Jag kom hem samtidigt med elektrikern i morse, som även kan det där med bygg. Idag skulle de installera den nya pannan. När klockan var 9:30 gick jag och la mig på övervåningen. Det borrades och han höll på. Glädjande var att jag somnade till allt detta. Efter att jag hade lagt mig kom de andra, men jag hörde dem inte. Vaknade av deras slit med värmepannan från altanen och in i huset. Jag somnade om. Jag kan inte påstå att jag är pigg, men jag ska jobba 2 nätter till. Allt går. Jag tror att de kommer i morgon också. Den stora utedelen som värmer luft ska ställas på plats vid gaveln av huset och monteras, den väger över 180 kg. Det är mycket jobb med pannan, det tror man inte innan de börjar. Allt jobb runt omkring tar också tid. Flytta ut allt. Städa. Göra i ordning en betongplatta. Sedan bor man i en uppställningsplats. Tänk så bortskämd man blir av att vrida på en kran. Jag gick på toaletten och skulle tvätta mina händer, inget vatten kom. Då kom jag på att de givetvis hade stängt av den stora kranen.

I Göteborg är det grått och det blåser ute.

Nu får du ha en fantastisk dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se, eller övriga nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se

Att bilda en regering skulle egentligen inte vara så svårt. Om jag röstade på Socialdemokraterna kanske jag inte vill att Vänsterpartiet eller Miljöpartiet ska vara med. Den som får mest röster borde få styra landet. Sedan undrar jag över de olika partiernas politiker (de flesta är vanliga människor) som är emot Sverigedemokraterna och försöker frysa ut dem. Är det rätt? Rasister finns hos mängder av människor även de som anser sig inte vara det. En stor procent röstade på Sverigedemokraterna. Var finns demokratin? Jag är dålig på våra olika politiska partier, egentligen tillhör det allmänbildning att kunna mer. Men jag är så trött på politiker, de lovar guld och gröna skogar, sällan går deras "slogan"  igenom. Politik genomströmmar det mesta i vårt samhälle. Som exvis hos polisen. Större brott utreds, mycket mindre och utan bevis tar de inte till sig, enligt det som jag läser i tidningen om.

Såg i tidningen att ett äldre par har blivit utsatt för hot och klotter, dörrlåset var förstört, det var stilla ett par år, men återigen hade detta börjat. Har personen ifråga suttit inne? Hade detta varit mina föräldrar då hade jag försökt att ta reda på när och vilka tidpunkter det börjar. Säkert på nätterna. Jag hade, även om det varit dyrt, satt in en rörelsekamera som startar. Underligt att polisen inte kan göra mer. Dessa äldre stackare får sitt liv av oro förstört för sig. Jag drog upp detta för det är också politiskt. Polisen har inte tid eller resurser att utreda vissa ärenden, de läggs ned. Absolut fel!

Det där med politik och utfrysning, en gång gick en journalist ut och intervjuade olika personer som stod vid deras små hus och pratade med folk inför ett kommande val. Journalisten sa att han hade stängt av kameran, Kalla fakta, vet inte. Hursomhelst, då sa den moderaten att han inte tyckte om invandrare.

Ett land behöver ibland bli lite uppblandade för annars blir vi alldeles för intoleranta mot vem och vad som helst. Invandring berikar ett land. Tyvärr, som på många ställen förstör många under sin väg.

Hat eller oförstånd finns hos många. En del tror sig vara förmer än andra och vara så bra, men det visar sig att de är sämre. Erfarenheten talar. Se två exempel nedan.

