Vad är jag mest rädd för, jo det är maktgalna människor. Dessa som har vassa armbågar, som psykopater och narcissister. Folk som inte skyr några medel alls, tar ingen hänsyn förutom pengarna och dessa styr egentligen mest.

Så mina punkter är:

psykopat

pengar

makt

En psykopat är inte rädd för andra. De ser sig själva som den bästa och om någon inte tycker som dessa, sådana personer vill jag inte ha i min närhet. De kan vara trevliga och generösa, du gillar den personen, men en dag när du säger emot denne får du passa dig.

Pengar. Har du mängder av pengar och är duktig på att satsa rätt. Bravo. Men en dag så ser du dig som bättre än alla och då kommer en fara in. Det är då du ännu mer trampar över människor.

Makt ger makt och efter ett tag tror du att du är oövervinnlig. 

En del med pengar vill bara se hur det växer och skydda sina företag. Det är jui bra. Kanske finns det medmänsklighet hos dessa också.

Vem har rätt och vem har fel? Jag vill inte gå in på krig och elände.

Inget gott kommer ifrån ett krig. Bomba sönder familjer och hem. Det är inte okej. Inte heller är det okej att andra länder nu ska hugga in och kriga och vad händer sedan ...

Vi får hålla tummarna att Putin inte tappar ansiktet, detta är en fara för en psykopat som håller ett land med hårdhandskar.

Vem har rätt och vem har fel i ett krig? Jag vet inte hur ett krig kan börja. Tidningar skriver sina saker. Allt för att sälja. Sociala medier bombas på olika sätt med alla tyckare. Det är ju demokrati.

Jag såg en serie på TV4-Play Cobra - Cyberwar och det fick mig att tänka till i vilket samhälle vi lever i.

Tänk om en främmande makt får alla banker att gå ned. Vi får inte ut pengar. Hur ska vi kunna köpa mat osv.

Eller om strömmen bryts. Då vet vi inte vad som händer i Sverige eller i världen.

Har du en radio som går på batteri?  I dessa tider kanske det är bäst att köpa en radio med batterier.

Men lev väl därute. Om morgondagen vet vi inget om.

Oroa dig inte för något som inte har hänt. Det är ingen idé.

Lill Lindbäck

Tycker inte du att det stormar ute oftare och ibland med hårdare byar. Jag måste erkänna att jag tycker att det är spännande, men när jag läser om hur vissa stormar gör översvämningar och träd blåses ned både över bilar och hus, då är det ledsamt. 

Trots det är vi i Sverige skonade från mycket elände när det gäller väder och jordskalv mm. Såg till exempel en serie från Norge, kommer tyvärr inte ihåg namnet. Första delen rasade en bergsvägg ner i havet eller fjorden som orsakade höga översvämningar. Nästa serie var att paret hade skiljt sig, hon tog sina halvstora barn med sig till Oslo och jobbade där. Han hade fått probelm med nerverna, så många hade dött tidigare. Han fick reda på att eventuella skalv skulle drabba Oslo. Han åker till familjen, men ingen tror honom. Jag hoppar över resten.

Det blev ordentliga skalv i Oslo. Efter filmen/serien var slut googlade jag på Oslo och skalv. Tydligen kan spänningar under jorden ge upphov och aktivera gamla förkastningslinjer och då uppstår det skalv.

Ett stort skalv inträffade 1904 runt fjorden i Oslo. Då och då blir då mindre skalv som känns ända ner i Bohuslän. Detta hade jag aldrig hört förut. Ser man på fiction tror jag åtminstone att det mesta är påhitt, nu fick jag lära mig något nytt.

När skalvet kom utanför Kungsbacka i havet kändes det flera mil bort till Göteborg. Jag jobbade då. Kommer inte ihåg vilken tid på dygnet, arbetar natten. Det fullkomligt dånade under fötterna på oss och glas i ett vitrinskåp klirrade högt. Kändes som något höll på att explodera med ett dovt ljud och sedan blev det tyst.

Ett jordskalv ute i havet hade inträffat. Tänk då människor som upplever upp till åtta på Richtersskalan. Hemskt.

Slut på hemskheterna. Nu har jag annat för mig.

Ha en bra dag.

