små och mannen arbetade. Jag har hört att mannen hade hand om ekonomin, men aldrig i min familj.

Detta är ett enda bidrag. Jag tänker på andra bidrag, som bostadsbidrag. För mig är det också toppen, då har barnfamiljer råd och bo kvar i sina hem. De flesta bostäder är subentionerade för att folk ska ha råd att bo kvar.

Dessa två bidrag tar jag bara upp här. En del skaffar många barn och har knappt råd att försörja dem, men med hjälp av bidragen så klarar de sig. Ju mer barn, desto mer bidrag. Ja, det är bra för jag vill inte att någon ska gå och vara hungrig. Var finns vårt egna ansvar? Om någon arbetar deltid och får bidrag, en annan jobbar heltid, men får inte bidrag. Vart finns rättvisan - egentligen? Hade jag barn och inte så mycket pengar, då hade jag inte skaffat många barn.

Då undrar jag igen, var finns det egna ansvaret? Förr, och det kan jag lova, då arbetade man inte deltid om man fick tag i heltidsjobb, du utnyttjade inte bidragen. Man skämdes. Barnbidrag fick alla oavsett. Men bostadsbidrag får man ansöka om. Ingen tittade snett om en person fick bostadsbidrag, då behövde den personen det. Som sagt, ingen lurades. Eller mycket få lurades.

Idag ser det annorlunda ut. Ett antal män kan stå skrivna på en etta och bo hemma med sina familjer, de får höga bidrag som ensamstående. Det som faktiskt Socialdemokraterna gjorde bra kanske en dag tas bort för många luras. Likadant om du jobbar deltid och svart någon annanstans. Men du kräver att få leva och bo, få sjukvård, tandvård, skolor till barnen och så vidare. Skatten är till att betala allt detta.

Tänk dig själv om du får barn, inget barnbidrag, ingen bostadsbidrag, förskolor kostar högar med pengar, du måste bo kvar med en kvinna/man som du inte längre har känslor för. Dina barn måste ha tak över huvudet, kläder på kroppen och givetvis mat, men också utbildning och kanske läkarvård. Hur ska du kunna lämna dina små barn hemma själva? Du hade fått sluta att jobba.

Det finns fortfarande länder som kvinnorna stannar hemma med sina barn. Bra för många. Själv skulle jag inte vilja leva under sådana premisser, tänk om mannen började misshandla mig, söp varenda helg och bar sig åt. Festade med grabbarna så att resten av familjen levde snålt. Eller att båda vill skilja sig. Nej, jag vill gärna ha mitt egna jobb och vara självförsörjande. Tänk om förskolor och skolor kostade sådana summor pengar att man inte hade råd med detta.

Jag tycker att man ska vara rädd om bidragen och inte utnyttja allt. Dessa bidrag är bara ett axplock vad som finns och vad som människor i vårt land utnyttjar. Om du använder pengarna till din familj och försöker sköta dig är detta väldigt bra.

Nu har jag ätit min frukost. I natt ska jag jobba. Så senare ska jag sova middag. Förresten, den är redan klar - från igår. Jag gjorde pannkaksrulle. Det innebär matrester med spagetti och köttfärssås, ugnspannkaka och maten läggs över hela pannkakan, mängder av riven ost och sedan rullades ugnpannkakan som en rulltårta. Till detta gjordes en sallad.

Ha nu en fantastisk helg. Jag var ute en kort stund och fåglarna sjöng så vackert. Jag stannade upp och bara lyssnade.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Torsdag 14 mars 08:13

För mycket negativ, men faktum även bra stress kan leda till sjukliga besvär.

Jag har och har haft väldigt mycket att göra i huset. Har man bott på ett ställe i 27 år sparas mycket av vad som man säger, det kan vara bra att ha. Har man då hus är det alltid bra att spara.

Uppe på vinden kan jag inte gå rakt, jag kan stå rakt i mitten av huset. Detta gör att man går lite böjd. Det började med att jag skulle tömma mycket som möjligt i vinden som vi inte behöver i vårt nästa liv. När jag bara tittade vad som skulle göras blev jag stressad, så mycket var det. När jag plockad ner en hel del, märktes det inte uppe på vinden,. Varje dag åkte jag iväg med ett billast. Så gjorde jag de kommande dagarna under min ledighet. Jag fick ta det lugnt och var inte däruppe så länge. Har nämligen ryggproblem. Ju mer dagarna gick, desto tröttare blev jag. Jag kallar det för hjärntrött. Häromkvällen kom jag på det. Men jag har svårt att lyssna på mig själv. Varje gång jag märker av hur jag andas fel, då stannar jag upp.

