Senaste inläggen

Av Lill Lindbäck - 11 oktober 2018 16:08

Det står att Sveriges mest kända serievåldtäktsman, 31 år, blir frisläppt från fängelset. Han fick 12 år och har suttit i 8. Örebromannen kallades han för. I fängelset kom han i bråk och ändå blev han frisläppt. En sådan person blir inte "ren" från att våldta. Den här mannen undersöktes och läkare, som ansåg att han inte led av någon psykisk störning.

Hallå! Skojar ni? En man som begått grova våldtäkter slutar inte. Vet inte om han har fått hjälp från fängelset med samtal osv. Detta stod på nätet Msns sida. Jag har inte undersökt fakta heller. Hur kunde han bli frisläppt? Ja, jag vet, alla har rätt i en prövning och han blev frisläppt. Självklart kan han ha bättrat sig, men ...

Vill bara att du som är flicka/kvinna är rädd om dig.

Lill Lindbäck

Av Lill Lindbäck - 11 oktober 2018 07:55

Hörde i natt att det har varit ytterligare bilbränder. Dessa gäng och deras kriminalitet, de går på vanliga människor. Kostnaderna blir skyhöga. Försäkringsbolagen höjer sina försäkringar. Inte bara det, knivrån, våldtäkter, rån, hot, drogförsöljning och mycket mer därtill som att lura till sig bidrag av olika slag. Brotten finns inte bara bland gängen, de finns även högre upp i samhället. Folk som utnyttjar alla resurser. Våra domare hotas till livet. Har vi ingen som kan döma hamnar ingen i fängelse. Undra hur Sverige skulle ha sitt ut då? Usch, det vill jag inte tänka på.

Undantagstillstånd borde utlösas och polisen bör få hjälp från alla samhällets resurser, som militären exvis. De får naturligtvis inte skjuta, men kolla upp olika gäng och koncentrera sig på dessa, dessutom använda sig av sina tekniska utrustningar och för att inte tala om bevakning. Militären går sedan via specialpolis och rapporterar. Eller underrättelsetjänsten som kollar upp dessa personer som stjäl miljontals kronor. Polisen ska kunna gå in i varje situation och ha tid att gå igenom varje fall. Idag tycks en del fall hamna i papperskorgen, eller att de inte har tid att komma på ett vanligt inbrott.

Jag har ju sett CSI på teve, fingeravtryck eller andra spår går att fastställa, förhoppningsvis. Nu är ju CSI på låtsas, men utvecklingen går framåt.

Andra slags brott som bidragsfuskare, där borde alla instanser i vårt samhälle samarbeta med både polis och eventuellt tullen. Sverige har en ganska dålig verksamhet när det gäller Tullverket. Deras apparater är inte speciellt moderna, enligt statistik i världens tullar. Mer resurser, pengar, borde gå dit. Då kanske vapen och droger hittas. Varifrån kommer alla vapen?

Apropå Tullverket. En gång gjorde jag research till en bok och sökte då på bland annat Tullverkets webbplats. Mycket intressanta inlägg hittade jag. Undra om jag återigen ska läsa om dem.

Jag gjorde en snabbkoll. Sidan såg inte ut som jag mindes den. Det finns en sida för Privatpersoner, en för Företag och Om oss, alltså Tullverket. Där slängde jag en blick. Intressant läsning.

Jag kom också på att det finns många andra intressanta sidor man inte tänker på.

Ha nu en underbar dag.

I Göteborg lyser solen och tyvärr behöver jag gå och lägga mig. Har jobbat i natt. När jag vaknar är jag ledig till måndag natt. Underbart!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se 

Av Lill Lindbäck - 10 oktober 2018 08:15

Tack och lov för personal som kommer i tid, därför hann jag sticka iväg innan kl 07. Skyndar på stegen till hållplatsen. Tar nästan 10 minuter, ser på avstånd en buss komma in, det är flera bussar med olika destinationer som kommer dit, bussen som kom in anade jag att det var den bussen jag tar. Kommer till hållplatsen, 9 minuter till nästa buss, alltså var det min buss. Typiskt när man väl kom iväg i tid. Jag hade bråttom hem för gubbarna ska komma och fortsätta sitt jobb med värmepannan. De skulle komma runt 8, men har fortfarande inte kommit. Även där är det typiskt. Man skyndar sig, hade jag vetat, då hade jag inte behövt rusat iväg från jobbet och sedan hem från hållplatsen. Den vägen går bara uppåt. En lång backe sedan massa trappsteg en liten backe, trappsteg igen osv. Räknade de sammanlagda trappstegen 70. Det tar på orken.