Lill Lindbäck

Nu var det längesedan jag bloggade och jag förstår varför. Jag heter Lill Lindbäck, under detta året kommer jag att byta namn till det jag föddes till och då blir namnet LILL KARLSSON. Det känns bra. Jag har skiljt mig, inget jag önskade. Till sommaren blir det tre år sedan. Redan då kände jag för att byta namn, men mina böcker och på sociala medier är det svårt att byta namn, därför kommer jag att ändå starta på nytt med med mina böcker och det nya namnet, dessutom en ny hemsida. Mitt liv blir lite nytt, men jag är ändå jag.

Energi och lust till att skriva böcker, vara ute på sociala medier samt blogga försvann då. Jag slutförde en bok, men det var en kamp att skriva, hade absolut ingen lust eller energi till något mer än bara finnas till och att ha trevligt. Jag har bilat mycket i Sverige, än så länge har jag inte kommit ovanför Stockholm.

Jag visste inte varför min man ville skilja sig mer än att han ville ha ett annat liv. Det kändes svårt. Vi fick många år tillsammans. Nu vet jag varför. Han valde Thailand och allt som det innebär. Jag visste, men det var något som inte släppte. När jag nu för någon månad sedan fick reda på att det jag visste verkligen var sant släppte något inom mig.

Energi och lust ökar inom mig. Den äkta glädjen kommer mer och mer.

Varför jag väntar med att byta namn har att göra med eventuellt en resa i april och då vill jag att allt ska vara klart, men som det är idag måste jag först byta namn och sedan nytt pass, det går säkert fortare än jag tror, men för säkerhets skull väntar jag till efter sommaren. Nu har jag tid att påbörja ett bokmanus.

Hoppas att du har det bra därute och att snart corona släpper, alla är trötta på den.

Lill Lindbäck  

Självklart känns julen extra när det är snö ute och även när det snöar.

För min del är jag inte förtjust i snö, speciellt inte när jag ska köra bil. Numer tar jag hellre buss eller spårvagn. Jag är absolut ingen expert när det snöar, men jag blir nervös. Sedan finns andra bilister som stressar en.

Vi firade jul i Branäsbergen i Värmland, vilket var fantastiskt. Vägen dit upp är en mil lång. När vi skulle hem hade det snöat ett par decimeter. Ja, jag var rädd att köra, men måste ju åka hem 40 mil - till Göteborg. Vi tyckte att vägen, backarna nerför, aldrig tog slut, men så körde vi extra sakta för att inte kana i kurvorna.

När vi väl kom ner var det mycket snö i själva Branäs, det gällde att köra sakta och ta hänsyn till trafik och vägbaner. Vi körde i närmare 10 mil innan snön försvann. Halleluja. Så kom regnet i stället. Min syster sa att var du glad för regnet. Ja, hon hade helt rätt. Värre är att köra i full snöstorm. Lika jobbigt är det att köra när man åker en karavan av bilar och den bilisten som är först pendlar mellan 60-80 på en 90-väg, den vägen var det inget fel på, bara att köra på.

När vi kom hem till alla gatlampor mörknade det betydligt. Jag tycker heller inte om att köra i mörker och regnet från billyktorna glittrar. Väl hemma sjönk jag ner i min goa fåtölj och där satt jag resten av kvällen.

Med andra ord hade vi en trevlig jul med samvaro och många promenader i ett underbart väder. Luften kändes ren och det var en befrielse att bara vara. Givetvis åt vi. För första gången i mitt liv åt jag inte för mycket, men ändå kände jag mig uppblåst. Så är det med julen i alla fall för mig.

Ha nu en skön och trevlig dag.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Nu gör Bris mycket reklam överallt. Så sorgligt. Det ska inte behöva var på det viset. Alla högtider, tydligen mest under juletider är det som värst. Stackars barn. Stackars alla som bor hemma i en miljö som inte är trygg, eller ens bra.

Vad tänker föräldrar på som bråkar och slåss? Vad tänker de på som använder för mycket alkohol eller droger under dessa dagar. När en familj inte kan hålla sams under några dagar, är det då konstigt att det blir krig i världen.