Jag går liksom igång med att försöka komma i ordning både däruppe och på våningarna, bor i sutteränghus. Vad jag menar går igång, det är att jag skyndar på och då andas jag fortare. Under helgen hade jag svårt att få luft och tänkte på ångest, du vet när allt blir för mycket. När jag andas fortare och på fel sätt påverkas hjärnan negativt genom att försöka få kroppen att slappna av. Och det stämde, jag orkade inte mer än ett lass till återvinningen. Hjärntrött. Orkeslös. Ja, det är ett par ord som jag använde om mig själv. Som sagt, jag kom på det. Så fort när jag kommer på att jag inte andas normalt börjar jag säga till mig själv andas in är 1, andas ut är 2 och så gör jag några gånger och då börjar kroppen slappna av.

Varför jag berättar det här är för att även du kan drabbas och inte förstå vad som händer. Så är det när man till exempel får ångest, man andas fel och hjärnan påverkas och allt känns värre. Andas in och andas lugnt ut. Ibland blåser jag ut luft med tryck. Lungorna ventileras inte ordentligt och hjärnan får fel luft, alltså koldioxid och då blir du som bedövad, som jag blev. När jag är ute och går eller joggar i skogen, då andas jag in djupt med näsan och andas lugnt ut med munnen, så gör jag då och då. Det känns bättre. Precis som om jag får bättre och friskare luft.

Det var dagens tanke och med det avslutar jag min frukost.

Nu sätter jag fart - igen.

Ha nu en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Onsdag 13 mars 08:08

Jag åkte i en bil. Kände mig jagad av en annan bil, då svängde jag runt och kom upp vid sidan av vägen. Åter gasade jag för att komma undan. Till höger, jag var fortfarande inte på vägen, där stod burar med djur i. På en tavla stod det katter, kaniner och rävar till försäljning. Jag måste säga att det var mängder av djur, de klev på varandra. Min blick hann se söta kaniner och katter, men jag såg ingen räv. Allt var konstigt med tanke på katter och rävar i samma burar som kaniner, men hann inte tänka mer på det för jag körde fort.

När jag vaknade till memorerade jag drömmen med djuren. Jag har en bok, den är djurens språk.

Jag tror på att vissa saker i drömmar är för att bearbetas undermedvetet. Andra drömmar kanske sorteras för att du har sett något ute, varit själv med om något, diskuterat, eller sett på teve.

Här kommer förklaring på vad jag tror min dröm betydde och naturligtvis kan jag ha fel, men man ska tro på sig själv.

Katt:

Stärk relationen till dig själv. Älska dig själv.

Jag: Hur gammal man än är, älskar man inte alltid sig själv. Ibland ifrågasätter man sig själv för sina beslut. Sjukdomar med mer. Upprepar sig och tjatar. Tjat och gnat hjälper oftast inte.

Kanin:

Njut av din kropp och bli vän med den. Älska din egen kropp.

Jag: Min kropp är okej, har några extrakilon precis där som många andra har - runt magen. Jag har skavanker som retar mig. Precis som många andra.

Räv:

Ett kreativt sinne finner alltid en lösning. Lita på dig själv.

Jag: Kreativ och finna en lösning. Jag kan ibland fastna i något och det retar mig, men när jag har bearbetat saken så finner jag en lösning, bra eller dålig, det får man lära sig av. Jag har i många år sagt, lita på dig själv, men gör det inte alltid själv. Tro på dig själv, lita på dig själv. Tro på mig själv, ibland tror jag på mig själv, ibland gör jag det inte, många gånger har jag blivit arg, för det var rätt det jag kände. Tro på dig själv.

