Igår gjorde jag några ärenden. Tog en långpromenad runt omgivningen, men kände mig inte på humör. Ibland får man låta humöret vara nere på noll för att sedan ta kliven upp - igen. Nej, igår var en jobbig dag. Det var mycket tankar i huvudet som malde på och som jag inte blev kvitt.

Jag hade tänkt påbörja läsning av andra manuset till sista boken Tårarnas doft, men jag kände mig inte riktigt hemma. Det är förstås inte konstigt när man har bott på ett ställe i 27 år. Två möbler har jag kvar från huset, det är en Ikeabyrå, lång och jag får plats med en hel del och en fåtölj där jag kan sitta och skriva.

Jag är lite som vädret nu, bara regn och grått. Idag vaknade jag på bättre humör. Behöver definitivt återigen ta en långpromenad. Jag mår bra av det. Sedan får jag släppa på att det ser ut här hemma hos min syster. Jag väntar på att hon kommer hem. Tänk att hon öppnade sitt hem för mig och lät mig få det stora sovrummet där jag kunde få plats med allt mitt. Hon gjorde även plats i hyllor i sitt vardagsrum och i köket. Visst kunde jag maganisera alla kartonger, men har inte kommit så långt i tankarna. Det värsta var innan flytten, mycket var inte gjort eftersom min numer exman inte påbörjade packningen i tid, vilket gjorde att allt blev stressigt. Nu vet jag inte riktigt vad jag har i lådorna. Att sälja ett hus innebär egentligen att man ska påbörja sakeroch ting långt tidigare än vad vi gjorde. Jag ville påbörja ett nytt liv. Att gå som i en limbo och bara finnas till och vänta på bostad mådde jag allt sämre av. Nu förstår jag inte hur jag orkade. Inget ont om min exman. Det finns inget att säga. Han ville bara ha ett annat liv, ett liv dit han ville gå själv. Efter alla dessa år vi har varit ihop har min hjärna inte vealt fungera som den borde. Under två år har det hänt alldeles för mycket i mitt liv. Tyvärr går livet upp och ned, det finns gånger som man själv är orsaken till det, men sjukdomar och allt annat som man inte kan påverka är svårt. Man bara är. Jobbet är toppen på det viset, man grubblar inte lika mycket.

Något trevligare, min kusin bor i Värmland i skogen. Hon gick en bit in och skulle plocka lite svamp till maten. Tjugo minuter efter hade hon plockat 1,5 kilo svamp. Suck och stön. Avundsjuk. Jag? Ja, absolut. 

Min webbplats är inte i ordning, du kan läsa om mina böcker där, men jag väntar lite på att göra den i ordning för www.vulkanmedia.se är inte riktigt klara med sin uppdatering av och för sina kunders räkning. Troligtvis kommer jag att göra om en hel del på min webbplats. Idag är vi mer stressade och har inte tid att gå igenom mängder av sidor. Troligtvis kommer jag att blogga mer på ThrillerLill, men även den ska ändras via webbhotellet jag hyr av www.one.com.

Ha tålamod! Det var ett par av sakerna jag skulle fixa, men nu är det bara att vänta - igen.

Jag har sökt en bostad där jag skulle vilja bo, men tror att jag ingen chans har. Söker man inte har man verligen ingen chans.

Ha nu en trevlig dag trots regn på många ställen.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via www.vulkanmedia.se sök på mitt namn Lill Lindbäck.

Om du bara vill läsa om böckerna går det bra att göra det på www.lill-lindback.se