Jag bodde i en stadsdel där det fanns många invandrare, det brydde jag mig inte. Människor som människor. Stora delar av min familj består av människor från olika håll av världen, eller rättare sagt, de har en inflyttad förälder och så vidare. En gång hälsade jag vänligt på en människa, som svar fick jag tillbaka att vi turkar ska ta över världen. Va? Jag hälsade bara. Vad gjorde jag fel? Jag kanske inte skulle öppna munnen, men det kommer jag aldrig att sluta med, för i så fall kan vissa personer uppföra sig som de vill. Någon måste säga ifrån, nödvändigtvis inte jag, men om jag råkar ut för en persons dumma kommentarer. Aha, nu är jag tuff. Jag kanske bara står där förvånad, som jag gjorde med den där mannen vilken jag hälsade artigt på.

En kvinna som är feminist var arg på mig, mycket arg, hon kallade mig white trash, hora och andra svordomar som jag inte vill nämna här. Är det verkligen äkta feminist? Nej, det anser inte jag.

Det var lite för tillfället. Jo, en sak till, igår var det strålande väder och jag åkte till svampskogen. Ja, jag hittade svamp, la dessa i min pappersbärkasse. Tänkte kolla svamparna när jag kom hem. Ett par liknade svamparten Sopp. Ett par andra var helt vita. Oj, oj, oj, ett tag trodde jag att jag kunde äta den vita svampen. Gick under champinjonsfamiljen, men så såg jag sidan jämte i fotoboken om svampar. De giftiga såg nästan likadana ut. Som du förstår slängde jag dem och även soppen för de liknade andra svampar och bättre slänga än vara osäker.

Idag blåser och regnar det ute. Typiskt skitväder som jag inte är förtjust i. Jo, om jag är ledig och kan ta mig en härlig promenad, sedan hem och byta kläder till mina sköna hemmakläder.

Ha en trevlig dag idag. Tänk på trevliga upplevelser. Det finns mer små stunder än vi inte tänker på. Börjar man fundera kommer man på små trevligheter. Jag försöker att hitta en och annan i alla fall. De där mindre som man inte tänker på. Ibland är det fantastiskt med de små upplevelserna.

Det sista jag vill nämna är att familjen Hysén börjar på teve nu. Väldans så mycket program om familjer det går på teve. Men jag tror att vi får en del skratt blandat med allvar i Hyséns.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Det har regnat eller varit mulet väder i Göteborg, för en timma sedan började solen bryta igen dimmolnen från Lärjeån. Så vackert. När solen kommer torkar den upp en del fukt, hoppas jag. Idag ska jag plocka i ordning krukväxter, jag har haft tomater på fönsterbrädorna. Hemmet ser upp och ned ut med tanke på väntan när värmepannan ska sättas in. Jag tappar lusten att fixa tills det är ordning i hemmet.

Min önskan just nu är att plocka svamp. Ringde min granne, men tror att hon arbetar extra på ett hotell, frukostbuffén. Grannen är en fena på att hitta svamp. Jag kan bara vara ute i ett par timmar, min kropp orkar inte. Jag får ont i armar, rygg och nacke. Inte för att jag har undersökt mig, men jag kallar det för förslitningsskador, måste leva livet lagom.

Har du tänkt på hur glad man blir i solljuset? Måsten som bör göras går lättare. Det här är också en dag som man ska gå ut och njuta av livet.

Därför önskar jag dig en härlig dag och hoppas att du har samma väder som jag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finna att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se 

Jag åkte iväg till min väninna och sedan skulle jag direkt från henne till jobbet. Som vanligt körde jag på vår 2-filiga väg, längre fram går höger väg till höger upp på en annan väg, till vänster, den filen jag låg i går igenom en rondell. Från mitt håll får bara jag passera. Det regnade ute och dessutom var det mörkt, vägbelysning finns. När jag nästan är mitt i rondellen hoppar jag högt i sätet, för en bmw kör förbi mig på min högra sida. Jag tvärnitade för att vi inte skulle krocka, sedan tutade jag flera gånger. Vad ilsk jag blev, men ilskan kom ifrån att jag blev rädd. Bilen bara dök upp, den hade inte rätt att köra där. Hade vi krockat då hade den personen fått skulden. Bilisten fortsatte fram och gasade på. Nu så här efteråt skulle jag också ha gasat på och kollat vart bilen körde någonstans.