Jag blir uppriktigt arg över vuxna människors beteende. Är inte dina barn viktigare än dina drogproblem? Så tänker jag. Det spelar ingen roll vem det är av de vuxna, kanske är det båda som drogar sig. Jag vet att en människa med beroendeproblematik inte tänker på andra mer än den drogen de kan få i sig. Jag vet det. Men, de vet också att andra lider av deras problem. Deras barn lider. Vilket helvete jag än skulle befinna mig i, jag skulle först och främst ha tänkt på mina barn. Jag har hört personer som är skilda, de dricker inte de dagar som barnen är hos dem, men när de har åkt hem till den andre föräldern ...

Hårda ord från mig. Man ska inte skuldbelägga en annan människa. Okej, jag gör det när ett barn far illa. Jag minns min egen uppväxt. Bra och kärleksfulla föräldrar, men när min pappa drack alkohol blev han förändrad. Flaskan tog alltid slut och då blev det tjat och tjat. Varje julaftonskväll var han full, det var så ledsamt, men morgon och dag började alltid bra.

Nej, det är inte okej att bli full eller vara drogad. Tänk dig för.

Så var det skidskytte damer. Precis när det började ringde min syster. Jag har tydligen en aning av simultankapacitet, jag såg färdigt skidskyttet under tiden vi pratade. Nu väntar jag på nästa - herrarnas.

Just nu hade jag tänkt fortsätta gå igenom mitt manus som skulle vara färdigt senhösten. Om jag hade lagt på energi hade manuset varit helt klart för ett tag sedan. Det har gått månader av lathet och så skönt det har varit. Nu är det dags att sätta fart igen.

Ha en bra dag och lussedag!

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Jag hade arbetat mina två arbetspass på natten. Gick upp tidigare för att vända på dygnet. Gjorde min frukost, tog första tuggan på smörgåsen, då slog den ner, känsla av blixten, det är inte fredag idag, det är bara torsdag.

Då ska du veta att jag svor, så in i helvete. Lite senare fick jag lägga mig för att orka jobba natten, en natt kvar. När den natten till fredagen var gjord, då var jag glad. Repris, jag gick upp tidigt, åt frukost, denna gång i lugn och ro. Kollade lördagens program, jodå, skidskytte. Men kollegan hörde av sig, skidskytte nu, igår alltså, jag slängde mig ned i min fåtölj. Trodde faktiskt inte att skidskyttet gick på en fredag, trodde att det enbart var på helgerna nu så här i början.

Skidskyttarna är enastående. Först ska de kunna åka fort, sedan dämpa pulsen, för får de inte ner den, då blir det svårt att skjuta prick. Ibland skjuter de ett slarvskott, det där förbenade sista skottet. Men spännande är det. En sport som jag älskar. Med andra ord, så får jag avsluta för denna stund. Strax börjar skidskyttet.

Ha en underbar dag. Det är grått i Göteborg. Får se om jag hinner ut för att handla. I min affär, så att säga, är det alltid en massa folk och det ska man undvika under den här tiden med Corona. Pandemin tillhör det förgångna trodde jag, men det här viruset är ju fruktansvärt. Precis som varenda jäkel ska få den. Kina. Kina. Tänk på er djurskötsel!!! Dvs, om det nu är djuren viruset kommer ifrån och inte den park av laboratorium som finns jämte den stora marknaden. Marknaden ska vara borta nu, sa någon. Ingen vet. Ser ju på Gränsbevakarna. Alltid, oftast, kineser med konstig mat - det tycker jag i alla fall. Men jag har inte rätt att tycka något angående deras mathållning. Varje land har sitt.

En glad hälsning från Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Nu planeras livet efter skidskyttet. Bara älskar det. Svenskarna är fantastiska. Jättekul och spännande!

För övrigt har jag haft en trevlig vecka. Varit i grannstaden i Alingsås, åt en god gulashsoppa och senare på ett annat ställe blev det fika med världens finaste bakelse/paj. Skulle inte ha ätit pajen. Det är nämligen så att jag har ätit upp både alladinchockladen och paradisen. Givetvis inte samtidigt, men ganska tätt inpå. De stod på en bra plats innan och där stod askarna. En kväll blev jag väldigt sugen på sött och tog bara en bit, sedan en till. Nä, det gick inte. Dessa skulle jag ha under jul. Jag har en väninna som tar en liten bit choklad till kaffet. Vem lever så? Inte jag. Här gäller allt eller inget.