Eftersom jag hade missat bussen promenerade jag fram och tillbaka. Tycker att tiden går fortare då. Ärligt talat, jag har en stegräknare på mobilen. Måste tävla med mig själv. Medan jag var vid hållplatsen kollade jag bilister, men mest cyklister. De är precis likadana, finns cyklister som bara ska fram och till vilket pris som helst. I den farten de har hinner de knappast stanna om det händer en incident. Vissa cyklister cyklar i mindre fart. Precis som bilister, en del stollar ska fram till vilket pris som helst, en del kör väldigt fort och ibland i baken på nästa bil.

Nu åker jag alltså kommunikationer som buss. Nu har jag tid att skriva lite på bussen, likaså ringer jag ibland ett samtal eller går igenom sociala medier. Nu kom första bilen, de som ska fixa värmepannan.

Ha en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se, även hos övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - 9 oktober 2018 15:40

Jag kom hem samtidigt med elektrikern i morse, som även kan det där med bygg. Idag skulle de installera den nya pannan. När klockan var 9:30 gick jag och la mig på övervåningen. Det borrades och han höll på. Glädjande var att jag somnade till allt detta. Efter att jag hade lagt mig kom de andra, men jag hörde dem inte. Vaknade av deras slit med värmepannan från altanen och in i huset. Jag somnade om. Jag kan inte påstå att jag är pigg, men jag ska jobba 2 nätter till. Allt går. Jag tror att de kommer i morgon också. Den stora utedelen som värmer luft ska ställas på plats vid gaveln av huset och monteras, den väger över 180 kg. Det är mycket jobb med pannan, det tror man inte innan de börjar. Allt jobb runt omkring tar också tid. Flytta ut allt. Städa. Göra i ordning en betongplatta. Sedan bor man i en uppställningsplats. Tänk så bortskämd man blir av att vrida på en kran. Jag gick på toaletten och skulle tvätta mina händer, inget vatten kom. Då kom jag på att de givetvis hade stängt av den stora kranen.

I Göteborg är det grått och det blåser ute.

Nu får du ha en fantastisk dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se, eller övriga nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se

Av Lill Lindbäck - 8 oktober 2018 09:04

Att bilda en regering skulle egentligen inte vara så svårt. Om jag röstade på Socialdemokraterna kanske jag inte vill att Vänsterpartiet eller Miljöpartiet ska vara med. Den som får mest röster borde få styra landet. Sedan undrar jag över de olika partiernas politiker (de flesta är vanliga människor) som är emot Sverigedemokraterna och försöker frysa ut dem. Är det rätt? Rasister finns hos mängder av människor även de som anser sig inte vara det. En stor procent röstade på Sverigedemokraterna. Var finns demokratin? Jag är dålig på våra olika politiska partier, egentligen tillhör det allmänbildning att kunna mer. Men jag är så trött på politiker, de lovar guld och gröna skogar, sällan går deras "slogan"  igenom. Politik genomströmmar det mesta i vårt samhälle. Som exvis hos polisen. Större brott utreds, mycket mindre och utan bevis tar de inte till sig, enligt det som jag läser i tidningen om.

Såg i tidningen att ett äldre par har blivit utsatt för hot och klotter, dörrlåset var förstört, det var stilla ett par år, men återigen hade detta börjat. Har personen ifråga suttit inne? Hade detta varit mina föräldrar då hade jag försökt att ta reda på när och vilka tidpunkter det börjar. Säkert på nätterna. Jag hade, även om det varit dyrt, satt in en rörelsekamera som startar. Underligt att polisen inte kan göra mer. Dessa äldre stackare får sitt liv av oro förstört för sig. Jag drog upp detta för det är också politiskt. Polisen har inte tid eller resurser att utreda vissa ärenden, de läggs ned. Absolut fel!