En jobbarkompis sa att jag kunde ha låtit idioten kört på mig, men jag vill inte, tänker på allt besvär runt omkring. Inte komma i tid till jobbet, ringa till polisen, bärgare - kanske, försäkringsbolag och till verkstad. Och sedan skulle jag stå utan bil. I morse hände något underligt på mitt jobb. Se nedan.

Jag vet att det spökar på mitt jobb. Konstiga saker händer. Igårkväll var jag inne hos en man som är  sjuk i en långt framskriden demens. Mannen är riktigt sjuk. Jag fixade kuddar och la dessa mellan hans ben och grindarna mot sängen, mest för att han inte ska få ont i benen. Han fick sin medicin och jag sa godnatt. När vi skulle gå in på våningen under natten där mannen bor sa min kollega att det luktar stark parfym, en sådan parfym äldre damer använder. Jag sniffade i luften och kände doften. Klockan var efter ett på natten, men jag tittade till honom från dörren och såg från ljuset av en lampa att han sov lugnt.

Nu på morgonen går vi runt och hjälper boende med både det ena efter det andra, när jag återigen befann mig i denne mannens lilla lägenhet stirrade jag på en stol, den stod kanske 40 centimeter från sängen. Den stod inte där igårkväll. Jag hade inte fått plats att stå där. Obehagligt. Antingen spökar det, eller så har någon varit där under natten någon gång. Stolen kan ha stått längre bak, men jag reagerade att den stod så nära sängen. Jag bara stirrade på stolen och sedan på mannen.

Och nu önskar jag dig en trevlig dag. Själv ska jag lägga mig.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Känner du igen dig??? När jag hade ett par ord kvar att skriva, alltså bara ett par ord, då fastnade datorn och jag kom ingenstans. Jag väntade en stund, men gav upp. Fick dra ut sladden och vänta tills den startade om igen. Allt var borta.

Den här gången kortar jag ned det. Jag hörde i morse på radion när jag var på väg hem från jobbet att en polis hade blivit skadad när han försökte lugna ett par gäng, det var alltså nära slagsmål. När fler poliser kom startade slagsmålet upp och den polismannen som försökte förhindra bråken blev nedslagen och hamnade på sjukhuset. De tror att det dröjer tills han får åka hem.

Är det ingen som tänker att den där mannen/kvinnan har bar och är gift. Personen ifråga har föräldrar och syskon, för att inte glömma sina vänner. Dessa personer som är poliser är som du och jag. Ingen vill väl gå till ett jobb och sedan få hamna på sjukhuset. De skyddar oss övriga i samhället mot dessa som slog ner polisen.

Idag breder respektlösheten ut sig. Jag skulle aldrig gå på någon som vill skydda mig, jag skulle aldrig gå på någon överhuvudtaget. Det är hemskt.

Nu ska jag avsluta mitt samtal, klockan tickar iväg och jag måste lägga mig.

När jag åkte hem från jobbet följde en rosa och vacker himmel mig. Molnen såg ut som ett rosa marängtäcke.

Det här fotot nedan tog jag i slutet av augusti. Jag vet inte vad det är i bilden som påverkar mig, men påverkad av den blir jag varje gång. Särskilt när jag kan förstora bilden och ser molnen bättre.

Ha nu en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min webbplats www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Ett sådant mejl skickas ut till många personer, kanske hundratals. Den som går ut på porrsidor och pedofiler som går ut på sina speciella sidor kanske blir rädda. Jag har inget att skämmas över, och förresten, folk får göra som de vill. Pedofiler tycker jag inte detsamma om. Dessa personer är säkert trevliga och så vidare, men barn ska få vara barn. Det är ett av de värsta övergreppen som finns mot barn.

