Ett manus som jag har varit för lat att bearbeta. Det är dumt. Runt 150 A-sidor är skrivna och det tar tid.

Jag har bestämt boknamnet till "När skymningen faller", jag har nämligen ett vackert omslag som togs för flera år sedan. Visa foton sparas med tanke på nästa idé av bok.

Latheten kan bero på två flytt och mycket skruvande med nya möbler, därefter kom corona ivägen och vi hade att göra på jobbet på grund av sjuka boenden och kollegor. Nåja, det är historia - hoppas jag, med sjuka. Vi hade bara fyra smittade på jobbet och alla lever på äldreboendet där jag arbetar. Däremot var kollegorna väldigt dåliga. Som sagt, sedan kom jag på att jag kunde lyssna på musik, vilket jag inte har gjort på många år, tidigare bodde jag i hus med stor trädgård. Nu har jag lyssnat på både den ena och det andra. Verkligen njutit i mängder och dagar har blivit till veckor. Så skönt.

Tillbaka till bokmanuset. När skymningen faller. För inte så länge sedan kom jag på att det hände faktiskt inte så mycket när skymningen föll och det är ju titeln. Något mer måste jag hitta på eller fler saker som borde vara aktiva i manuset. När man skriver en bok är det mycket att tänka på. Inte bara grammatiskt eller meningsuppbyggnader osv, utan också en röd tråd som ska hålla i bokning. I boken finns också ett usb-minne med, och ... det hade jag glömt av i texten och handlingen. Läsaren kanske undrar vad det stod i usb-minnet.

Du fattar va?! sådant får inte falla bort.

När jag läser ett manus får heller inte ett citattecken falla bort, det har jag alltid med när personerna pratar. Jag har sett att jag har gjort fel i böcker jag själv har gett ut. Sådana slarvfel får inte hända. Jag läser om och om igen. Hur sjutton missar jag det? Är det när jag rättar ett fel? Men jag läser om och om igen. Fattar inte hur felen uppstår. Som nu exempelvis, när jag går igenom manuset ser jag inga sådana fel. Sluttjatat om det.

Jag ser på en film just nu och rättar när det är reklamavsnitt.

Nu önskar jag dig en god natt och hoppas att du kan sova gott. Läser du det under en ny dag önskar jag dig en underbar fredag.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Jag går i idé, inte bara det att blåsten tar i och regnet slår mot rutan, ska bli värre i morgon. När jag jobbar går jag i en slags idé. Jobba natt kanske många tycker att det är enkelt, men så är det inte. Vända på dygnet tar på kropp och själ, ändå jobbar jag kvar och har gjort det i många år. Myclet är det för att jag skriver spänningslitteratur. För tillfället, ett längre tillfälle, har jag tagit det lugnt. Ibland behöver man göra annat i livet och det har varit så. Visserligen har jag sakta påbörjat bearbetning av nästa manus.

Att skriva en bok är väldigt lätt för en del, så tycker och känner jag, det är inte svårt att skriva själva handlingen, för mig har det svåra med att göra är själva texten, språkliga bruket, det här med grammatik och meningsuppbyggnader.

Jag var ett barn som inte förstod hur viktigt det var med skriften, jag älskade att läsa som barn och dess historier fick mig att ta andra vägar och drömmar. Eftersom jag var dålig i grammatik, så fick jag låga betyg, allt annat var bra. Skolan brydde sig inte då. Tänk om lärarna hela tiden peppade sin elever när de gör bra, för i så fall många gånger kommer det andra sedan. Jag såg aldrig felen, jag förstod dem heller inte. Om du visste vad jag har jobbat med detta. Allt går. Eller allt går att göra det bättre. Jag har i allafall gjort det. Skrivet ett antal böcker. Vad människor än tänker och tycker om dem, så har jag skrivit dem. Det ligger mycket arbete bakom. Visserligen har jag haft lätt för att skriva och fort går det, men som sagt, när manuset ska råläsas hittas mycket fel, och då går maskinen in, hjärnan, den jobbar på högvarv. Det är detta som tar mycket av min tid. Att läsa igenom, rätta, göra om, ta bort, lägga till osv.

Trots slitet med eftermanuset, så att säga, njuter jag väldigt av att skriva, man kommer in i en helt annan värld, en värld som jag alltid har haft med mig när jag åkt buss, spårvagn, bil eller varit ute och gått.

Många säger att de inte kan skapa, jo, du kan skapa, du kan göra, du kan få till dig något som intresserar just dig, men du får jobba på det själv. Ingen annan gör det åt dig. Lyssna på andra, men gå efter vad ditt hjärta säger, eller hjärna.

Det som känns bäst för dig blir oftast bra. Blir det dåligt, då är det en erfarenhet.

Ha det bra under lördagskvällen.

Här kommer ett foto på en vacker ko. Bara att drömma och ta till sig. Du kan göra vad du vill i ditt liv, men räkna hårt jpbb.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Vi var och köpte adventssaker och åkte iväg för att fika. Tack och lov, inte så mycket folk där vi var.