Drömmen för övrigt är att jag känner mig jagad, i ett stresstillstånd, och det stämmer. Djuren gav mig ett leende, precis där ville jag bromsa in och gå runt och titta på alla söta djur, farligt söta, fluffiga, men jag kunde inte för mannen jagade mig i bilen bakom, i drömmen. Nej, i verkligheten är jag inte jagad av en man, men att flytta ifrån ett hus där jag bott länge och sparat för mycket grejor gör mig stressad. Att få sålt huset innan sommaren vore perfekt, men så perfekt är inte alltid livet. Så därför tänker jag på räven, lita på dig själv. Jag ska hinna! Samtidigt var nog djuren en blandning av tankar, att stanna upp och hinna tänka. Detta sista kom till mig nu. Tro på dig själv. Lita på dig själv.

I Göteborg ligger snön på marken, eller om det är hagel. Himlen är grå. Men snart ljusnar det för kl 15:45 kommer skidskyttet igen.

Ha nu en trevlig dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Tisdag 12 mars 07:02

Mat och mediciner blir dyrare. Mat så att engelsmännen klarar sig finns till 60% i landet. Undra hur mycket vi i Sverige har? Mediciner beställs för miljarder. Då är det synd om de länder som Storbritannien beställer matvaror och mediciner från. Mest synd blir det för de fattiga. De som är väldigt rika kan köpa sig ur Brexit och köpa sig till ett slags dubbelt medborgarskap. Vad det innebär är bland annat fastigheter och annat. Jag läste inte så djupt.

Fattiga får det sämre. Ja, så har det alltid varit. Så fort det händer någon världskris får fattiga det ännu sämre. Givetvis gäller det dem rika också, för de kan förlora sin förmögenhet och det är tufft för någon som har slitit hårt hela livet. Om de nu har gjort det. Men så är det att vara svinrika ...

I Sverige får vi som är låg och medelinkomsttagare det allt sämre när nya bostäder byggs med skyhög hyra, när bensinen hela tiden höjs, tack för det Miljöpartiet. Inom parantes, idag byggs bilar med renare luft. I Göteborg kom biltullar, jag anser att det är för höga priser på dessa. Åker du i rusningstrafik är en enda tull 22:-, åker du genom flera blir det dyrare. Det är synd om barnfamiljer, eller ensamstående som vill ha bil för att ha möjlighet att köra sina ungar till olika idrotter, som ett exempel. Eller att semestra med bil i Sverige.

Min innebörd av Brexit är att ett flertal länder blir drabbade. Hur klarade vi oss tidigare innan EU? Jag gjorde det. För mig är det ingen skillnad. Jag är bara en vanlig enkel medborgare. Blir Storbritannien utan avtal, så stod det i tidningen, då blir det väldigt svårt. Känns som om de ska straffas och egentligen hålla sig kvar i EU.

Nu är jag inte politiker, men glöm inte att vi som väljer våra namnpolitiker ska också minnas att de oftast inte har någon större kunskap om jobbet. Skrämmande egentligen. Tänker på Liberalernas kvinna som håller sig kvar för allt hon kan och med det skulle hon få över 8 miljoner av våra skattemedel.

Nu är det dags att ändra på politikernas avgångsvederlag, tycker jag. De får många gånger höga löner. De får i så fall göra som många andra, ta en försäkring och betala för den. Nu kanske du undrar vad de senare ska jobba med. Många av dem för kontakter, många sitter i olika styrelser och tjänar en del på det.

Hade du jobbat på ett jobb som är som en politikers, då vet du att detta jobb inte är för evigt. Eller hur.

Ja, det var dagens tankar. Återigen lyser solen från en vacker blå himmel, men på eftermiddagen ska regnet dra sig in.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - Måndag 11 mars 08:48

Du kan vinna och du kan förlora. Nu tänker jag inte på spel. Jag har ett par kvinnor i min närmaste närhet som är otroligt duktiga och ambitiösa. Jag känner fler, men som sagt, dessa står mig närmast och de har utvecklat sina idéer.