Jag tänkte inte skriva så mycket om mejlet. Jag undrade om jag skulle ringa polisen, men har haft annat för mig, jobbat och inte känt mig så bra. Nu är jag bättre och tittade på mejlet igen och började skratta. Är trött på utpressare och kriminella människor. Men tydligen är det mycket snack och liten verkstad hos mig. Jag är för lat och ringer inte polisen. De säger säkert; ta bort mejlet. Därför tar jag bara bort mejlet.

Jag mådde inte riktigt bra över min jobbhelg, inte heller när jag gick av på måndagen. Tisdag, nej, fortfarande mådde jag sisådär, men jag försökte skriva lite på mitt nästkommande manus "Frihetens Vind", jag skrev kanske runt 7 sidor. Skulle ha kunnat skrivit mycket mer om jag mådde bra. Vaknade i morse och känner mig fit for fight igen. Tråkigt att känna sig sjuk på sin lediga dag. Jag har varit stressad och det påverkade mitt allmäntillstånd.

Igår, tisdag, tänkte jag ta en snabbpromenad, inte en snabb promenad, en längre promenad med snabba steg. Är tyvärr otränad, annars hade jag joggat lite också, inom parantes, jag har en gång sprungit Göteborgsvarvet 21 km, men det var då det. Jag började gå och kom en bit in på gångbanan. Hundar i all ära, men när de springer lösa och skäller som besatta efter en då kryper en obehagskänsla över mig. Detta hände i tisdags, men jag ska berätta om några tidigare gånger.

För ett antal år sedan gick jag från affären och förbi ett stall, ska genom skogen på gångvägen hem. Många som är där jobbar eller bara rider och har sina hundar med sig. Dessa springer oftast lösa. Jag gick i snabb takt hemåt, brydde mig inte om hundarna, men de rusade skällande efter mig. Jag fortsatte att gå, men kände hur de försökte nafsa smalbenen på mig. Tack och lov för tjocka jeans. Den gången brydde jag mig inte.

En tidigare gång var det större hundar, antingen lekte de eller så fanns ett visst allvar bakom deras lek. Jäkligt otrevligt, men jag måste förbi dem. Inte heller vågade jag gå in i stallet för att leta efter deras ägare. Hundarna kunde kanske tro att jag skulle göra något. Därför valde jag att gå in i skogen. Med högt buret huvudet tog jag en liten sväng ut och gick förbi hundarna. De var fyra stycken, men så rädd jag blev när de sprang efter mig och började hoppa upp mot halsen. Jag gungade till flera gånger, men låtsades inte om dem och gick vidare. Mötte ett par med en liten hund. De vände om och gick hemåt igen. Detta paret berättade om en tidigare liten hund som de hade haft. Hundarna, om det var dessa vet jag inte, men de hade bitit ihjäl deras lilla. De hade också sett hur hundarna hade hoppat mot min hals. Även de hade blivit rädda. Så hemskt. Jag blev riktigt förbannad. När jag kom hem ringde jag stallet och berättade vad som hade hänt. Händer det igen blir det en polisanmälning. Efter detta samtalet fick jag under en månadstid telefonpåringningar. När jag svarade var ingen där. Jag tänkte att dessa personer skulle tröttna. Däremot märkte jag att hundarna inte sprang som de gjorde innan.

Du som har hund. Jag är fullkomligt säker på att din hund är speciell och fantastisk. Jag är glad för din skull. Din hund kanske är väluppfostrad och vet om att du är ledaren i flocken. Jag ska berätta en händelse till.

På samma gångbana mötte jag en kvinna som hade en rottweiler, en stor best, jädrans så den skällde, inte heller här vågade jag vände och gå hem. Den här hunden var kopplad, men kvinnan kunde inte hålla den. Hon gick runt ett träd och kunde hålla den på det viset. Har sett på teven, den här hunden bestämde, han var ledaren och speciellt då när hon gick runt trädet, då visste han att han var farlig. Tänk om den hunden hade slitit sig.