Det där med politik och utfrysning, en gång gick en journalist ut och intervjuade olika personer som stod vid deras små hus och pratade med folk inför ett kommande val. Journalisten sa att han hade stängt av kameran, Kalla fakta, vet inte. Hursomhelst, då sa den moderaten att han inte tyckte om invandrare.

Ett land behöver ibland bli lite uppblandade för annars blir vi alldeles för intoleranta mot vem och vad som helst. Invandring berikar ett land. Tyvärr, som på många ställen förstör många under sin väg.

Hat eller oförstånd finns hos många. En del tror sig vara förmer än andra och vara så bra, men det visar sig att de är sämre. Erfarenheten talar. Se två exempel nedan.

Jag bodde i en stadsdel där det fanns många invandrare, det brydde jag mig inte. Människor som människor. Stora delar av min familj består av människor från olika håll av världen, eller rättare sagt, de har en inflyttad förälder och så vidare. En gång hälsade jag vänligt på en människa, som svar fick jag tillbaka att vi turkar ska ta över världen. Va? Jag hälsade bara. Vad gjorde jag fel? Jag kanske inte skulle öppna munnen, men det kommer jag aldrig att sluta med, för i så fall kan vissa personer uppföra sig som de vill. Någon måste säga ifrån, nödvändigtvis inte jag, men om jag råkar ut för en persons dumma kommentarer. Aha, nu är jag tuff. Jag kanske bara står där förvånad, som jag gjorde med den där mannen vilken jag hälsade artigt på.

En kvinna som är feminist var arg på mig, mycket arg, hon kallade mig white trash, hora och andra svordomar som jag inte vill nämna här. Är det verkligen äkta feminist? Nej, det anser inte jag.

Det var lite för tillfället. Jo, en sak till, igår var det strålande väder och jag åkte till svampskogen. Ja, jag hittade svamp, la dessa i min pappersbärkasse. Tänkte kolla svamparna när jag kom hem. Ett par liknade svamparten Sopp. Ett par andra var helt vita. Oj, oj, oj, ett tag trodde jag att jag kunde äta den vita svampen. Gick under champinjonsfamiljen, men så såg jag sidan jämte i fotoboken om svampar. De giftiga såg nästan likadana ut. Som du förstår slängde jag dem och även soppen för de liknade andra svampar och bättre slänga än vara osäker.

Idag blåser och regnar det ute. Typiskt skitväder som jag inte är förtjust i. Jo, om jag är ledig och kan ta mig en härlig promenad, sedan hem och byta kläder till mina sköna hemmakläder.

Ha en trevlig dag idag. Tänk på trevliga upplevelser. Det finns mer små stunder än vi inte tänker på. Börjar man fundera kommer man på små trevligheter. Jag försöker att hitta en och annan i alla fall. De där mindre som man inte tänker på. Ibland är det fantastiskt med de små upplevelserna.

Det sista jag vill nämna är att familjen Hysén börjar på teve nu. Väldans så mycket program om familjer det går på teve. Men jag tror att vi får en del skratt blandat med allvar i Hyséns.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se


Av Lill Lindbäck - 7 oktober 2018 10:07

Det har regnat eller varit mulet väder i Göteborg, för en timma sedan började solen bryta igen dimmolnen från Lärjeån. Så vackert. När solen kommer torkar den upp en del fukt, hoppas jag. Idag ska jag plocka i ordning krukväxter, jag har haft tomater på fönsterbrädorna. Hemmet ser upp och ned ut med tanke på väntan när värmepannan ska sättas in. Jag tappar lusten att fixa tills det är ordning i hemmet.

Min önskan just nu är att plocka svamp. Ringde min granne, men tror att hon arbetar extra på ett hotell, frukostbuffén. Grannen är en fena på att hitta svamp. Jag kan bara vara ute i ett par timmar, min kropp orkar inte. Jag får ont i armar, rygg och nacke. Inte för att jag har undersökt mig, men jag kallar det för förslitningsskador, måste leva livet lagom.

Har du tänkt på hur glad man blir i solljuset? Måsten som bör göras går lättare. Det här är också en dag som man ska gå ut och njuta av livet.