Diana Wahlborg berättade att hon såg saker, annorlunda saker, när hon var barn. Efter ett antal år som undersköterska och uppbrott från sin dotters pappa började hon vände blickarna åt det mediala hållet. Hon träffade en ny kärlek, de är nu gifta sedan länge, har hon skapat ett företag inom det mediala, www.sjalensoas.se. Detta höll hon på med länge.Den första lokalen växte hon ur. Hon skaffade en ny och större. Kunderna växte eller försvann, men hon fick ett stort kontaktnät. Men i förändring och samtal med andra började dessa ha kurser i hennes lokaler, som Diana var med på och tränade sig i. Under tiden fortsatte hon med sitt mediala. Men för ett par år sedan var hon med i en kurs om att måla, och hon började. Det var som att hon hittade sitt rätta liv och fortsatte måla. Idag har hon dessutom en webbplats som heter www.dianawahlborg.se - där kan du gå in och titta. Bland annat har hon en sida där man kan se alla hennes tavlor. De är lite annorlunda, men jag gillar dem högt. Diana jobbar i ett hårt tempo och har bland annat utställningar, har dessutom varit med 3 gånger i en amerikansk konsttidning som heter Aperon. Blivit intervjuad i Madrid av en konstkännare, som satt i en intervju i kinesisk tv, där mannen bland annat berättade om Diana.

Nästa är min vän Helena, som alltid har jobbat, men också haft sina privata idéer och hobbyn. För inte så länge sedan började hon utveckla en idé och startade upp Konstväggen i Nyköping i februari 2018, www.konstvaggeninykoping.se. Det är ett företag som knyter konstnärer till sig. För dessa konstnärer gör Konstväggen i Nyköping en röst i sociala medier, med vernissage och mer därtill. Helena mejlade mig på grund av en fråga för runt sju år sedan, eller mer, tiden går fort. Jag har glömt frågan, sedan dess har vi hållit kontakt och träffats ett antal gånger. Genom nätet fick jag en ny väninna. Vi har peppat varandra, lyssnat och kommit med idéer. Det är otroligt skönt med bollplank. Exempelvis om man har en ny idé och inte vet om det verkar vara bra eller inte. Båda dessa kvinnor har peppat mig när jag har tappat bort mig på vägen. Jag har inte problem att skriva böckerna, utan mitt problem är orken som tar slut. Jag behöver göra mer reklam, åka runt och sälja för mitt namn. Detta kommer jag att satsa mer på i mitt nya liv.

Varför jag ville skriva lite om dessa två kvinnor är för att de är imponerande. De har vågat, de har testat nytt och båda har vunnit på sitt sätt. Hur livet kommer att te sig för oss tre, det vet ingen av oss. Men att se sin bok färdig, sin idé, sin tavla, sina konstnärer, det är en otrolig gåva.

Vi jobbar, har familjer, vi har fullt upp och ändå lever vi ut våra drömmar. Kanske blir det andra vägar och mål i livet, ingen vet. Kanske skriver jag, för under vägens lopp kan man gå på stigen bredvid för den börjar locka mer. Så är livet. Men glöm inte en viktig sak, man kan inte ligga i sängen och sparka sig trött, man kan heller inte placera sig framför teven, som jag har gjort en tid, och varje ledig minut. Självklart unnar sig de andra kvinnorna livets goda. Självklart umgås de också. Men det där talessättet, blod, svett och tårar, den stämmer ofta in på egenföretagare.

Jag klarar inte trädgården längre på grund av förslitningsskador och får ont nästa omgående. När huset är sålt och det nya livet börjar, då börjar också mitt skrivande. I början kanske jag inte får gjort så mycket som jag skulle önskat, livet och trötthet, kommer emellan.

Nu ska jag fixa lite i hemmet, åka till återvinningen med grejer, ringa några samtal, gå ut och gå. Greja lite i trädgården.

Vädret i Göteborg, så vackert, så lysande blå himmel, sådana sköna vårkänslor, men kallt var det i natt.

Nu måste jag sätta fart. Jag hoppas på en trevlig dag för dig.

Och du? Får du en idé på vad som helst, utveckla den, tappar du intresset, då är det inte det du ska göra, men märker du att detta intresserar dig, jobba på. Märker du att ditt intresse hela tiden växer för din idé, var beredd att jobba hårt. Allt är upp till dig! Men alla andra försök, som folk säger att du hoppar hit och dit, så mycket du lär dig på det. Detta hoppandet kan du en dag lära dig på. Nu menar jag inte en månad på ett nytt jobb och du slutar där. Jag menar att du provar på saker, som fotografering, bygga datorprogram, hålla på med växter, detta är bara ett axplock av vad som finns därute.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övriga nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lill-lindback med Blogkeen
Följ lill-lindback med Bloglovin'

Lill Lindbäck

Lill Lindbäck


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se