Vi hade en relativt lugn natt på äldreboendet, låter människor som bor där sova tills de vaknar. Frågar och hjälper till med toalettbesök och mera. Det sista vi gör är att vi går runt till alla som behöver hjälp. Vissa personer vill inte ha oss som jobbar natten på ett besök. Självklart får man lyssna på människor, bortsett från dementa och svårt sjuka. I morse fick vi jättemycket att göra.

Min jobbarkompis brukar köra mig till hållplatsen. Jag har inte ont av att gå i tio minuter, men jag måste ärligt medge att det är skönt. Som i morse, jag hann med en buss. Hade jag gått då hade jag inte hunnit med den.

Vi tävlade nog med bussen nerför en gata. En bra bit nerför gatan (dit går jag inte) finns en busshållplats. Jag brukar ta en tidigare hållplats, men där är det svårt att stanna med bilen. Bussen var hela tiden ett steg efter oss. Min jobbarkompis körde fram bakom andra bilar som väntade vid ett rödljus. Jag hoppade av. Bilarna körde, inga mer bilar kom. Jag gick över övergångsstället, hann ta upp periodkortet och bussen rullade in. Nice. Ja, jag vet att det heter trevligt. Jag fick till och med en sittplats. När jag vaknar idag är jag ledig ända fram till fredag kväll. Jag jobbar helgen.

Nu har jag läst den blivande boken för andra gången. I kväll blir det den tredje. Då ska jag läsa snabbare och se om jag hakar upp mig, för i så fall får jag läsa om stycket eller meningen igen. Hoppas att jag blir klar tills på torsdag eftermiddag. Troligare blir det nästa vecka.

Läste på nätet och har hört på nyheterna om en 12-årig pojke som har försvunnit. Stackars barn, stackars föräldrar och släkt. Hoppas att han snart kommer till rätta. Tidningarna har jag fortfarande inte läst på nätet. Orkar inte. Nu ska jag lägga mig. Godnatt.

När jag vaknar ska jag dammsuga och tvätta. Läsa igenom manuset. Som tur är gjorde jag en stor kålpudding med potatismos. Vi kan nog äta den en dag till.

Ha det fantastiskt bra idag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Min rubrik låter kryptiskt, men så farligt var det inte. Känslan av att ... Min man åkte till jobbet. Själv gick jag upp kl 06.30 Tog på mig, drog upp persiennerna, tyckte att något lyste upp vid sidan av huset. Hörde ljud, gick till det andra rummet och kunde kika ut bättre. ETT FICKLAMPSLJUS! Jag blev först rädd, men  sedan smälte tanken in, det måste vara reparatörerna till vår värmepannas utedel. Och det var det. Jag har aldrig varit med om att reparatörer har kommit så tidigt. De skulle ha kommit mellan klockan 7-7:30.

Vilken hemsk känsla det var, det där med att ett ficklampsljus lyste upp i mörkret. Förr har jag alltid tänkt vad jag borde göra, men nu upplevde jag ett ljus. Stackars människor som har haft inbrottstjuvar i sitt hem.

Under helgen hade jag en del att göra i hemmet, men också mycket manusläsning. Det tar tid. Jag ska fortsätta med detta tills den känns och är färdig. Inte roligt att hitta fel, vilket jag har gjort efteråt. Man blir blind. Nu tänker du kanske att varför låter hon inte en lektör läsa manuset. Ja, det kan jag förstås göra. Då vet jag inte vilket tusentals kronor manuset stoppar på. Det kostar en hel del. Sedan ger jag ut boken genom ett nätbokförlag. Det är väldigt svårt att ge ut via ett bokförlag som Bonniers, Wahlströms och så vidare.

Många blir utgivna, men egentligen är de få. Oftast har de som blir utgivna en journalistbakgrund, eller också en bakgrund inom rättsväsendet. De vet vad de skriver om. När man skickar in sitt alster/manus tar det oftast från 2-6 månader innan svaret kommer. En fick vänta ett år. Jag kan inte gå och vänta och vänta, sedan kanske få ett nej. Jag har provat 2 gånger, men första gången var manuset undermåligt. Jag läste igenom det och lärde mig en hel del. Andra gången skickade jag in till 6 olika bokförlag. Två hade inte öppnat kuvertet. En hade bara bläddrat några sidor. Andra kopiorna på mitt manus såg inte ut som om de bläddrat igenom ens. Det är svårt.

