Jag lämnade in bilen för att göras i ordning. Orkar inte själv eftersom den även behöver vaxas. Ibland får man betala för att slippa att göra själv. Har förslitningsskador och undviker sådant som upprepade rörelser.

Idag är det varmt i Göteborg. Gick ifrån tvätthallen och till hållplatsen. Bara den lilla korta biten gjorde mig tungandad. Har kommit på att jag gillar inte den sortens värme, den tunga våtvarma.

I morse drog jag ett kort av Gudinnornas vägledning. Kul, mest för att jag tänker efter lite när jag läser. Nu fick jag Atena, Inre visdom. Du vet vad du ska göra. Lita på ditt inre visdom och handla därefter utan att tveka. Detta stod på kortet. Läser man i den lilla boken står det; Sluta att skjuta upp saker. Sluta ge bort din kraft till andra. Lita på magkänslan. Tro på den första ingivelsen du får. Du har rätt. Lägg märke till idéer som återkommer och agera utifrån dem.

På mitt jobb, äldreboendet, är man ibland på natten orolig att öppna en dörr. Ligger personen på golvet? Eller väcker jag personen och den blir nyfiken och sedan ramlar. Ibland har jag haft kollegor som sagt gå inte in där. Okej, jag lyssnar, men något inom mig har sagt att jag ska kolla. Senare har jag gått tillbaka för oron ökade. Vad hände tror du? Personen ifråga låg på golvet.Det här var inte första gången det här händer.  Lita på sin egen känsla., det ska man nog göra. Ofta har detta stämt in på mig under olika förhållande. Men jag lyssnar inte alltid på den där känslan. Nästan varje gång har jag haft rätt i känslan.

Jag har slutat att ge bort kraft till andra. Har du råkat ut för personer i ditt liv som suger musten ur dig. Till slut orkar du knappt ringa personen ifråga. Sådana personer vill inte jag ha i mitt liv.

Hur är jag själv då? Kanske inte bättre, men jag har aldrig krävt något från min medmänniska. Inte heller förväntar jag mig något av någon annan. Det är säkert så att jag själv inte tycker om att ha krav på mig. Då menar jag inte att jag har lovat något och bryr mig inte om det. Ett exemepel på krav var en väninna en gång i tiden, hon frågade varför jag inte ringde henne hon var ensam hemma. Jag har varit lite upptagen sa jag. Vi pratades vid förra veckan, ja, men jag är ensam. Jag svarade med att hon hade halvstora barn. Det blev bara inte av att jag ringde. Stor trädgård, jobb och min mamma samt syskon och andra vänner. Visst självklart kunde jag ringa, men ibland har man inget att säga eller inget att berätta om. Så kom det en dag som jag ringde och frågade hur allt var. Jo, bra sa hon. Vi pratade några minuter. Nu har jag inget mer att berätta, sa jag. Då fick jag svaret, varför ringde du då?

Jaha, så var det med det. Krävande människor, som också kan säga, varför hälsar du aldrig på. Va?! Jag har varit hos dig flera gånger men när var du hos mig sist, svarade jag. Idag vill jag göra saker och ting på mina villkor. Självklart ska man komma överens. I torsdags ringde min väninna och frågade om vi kunde byta dag till träffen på fredag till lördag. Självklart sa jag, jag har ändå inget för mig. När jag vaknade efter nattjobbet på fredagen hade jag fått ett meddelande från väninnan. Hon frågade om vi kunde träffas på fredagen i stället för hon hade fått ett extrajobb på lördagen. Självklart. Inga problem. Så länge jag kan, så kan jag, så länge mina vänner är likadana mot mig, exvis respekterar mig för den jag är för jag respekterar dem, men ... inte dessa som hela tiden är sura och/eller krävande. De vänner som jag har är inte krävande och inte heller sura personer. Kanske har det hänt någon gång, väldigt sällan. Vad gör det? Alla har en dålig dag.

Nu ska jag ladda upp en bild och se hur det fungerar. Tack för hjälpen!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

Tårarnas doft är ännu ej inlagd på webbplatsen www.lill-lindback.se

Nu såg jag en bild som jag bara måste ladda upp.