När vi åkte hemåt, körde min syster hem och så sa jag; är det inte snö i regnet? Jodå, när vi hade åkt i fem minuter var det världens snöfall. Så vackert! 

För övrigt har det inte hänt speciellt mycket mer än jag naturligtvis gjorde sönder min nya adventsstjärna, den var inköpt på Rusta och var dubbel, alltså stående, en högre och en liten lägre. Jättefint! Ja, ja, ibland får man fuska och det gjorde jag, den kommer att lysa fint nästa söndag.

Här tog jag med ett foto som är taget på en gammal järnvägsstation i Paris. Den är numer en konsthall. Fotot är jag oerhört stolt över. Den blev lite extra. Jag är en sådan person som ska ta foton på allt, det är kul och en del blir väldigt lyckade andra mindre. En av mina hobbyn är att fotografera, inget märkvärdigt och jag jobbar inte hemma med det heller.

Ha nu en fin kväll.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Igår var jag ute och gick i ur och skur. Tog på mig regnjacka och stövlar, men som alla vet när det regnar droppar det ner från jacka och på knäna. När byxorna har blivit tillräckligt blöta rinner det ner i stövlarna. Med andra ord gick jag på en härlig promenad och fick mig ett fotbad på köpet. Jag kände mig frisk och det var skönt.

Idag blev det också en promenad, det regnade ytterst lite. Tur var det. Skönt att sitta inomhus med tända ljus när det är grått och nu mörkt ute. Jag hör hur det blåser ute då och då. Kollade på SMHI, det är 19 m/s i byarna.

Tänk att jag alltid har sagt sekundmeter och så heter det meter per sekund. Där ser man.

Ord, som blir fel. Gör du likadant? Säger fel, men tror att det är rätt ord. När jag var yngre sa jag alltid risrinsgröt för risgrynsgröt. Sedan kan jag uttala ord helt fel, särskilt på engelska och utländska orters namn. Hur fel kan det bli? Ganska så mycket fel när jag är med. Jag har fått mig en del glada skratt. Inte bara jag, kanske jag ska tillägga.

För övrigt har jag coronatänk. Försöker att umgås så lite som möjligt med folk, men i morgonbitti ska jag åka till Rusta. Jag blir inte så länge där. Ska titta på adventsbelysning. Behöver nytt.

Under mina lediga dagar har jag tankat över foton från mobilen och har gått igenom dessa. Väldigt många är sparade, men så såg jag ett foto jag tog i Paris i februari månad, endast 14 dagar innan lock down för coronaviruset.

Så om du undrar vad klockan är passar detta fotot väldigt bra. Taget utanför en tågstation.

Godnatt och sov gott"

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Det blev allt dammigare på golvet och jag sa till mig själv; bättre med lite skit än ett rent helvete. Med andra ord städa när det inte syns? Jag sätter ett frågetecken där, för vem vill städa när det redan ser snyggt ut. Bättre att städa när det är rörigt, då syns det åtminstone. Fast å andra sidan gillar jag inte när det blir dammigt och eländigt, det måste jag erkänna. Kanske jag också borde erkänna att jag är lat. En kollega skulle ringa mig, hon var upptagen i telefon, så jag tog dammsugare och dammsög. Och, jag blev klar.

En av mina vänner stack iväg till Kanariöarna. Idag är det 30 grader där. Suck och stön. Här i Göteborg är det för tråkigt väder. Grått, regnigt och åter grått. Småruggigt. Går man ut och går i sådant väder är det skönt att komma hem och sätta på en varm kopp oboj.

Igår var jag ute och gick återigen på en långpromenad i snabb takt. Känns nyttigt, om jag inte fick sådan träningsvärk. Ja, jag vet att det gör nytta, men ont gjorde det och det känns fortfarande i benen. På kvällen blev jag fruktansvärt godissugen, men som sagt är jag lat går jag ju inte ut. He, he, jag hittade nyinhandlad aprikosmarmelad. Ett par teskeder av detta guld gjorde susen. Jag ska faktiskt försöka bli av med sockerberoendet. Har blivit mycket bättre utan allt smågodisätandet.

Här och nu lovar jag mig själv att inte köpa något eller äta sött, som jag gjorde igår kväll. Jag tänker inte överdriva, men jag ska inte köpa godis eller annat sött. Kanske någon gång en chokladbit - även där har jag blivit bättre. Så varför äta aprikosmarmelad. Bättre än så är jag.  

Ha en trevlig dag!