När man skriver ett manus ska man vänta, låta det färdiga ligga ett tag och vila. Man skriver och skriver, läser och läser. Sedan ser du inte längre vad du har skrivit. Så många gånger läser man igenom sitt manus. Spyfärdig. Det är nog rätt ord. Nu läser jag mitt manus som har fått vila, jag är inne på den andra gången. MIna ögon svider och tåras. Det kommer att bli minst en genomläsning till. Tankarna finns att den ska bli utgiven innan november är slut. Därför kanske jag inte hinner blogga så mycket just nu. Hemmet som ser dessutom ut som en flyttplats. Pannrummet är nästan klart med tvättning väggar och tak. Sedan ska det målas. Andra saker har blivit gjorda. Nåja, det räcker så.

Nu är det en ny vecka och ett nytt liv har påbörjats. En ny måndag. Nya möjligheter.

Ha det fantastiskt bra!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag älskar faktiskt hösten. Ofta med klar luft att andas in. Sommaren är förstås underbar, ibland är det varmt och man vill bara krypa in i skuggan. Hösten, färgrik och vacker, men kan vara väldigt grå. Igår var det mestadels grått hela dagen med lite duggregn. Jag tog en promenad till ett köpcentrum som ligger 20 minuter ifrån där jag bor. Jag handlade bara lite lätt och gick tillbaka hem igen. Jag borde ha gjort en hel del i mitt hem, men fokuserade på boken. Så kommer det att bli i dag också. Fokus ligger på den blivande boken. Idag ska jag handla. Behöver frosta ur frysen. Plocka undan saker från en hylla. För det ska målas i pannrummet. Dammsuga och så vidare. Men jag måste fortsätta med boken/manuset.

En bok är aldrig en bok förrän den är färdig. Det har jag läst inlägg på "Författare på Facebook". Det ofärdiga objektet, eller dokumentet (i datorn) är ett manus. Man arbetar med ett manus, som senare ska bli en bok. Det färdiga manuset blir alltså en bok.

Mina ögon vill helst inte läsa mer, eller om min hjärna energimässigt talar om att det är slitsamt att sitta stilla och koncentrera sig på att texten flyter. Ändringar bör göras. En del tas bort, annat läggs till. Så ser du ut. Men, jag har fortfarande i mina tankar en färdig bok till slutet på november.

Åter till vädret. Idag är det blå himmel, ett strålande väder ligger över Göteborg.

Härligt!

Ha nu en underbar dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Ha nu

Det handlar inte om en katt. I Frankrike visades en inspelning vid ett kafé en man som först tafsade på en kvinna. Mannen gick vidare och kom tillbaka började diskutera med en kvinna utanför kaféet. Plötsligt fick hon en hård örfil. Jag hoppade till i min stol. Han fick dryga böter kommer inte ihåg ifall han fick fängelse också. Såg detta i Aftonbladet. I Frankrike har de blivit allt tuffare mot ett sådant beteende. Nu tänker du säkert, ja sådana är män, det finns faktiskt kvinnor som också kan.

Ingen av könen vill bli tafsade på om man själv inte är med på det. Så här säger kanske en del män som tafsar, hon vill men försöker vara svårflirtad. Sexualitet är en svår konst. En kram, är det ett sätt att visa första intresset? En kram kan bara vara en enkel kram, likadant med en puss.

Angående män som kan bli tafsade på. Det finns kvinnor som kan ta ett rejält tag om mannens könsorgan, och även bakdel. Jag kommer ihåg en man som på en fest var chockad. Han kom fram och berättade vad denna kvinna hade gjort. Hon hade tagit ett grabbatag om hans könsdel och smekt. Absolut inte okej.