Läste igår på nätet hur du ska göra när du möter en morrande hund, eller att du blir rädd för den. Ha ryggen, i detta fallet, mot ett träd och låt hunden morra. Vänta tills ägaren kommer. Vad gör man om hunden börjar hoppa mot halsen? Jag vet faktiskt inte. Såg på det där programmet "Mannen som talar med hundar", han menade på att man ska brösta upp sig ordentligt och se ut som att "jag är ledaren". Hoppas att jag klarar det när en stor morrande hund kommer mot mig.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min webbplats www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

En bild på kommande thriller. Frihetens Vind.

Jag har börjat skriva på min thriller igen. Det finns dagar det inte finns tid, utan andra måsten som måste göras. I boken ska jag beskriva bland annat hur en narcissist är. I vårt samhälle är det inte så vanligt, men det tycks bli vanligare. Detta menas inte heller som om det har blivit vanligare, utan att en del personer påminner om att ha en sådan personlighet.

Häromdagen läste jag om hundar som kunde bli deprimerade, deras hussar eller matter (hur säger man egentligen) pratar kanske mycket i mobilen och har inte tid med dem. Undra då hur barn kommer att må i mobilens upptagna värld. Det är mina tankar. Dessa barn kanske får all uppmärksamhet som de behöver.

Idag tittade jag på statistiken på min hemsida, förlåt webbplats. Nåja, det gör jag faktiskt ofta. Är nyfiken om det blir fler besökare, eller inte. Men det har faktiskt blivit fler besökare. Att man kan köpa böckerna direkt via mig och till Vulkan för ett billigare pris än ute i handeln kanske betyder något. Hoppas det. Jag gör inte tillräckligt med marknadsföring.

Det är största felet jag gör. Mängder av författare finns därute på nätet och vill sälja. Hur ska jag då visa vem jag är. Mer marknadsföring på olika plan behövs. Jag tycker inte om att visa upp mina böcker för mycket. Kanske nya fina bilder som jag vill ha som nytt bokomslag. Sedan vill jag förstås visa upp mina böcker. Det kommer jag att göra idag också. Men jag avskyr när folk jämt och ständigt visar samma saker. Till slut bläddrar jag förbi deras bilder. Nu tyckler jag om att de visar vad de har gjort. Men inte varje stund, inte hela tiden. Hoppas att du inte tycker detsamma om mig.

Nu ska jag leta efter ordet, eller personen som har en narcissistisk läggning. Ska även tvätta, gå ut och gå. Igår gick jag av mitt arbetspass efter helgen, då var jag mentalt trött. Tröttare än vanligt. Men värmepannan är inte installerad ännu. Det börjar bli kallt i huset. Efter att den är installerad ska man städa och flytta tillbaka hyllor och annat. Jag avskyr att städa, men det är skönt när det är klart. Finns inget värre att få skräp under fötterna. Trädgården vill jag fixa till lite innan det blir minusgrader. Allt jag gör nu får jag till gott till våren.

Här nedan visar jag en bild på mina böcker. Mig blir du inte av med. Skojade bara.

Ha en trevlig dag. Här i Göteborg kommer det en och annan skur, samt att det blåser.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min hemsida www.lill-lindback.se eller via övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Tårarnas doft, den vilar för en genomläsning något senare. Det är den här boken jag skriver nästa del på. Rosor= doft, tårar= duschade vattendroppar. Den här bilden blev till då vi, min man och jag, tränade på olika saker att fotografera. Jag sparade bilden och nu kommer den att bli ett bokomslag.

Det här meddelandet fick jag på min e-post. Läs nedan. Citattecknen betyder att det är mejlet jag fick. Jag har läst och sett på tv om det här. Mina funderingar är om man ska kontakta polisen. Inte för jag bryr mig, det är bara till att ta bort, men tänk om folk blir utpressade och jag hade ett sådant här mejl. Jag ska ringa och fråga. Polisen kanske inte är intresserad. Inte jag heller, egentligen.