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Idag var jag ute och gick i över en timma. Det är toppen med stegräknare på mobilen. Ofta så försöker jag att utmana mig själv att gå lite till. Inte för att jag vet hur bra den är, men hoppas att den är någorlunda okej. Det blev över 9600 steg. Nu är det andra gången jag går över Göta Älvbron här i Göteborg och över till hisingssidan, samtidigt tittar jag på den nya bron. Den blir annorlunda än den tidigare. Har läst i tidningen att den gamla anses ha gjort sitt, den byggdes 1968. Nu ringlar sig den nya bron med en sväng över till fastlandet. Den ser elegant ut med spårvagnsspåren och ser ut som två broar. Den Göta Älvbron öppnas när fartyg som är höga ska igenom ut mot havet, de kommer från Vänern. Jag minns att det skrevs i tidningen om att den nya bron inte ska ha broöppning, men jag har glömt hur det blev. Nu undrar jag för bron ser låg ut. Här nedan ser du bron.

Ha en skön fredags kväll.

Lill Lindbäck

Det har hänt väldigt mycket de senaste åren för min del. Till exempel att jag har flyttat två gånger.

Jag hade tänkt ta adjö av bloggplatsen, men insett att detta är en enkel blogg och går lätt att göra inlägg. Vilket fall tycker jag det. Jag ska fortsätta göra inlägg här.

Mitt första inlägg på evigheter blir en kort film från Kulturnatta i Göteborg för tre år sedan. Varför vill jag visa den, tror du?

Jo, för att Corona ökar så markant och jag saknar dessa festligheter och få uppleva detta med mängder av andra.

Festligheterna är på gården av Kronhuset i Göteborg, en av del äldsta byggnaderna som har fått stå kvar. Huset byggdes runt mitten av 1600-talet, alltså nästan lika gammalt som Göteborg är. Då var det en byggnad för militärens uniformer samt krigsmaterial. Jaha, och det klarade jag inte av. Har inte tid att kolla igenom. Ska nu till tvättstugan.

Då ska jag se om jag hittar ett roligt foto i dessa tidern. Den här bilden är inte rolig, men jag tycker att den är mäktig. På ena sidan oväder på gång och på den andra blå himmel.

Ha det gått därute!

Igår förmiddag kom jag hem från min semester i Malaga. Jag åkte hem den elfte dagen. Så underbar stad. Vi, min syster och jag bodde i Gamla stan och hade promenadväg till badet. Allt fanns i vår närhet.

Vi besökte olika kända platser såväl som mängder av restaurangbesök - givetvis. Dessutom åkte vi en dag till Ronda och i måndags var vi i Alhambra i Granada. Under en bussfärd får man se mycket av Spanien.

En av dagarna träffade vi en kvinna som min syster umgicks med i Göteborg under ett par år. Familjen flyttade till Malaga. Vi träffade henne och pratade om gamla minnen. Timmarna gick fort.

Vi pratade om olika saker som hur det är att leva i Spanien och om hon längtar hem och så vidare. Jag tror personligen att man alltid längtar hem med en del av sig själv. Värmen älskar många. Jag har insett efter många tankar om livet att jag helst vill bo i Sverige på grund av familj, vänner och naturen.

Igår förmiddag kom vi hem och åkte genast för att handla. Ett par timmar senare var ovädret över oss. Så det blåste och regnet öste ned. Det var verkligen ett höstväder. Dagen innan hade vi solat och badat i 29 graders värme. Så skönt. Visst är det skönt att gå ut i shorts eller klänning och toffler. Trots det tycker jag om våra årstider i Sverige, om snön kom för att stanna, inte att den smälter ett par timmar senare och mot kvällen blir det kallt. Halkan är då ett faktum. Inget fungerar i sådant väder. Jag älskar hösten med alla dess färger, det kan inget land ta bort från mig. November är förstås en tråkig månad med tanke på mörker och träden har inga löv, Då får man inte glömma alla tända ljus i hemmet. Så mysigt.

Skönt att åka iväg och skönt att komma hem.

Snart kommer jag att stänga ned bloggen. Jag har även thrillerlill som blogg, den har jag mest ägnat åt böckerna. Har förstått att jag inte hinner med båda och kommer därför att välja thrillerlill. Webbhotellet har flyttat över bloggen till Wordpress och den måste jag förstå bättre innan jag börjar blogga där. Försökte få in bilder. Lyckades, men de låg åt fel håll. Sedan lyckades jag inte att få ut något på bloggen. Till slut hittade jag rätt knapp, men då kom ingen bild ut. Suck och stön. Tyvärr är ett av mina stora fel att jag ger upp för fort. Kanske inte ger upp utan att jag blir arg och tappar tålamodet. Efter ett tag fortsätter jag. Och jag kommer snart att gå in och skriva på min andra blogg för övning.

Idag ska jag till tandläkaren. Inget jag älskar, men är givetvis ett måste.

Ha en fantasktisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via www.vulkanmedia.se sök på namnet eller se övrig nätbokhandel.

Tänk på att alltid jämföra priserna.

www.lill-lindback.se är fortfarande inte uppdaterad av mig på grund av förändringar som www.vulkanmedia.se har gjort. Jag kommer inom ett par veckor att lägga ned arbete på att min webbplats ska bli lättare överskådlig.