Jag tänkte på fester och att en del dricker för mycket, eller inte tål alkoholen. Hämningar släpper på många, eller de flesta. Handlingar görs som senare ångras. Tänk dig alltid för. Du ska leva med vad du har gjort. Gräv inte ned dig i det för du har bara ett liv. Vårda ditt liv. Lär dig av din erfarenhet. Vi gör misstag, men för mig är det ordet lite laddat, för mig heter det erfarenhet. Det är händelser i vårt liv som vi lär av. Men, det finns vissa händelser som många har gjort och ångrat sig.

Läste nu i tidningen; unga killar går och skjuter en person bara för att komma med i ett gäng. Hallå föräldrar! Din söta, charmiga och snälla pojke, väluppfostrad, den fina pojke kanske inte är det ute. Det finns många killar som ångrar vad de har gjort. Detta ska de leva med. Pojkarna säger att de får en familj. Jag skulle inte vilja ha den familjen. De säger att de blir omhändertagna. Jaså, du blir uppfostrad i att lyda ledarna, du måste utföra order, du ska skada andra människor om det är det ledaren vill.

Allt i livet är en erfarenhet. Den blir vad du en dag är. Glöm inte att erfarenheten också måste tacklas på rätt sätt. Gör om, gör rätt. Visa respekt till andra människor och du får oftast respekt tillbaka.

Jag har hört att svenska kvinnor är kalla och hårda. Innerst inne är inte en svensk tjej kall och hård. De har sin frihet att bestämma vad de vill göra. En kvinna från vissa andra länder är mjukare. När de har varit tillsammans ett tag kommer andra sidor fram.

Jag tycker väldigt mycket om artighet och respekt till andra. När andra kränker eller är respektlösa blir jag arg. Händer det fler gånger hos samma person, då vill jag inte se den personen mer. Jag vill inte umgås med någon som försöker trycka ner mig. Jag vill må bra. Om den andra inte mår bra bör den gå till en läkare och få hjälp.

Livet är inte alltid lätt, för en del flyter det på som en räkmacka. Vi får olika liv, livet beror på vad DU fyller det med. Alla har rätt att gå ned för räkning. Solen kommer alltid upp. Alltid. Dessemellen finns gråa moln, regn och storm. När lugnet stillar sig då njuter man mer av livet än innan.

Och till dig som ofta lider av depression, det är en svår sjukdom. Hjälp finns alltid att få. Gå inte hela vägen ut. Många som har överlevt har ångrat sig. Tänk dig för. Hur nattsvart det än kan vara, kan det finnas guldstrimma i horisonten. Jag är ingen läkare och jag kan heller inte säga vad du ska göra. Du kanske har sökt hjälp överallt.

Det här kanske inte stämmer in på dig som ofta är deprimerad. En kvinna jag känner gick till, förlåt nu glömde jag namnet på en sådan person, (homeopat?), en person som läser av ögonen. Hon hade svåra problem med magen, för mycket magsyra och som du hör magsyra svider ända upp till munnen. Mycket obehagligt. Fick inte hjälp någonstans, men här kom första hjälpen. Han skrev upp naturmedicin. Detta köpte hon. Sedan dess var hon bra i magen.

Ha nu en trevlig fredag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag tog det lugnt på morgonen, eftersom jag hade tid. Kollade vilken tid jag skulle till massören. Byte med buss i Svingeln till Gul Express som tar mig ut till Torslanda. I en byggnad finns ett gym SATS och en simhall, där har min massör en liten lokal. Tyvärr ska han sluta att vara massör. Volvo äger en hel del, då menar jag stora områden och fabriker med stora parkeringsplatser i Torslanda.

När jag såg tiden och vad klockan var sprang jag ner i duschen, bottenvåningen. Snabbt iväg. Puh, jag hann precis med bussen. Byte till Gul Express i Svingeln, ett ställe som heter så i Göteborg. Jag var tvungen att slå upp namnet Svingeln för att kolla betydelsen. Jag älskar gamla namn. Ska beskriva det strax.