"Hallå!

Som du kanske kunde gissat, var ditt konto (lill-lindback.se) hackat, därför att Jag skickade dig ett mail därifrån.

Jag är medlem i en internationell hackergrupp.
Inom en period från 29 juli 2018 till 18 september 2018 smittades du av det virus vi skapat via en vuxenwebbplats som du har besökt.
Hittills har vi tillgång till dina meddelanden, sociala medier och budbärare.
Dessutom har vi sparat alla dessa data.

Vi är medvetna om dina små och stora hemligheter...ja, du har dem. Vi såg och spelade in dina aktiviteter på porrwebbplatser. Din smak är så konstig, du vet ..

Men det viktigaste är att vi ibland spelade in dig med din webbkamera, synkronisera inspelningarna med det du såg på!
Jag tror att du inte är intresserad visa den här videon till dina vänner, släktingar och din intima ...

Överför $700 till min Bitcoin Plånbok: 1BSAHXc58m2DQGuzVaKXD15xeDrE4xYZna
Jag garanterar att efter det kommer vi radera alla dina "data": D

En timer startar när du läser detta meddelande. Du har 48 timmar att betala ovan nämnda belopp.

Dina uppgifter kommer att raderas när pengarna överförs. Om de inte är det kommer alla dina meddelanden och videoklipp automatiskt att skickas till alla dina kontakter som finns på dina enheter vid infektionstillfället.

Du bör alltid tänka på din säkerhet. Vi hoppas att det här fallet kommer att lära dig att hålla hemligheter.
Ta hand om dig själv."

Ja, jag tar hand om mig själv från sådana personer som dig. Det skulle jag vilja skrika i ansiktet på dem. Tänk om någon tror på det här. Jag har aldrig besökt porrplatser, inte heller har jag en webbkamera inbyggd i min dator. Men, tänk om jag hade porrsurfat och hade webbkamera och blivit livrädd. Man har ju sett på filmer. Enligt polisen i programmet jag såg ska man inte gå på sådant.

För övrigt var jag på bokmässan i lördags eftermiddag, jobbade helgens nätter, men fick två timmar med min syster där. Det var kul. Min systerdotter Diana Wahlborg, hon målar tavlor med häftiga färger, hon ställde ut på bokmässan med två av sina böcker och tavlorna som bakgrund. Det jag saknar i energi har hon, det är full rulle. Diana är en kvinna som är målinriktad och är inte rädd för att arbeta hårt. Som jag brukar säga; se ditt mål framför dig, du ska dit. En sak måste du veta, det är faktiskt svett, tårar, och mycket hårt arbete som ligger bakom, dessutom en portion tur eller två. Gör inte som jag. Jag skriver för glatta livet och har inte tid eller ork att sälja mina böcker i marknadsföring eller övrigt. Mitt nattjobb och stora trädgård tar väldigt mycket energi.

På bokmässan här i Göteborg köpte jag en bok om Manhattan, en tidning, vilket jag inte brukar köpa, dessutom en bok som heter 1793, bara så enkelt. Den har fått väldigt fin kritik. Boken var egentligen till min man. Det är sällan jag hinner läsa på grund av att jag skriver själv. Av min systerdotter köpte jag en bok om det mediala.

Jag köpte en bok till för endast 25:-, den handlar om kriminalfall och hur rättstekniker jobbar. Kan vara bra att habok.

Senare idag, när jag vaknat, hade jag tänkt slänga skräp och göra i ordning för skräp som ska slängas på Återvinningsstationen. Skönt att bli av med sådant. Man samlar på sig alldeles för mycket.

För övrigt har jag några mejl att skriva.

Nu önskar jag dig en trevlig dag, trots att det är måndag.  

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min webbplats eller i övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se