Därför önskar jag dig en härlig dag och hoppas att du har samma väder som jag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finna att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se 

Av Lill Lindbäck - 5 oktober 2018 07:45

Jag åkte iväg till min väninna och sedan skulle jag direkt från henne till jobbet. Som vanligt körde jag på vår 2-filiga väg, längre fram går höger väg till höger upp på en annan väg, till vänster, den filen jag låg i går igenom en rondell. Från mitt håll får bara jag passera. Det regnade ute och dessutom var det mörkt, vägbelysning finns. När jag nästan är mitt i rondellen hoppar jag högt i sätet, för en bmw kör förbi mig på min högra sida. Jag tvärnitade för att vi inte skulle krocka, sedan tutade jag flera gånger. Vad ilsk jag blev, men ilskan kom ifrån att jag blev rädd. Bilen bara dök upp, den hade inte rätt att köra där. Hade vi krockat då hade den personen fått skulden. Bilisten fortsatte fram och gasade på. Nu så här efteråt skulle jag också ha gasat på och kollat vart bilen körde någonstans.

En jobbarkompis sa att jag kunde ha låtit idioten kört på mig, men jag vill inte, tänker på allt besvär runt omkring. Inte komma i tid till jobbet, ringa till polisen, bärgare - kanske, försäkringsbolag och till verkstad. Och sedan skulle jag stå utan bil. I morse hände något underligt på mitt jobb. Se nedan.

Jag vet att det spökar på mitt jobb. Konstiga saker händer. Igårkväll var jag inne hos en man som är  sjuk i en långt framskriden demens. Mannen är riktigt sjuk. Jag fixade kuddar och la dessa mellan hans ben och grindarna mot sängen, mest för att han inte ska få ont i benen. Han fick sin medicin och jag sa godnatt. När vi skulle gå in på våningen under natten där mannen bor sa min kollega att det luktar stark parfym, en sådan parfym äldre damer använder. Jag sniffade i luften och kände doften. Klockan var efter ett på natten, men jag tittade till honom från dörren och såg från ljuset av en lampa att han sov lugnt.

Nu på morgonen går vi runt och hjälper boende med både det ena efter det andra, när jag återigen befann mig i denne mannens lilla lägenhet stirrade jag på en stol, den stod kanske 40 centimeter från sängen. Den stod inte där igårkväll. Jag hade inte fått plats att stå där. Obehagligt. Antingen spökar det, eller så har någon varit där under natten någon gång. Stolen kan ha stått längre bak, men jag reagerade att den stod så nära sängen. Jag bara stirrade på stolen och sedan på mannen.

Och nu önskar jag dig en trevlig dag. Själv ska jag lägga mig.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplatsen www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se


  


Av Lill Lindbäck - 4 oktober 2018 08:09

Känner du igen dig??? När jag hade ett par ord kvar att skriva, alltså bara ett par ord, då fastnade datorn och jag kom ingenstans. Jag väntade en stund, men gav upp. Fick dra ut sladden och vänta tills den startade om igen. Allt var borta.

Den här gången kortar jag ned det. Jag hörde i morse på radion när jag var på väg hem från jobbet att en polis hade blivit skadad när han försökte lugna ett par gäng, det var alltså nära slagsmål. När fler poliser kom startade slagsmålet upp och den polismannen som försökte förhindra bråken blev nedslagen och hamnade på sjukhuset. De tror att det dröjer tills han får åka hem.

Är det ingen som tänker att den där mannen/kvinnan har bar och är gift. Personen ifråga har föräldrar och syskon, för att inte glömma sina vänner. Dessa personer som är poliser är som du och jag. Ingen vill väl gå till ett jobb och sedan få hamna på sjukhuset. De skyddar oss övriga i samhället mot dessa som slog ner polisen.

Idag breder respektlösheten ut sig. Jag skulle aldrig gå på någon som vill skydda mig, jag skulle aldrig gå på någon överhuvudtaget. Det är hemskt.

Nu ska jag avsluta mitt samtal, klockan tickar iväg och jag måste lägga mig.

När jag åkte hem från jobbet följde en rosa och vacker himmel mig. Molnen såg ut som ett rosa marängtäcke.

Det här fotot nedan tog jag i slutet av augusti. Jag vet inte vad det är i bilden som påverkar mig, men påverkad av den blir jag varje gång. Särskilt när jag kan förstora bilden och ser molnen bättre.

Ha nu en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via min webbplats www.lill-lindback.se eller övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Lill Lindbäck

Lill Lindbäck


Ovido - Quiz & Flashcards