Nu borde jag ha gått och handlat lite, men skidskytte damer kommer om 50 minuter lite drygt. Så jag sitter gärna kvar i min sköna fåtölj.

Nu lyssnar jag på en tjej som håller på med skidåkning. Hon har testat sig flera gånger för covid och har fått bra besked. Sista dagen visade det positivt. Hon förstod inte hur hon kunde bli smittad. Ibland har man hört sådana som har skickat in flera test, ett antal av dessa visade negativt och ett par positivt. Likadant skulle en man ta provet, gjorde inte det utan la ned det i testpåsen och skickade in det. Positivt. Underligt. Men det går mycket skrönor angående detta. Underligt virus.

Senare får jag vila en stund för jag jobbar helgnätterna.

Ha nu en skön kväll.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Mama Mia, floder av lera, som har med sig stora stenbumlingar, hela träd och lervälling som trycker sig in i hus eller sliter med i stycken.

En kille gömde sig i sin bil pga oväder. Alla fönster hade gått sönder i bilen, utan där han satt. Likaså hade en stor gren spetsat sig in i bilen och satt fast i ett säte. Han var helt utan skador.

Vid en väg hade det kommit plötsligt starka vindar, en bil stod nästan rätt upp på ena bakljuset. Såg otroligt ut.

Unga killar som paddlar nerför forsar och när det plötsligt kommer mycket mer vatten i full fart. Fick nästan ont i magen. Ett par tonårskillar hade åkt ut med strömmarna och vågorna in var runt 4 meter höga. Killarna kunde inte simma in. Detta var i Australien. Livräddarna hade precis fått lära sig att sköta en Drönare. Pojkarna hittades med hjälp av drönaren, som bar med sig och släpptes ned en avlång gummigrej som blåstes upp i vattnet per automatik. Pojkarna kunde simma in och klarade sig. Detta blev väldigt stort och fler badstränder fick Drönare.

Ja, det hände så mycket mer under denna timmen. Väldigt spännande, samtidigt är jag mycket tacksam för vädret här hemma. Regn. Blåst eller lite mer blåst och regn varje dag. Ja, vad gör det, när man sett ett sådant väderprogram.

Jag fyllde år i fredags. Lite lunchmat och sedan var vi tre som då skulle ta ett par öl vid restaurangen jämte, det innebar givetvis att det var lite folk där, och det var det. Vi gick in. Vi skrattade nog hela tiden, ljuset utifrån förändrades och det blev mörkt.. Ja, vi skulle bara ta ett par öl, som blev fler. Suck och stön. Vi som skulle ta det lugnt och tänka på Corona. Man blir oförsiktig med alkohol i kroppen. Med det menar jag att man automatiskt ställer sig lite närmare varandra och diskuterar. Många tycker att öppettiderna för pubar är fel och ska stängas vid 22. Jag tycker inte att det är fel, men kan förstå de som äger dessa ställen. Synd om många nu, när det gäller ägande och personal. Många blir permitterade.

När vi gick in hade vi en stor vrå för oss själva och där satt vi. Sedan kom det mer och mer. När jag gick på toaletten var det faktiskt väldigt mycket folk där. Ren idioti att sitta kvar, och det gjorde jag. Inte smart alls.

Man vet ju inte riktigt det där med Corona hur det smittar. Idag gick jag och handlade. Söndag mitt på dagen. Först såg jag skidskyttet, sedan gick jag. Vilken tur att jag nu tänkte på munskydd. Det gjorde jag inte i fredags.

Frågan är nog hur mycket ett litet munskydd skyddar. Ögonen är fria. Under tiden jag plockade till mig matvaror såg jag väldigt många utan munskydd, de flesta faktiskt. Personalen har inget skydd alls. Det tycker jag är konstigt. Det sägs ju att det vi andas ut kan Coronaviruset följa med. Alltså, ett rum eller en loka kan ett virus florera.

Ja, nu är det Mord i Midsomer igen. Jag har nog sett just den delen. Ska lyssna på lite mer musik, tror jag.

Ha det gott därute. Kvällen är inte riktigt slut än.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se