Jo, jag satt och fipplade med mobilen. Slängde en blick ut då och då. Det var en bit till att åka. Har åkt flera gånger till samma hållplats med denna buss. Inga problem och jag hittar, heller inga problem. Men plötsligt händer det ... Jag såg namnet Sörredsvägen, men kände inte alls igen mig. Det var ta mig tusan grävskoper överallt. Ja, ja, tänkte jag, då är det väl nästa hållplats. Slänger en blick på skylten i bussen vad det står. Kände igen namnet, men absolut inte där jag ska av. Tänkte att bussen tar en annan väg, men inom mig kändes det fel. Varför litar jag inte på min känsla. Några hållplatser till åkte jag innan jag hoppade av bussen. Nu var jag längre ut i Torslanda. Fick vända om med nästa buss, denna gång hoppade jag av på hållplats Sörredsvägen. Sedan då? Vilket håll skulle jag gå åt? Jag gick till höger för att jag såg en kulle med en avlång byggnad, byggnaden jag skulle till ligger på en kulle. Kom fram till slut ,i blåst och småregn. Jag kan bara säga en sak; det var väldigt kallt. Men, tyvärr, ingen SATS på kullen.Fel kulle. Ringde massören igen, men han var fortfarande upptagen. Han ringde upp mig senare, då var klockan 11:30. Då skulle jag ha varit där. Båda förstod att jag inte skulle hinna i tid. Inte heller visste jag var jag var. Naturligtvis ska jag betala massören. Han kunde inte hjälpa att jag inte hittade dit, inte heller tittade jag ordentligt i tidtabellen på nätet. Där står oftast om det är förändringar. Nu får jag ta bussen tillbaka, men den stannar först i stan. Där bytte jag till en spårvagn, jag hade en träff med en väninna hemma hos henne. Jag hjälpte henne med däcken till bilen, det var dags för byte. Vi åkte till bilverkstaden, efter det var vi värda en god kopp kaffe och en stor muffinsliknande sak, med bland annat toffé i. Mums.

Vi åkte också till Plantagen för att köpa dekoration och jag köpte dessutom en lykta till graven på kyrkogården. Till ytan är den kyrkogården störst i Europa. Vi behöver åka bil in i området. Hennes mammas grav ligger långt upp. Som vanligt var det iskallt ute och jag ångrade att jag inte tog min mössa med mig. På lördag är det gravsmyckningsdagen, då får man inte köra in med bilen. Sedan körde hon mig hem. Klockan var då 5 på eftermiddagen, min man sa att han skulle bada bastu. Han har ett utomhusjobb. Blåser det i Göteborg är det oftast rått, och kommer vinden från ett håll blir det något som jag brukar säga, vinden går genom märg och ben. Sen middag och häng framför teve och min dator för att rätta blivande boken. Det var den lata kvällen.

Här kommer förklaringen på namnet Svingeln.

Svingeln var namnet på en lägenhet, jordegendom, detta hittades i en text början på 1800-talet. Men det finns fler olika tolkningar av namnet. Dialektord Svingel - vägkrök. Även detta namn har hittats i Örgryte och då med namn Stora och Lilla Svingeln, som betydde vägkrök som fanns i närheten. Detta namn dyker upp på flera håll i Västra Götaland. Ordet kan också vara ett lån från tyskans Zwingel eller holländskans Zwengel. Då i Göteborg fanns mycket tyskar och holländare. En annan tidigare tolkning kan vara en förborg till Skansen som skulle skydda Göteborg, vi hade fyra skanser, men bara två är kvar, en finns i närheten av Svingeln. Jag tittade på vad Zwingel betydde på tyskan, men låneord kan ändras. Svingel kommer från tyskans Schwingel och är en del av Schwindel. Detta ord betyder; ett gräsfrö om man äter detta kan det framställa svindel. Mina egna tankar, kan vara att där växte sådan grässort så att tyskarna eller holländarna gav namnet Schwindel, som på svenska senare blev Svingel, men vi säger Svingeln.

Kul med namn, ligger oftast i äldre delar av en stad, och den har en historia bakom. Likadant är det med ortsnamn.

Nu blev detta blogginlägg väldigt långt. Det var inte min mening från början. Idag ska jag läsa fortsättning på mitt manus. Jag får nog städa lite också, ta en promenad. Frisk luft är aldrig fel. Kroppen behöver röra på sig. Vi är inte gjorde för stillasittande liv.

Ha det gott därute i cyberrymden och i vårt samhälle.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se