Jag tänker skriva lite om självmord, oftast är det tabubelagt, med andra ord, människor pratar inte så mycket om det. Jag vill nämna det för nu sitter det i huvudet. Det sägs att var tionde bilolycka finns självmord med i bilden.

När man är ung och har hela livet framför sig, när man inte vet vad som händer, som jag brukar säga, bakom nästa dörr. Nästa dörr kan solen lysa, nästa ger den enbart lycka, det finns dörrar med framgånger, likaså dörrar med det som går hand i hand med lycka - olycka. Så är livet, precis som alptoppar med sina dalgångar.

Jag har läst om yngre barn som har tagit livet av sig. Ofta undrar jag om det är misstag eller oförstånd. Har svårt att tro att ett barn kan förstå hur man tar livet av sig.

När jag var liten bodde vi i ett höghus där man hade mattpiskställning uppe på taket, vi fick gå igen vinden och en trappa upp. Där uppe fanns heller inget skydd. Fem år gammal visste jag hur man gick dit. Det hade jag lärt mig. Visserligen behövde man en nyckel för att komma in på vinden där fanns utrymmen för varje boende. Den gången stod dörren öppen. Jag var ett tystlåtet barn med ett rikt inre liv, jag var en drömmare, högsensitivt barn. Idag hade man nog sagt så. Jag fick väldigt höga poäng när jag gjorde ett test på nätet. Inte hur jag är idag, utan hur jag var som barn, men fortfarande fick jag som vuxen höga poäng. Jag gick ut på taket, fram till kanten och la mig ner. Med armarna precis på kanten tittade jag ut på allt vackert. Än idag minns jag vilken kick av lyckorus jag fick. Ensam. På taket. Jag ägde livet. Jag är tredje barnet av fyra syskon. Man var aldrig ensam, men nu var jag det. Vart vill jag komma? Jo, tänk om jag hade ramlat, snubblat och fallit över. På den tiden tror jag inte man pratade om barn och självmord, men vad vet jag. Det är sällan man pratar om självmord.

Sedan har vi självmordsförsök efter att det hänt något tråkigt i ens liv, man ser ingen utgång. Glöm det. Det finns alltid utgångar. Tyvärr kan det ta några år med att hitta denna utgång. När man går igenom helvetsår, som de flesta i livet gör, förstår man efteråt mycket mer. Ibland har jag själv svårt att förstå varför jag blir drabbad av något tråkigt. Precis som de flesta.

Mitten av livet och du orkar inte längre. Vad är det du inte orkar. Allt du ska hänga med på? Jobben? Vidareutbildning? Bättre jobb? Kläder? Framgångsrik? Träna? Barnen ska bli perfekta? Glöm det. Skala av dig allt, ta bort det. Vad är då viktigt med livet. Du själv först och främst. Barnen är en självklarhet, men inte en självklarhet att du älskar det. Finns mödrar som inta kan ta till sig sitt barn. Då måste man ha hjälp. Alla kan inte ligga på toppen. Hellre på botten och ha ett skönt liv än att stressa ihjäl mig, på vad? Jag vet, ibland är livet så, jobb, barn, hem och fritidssysselsättningar, det är en rundgång av stress. Måste man jobba så mycket? Kan man tillfälligt dra ner på alla måsten? Läs om hur man kan leva billigt. Vi måste inte ha allt, det gäller att prioritera. Lätt och säga för mig som inga barn har. Många barn älskar julen, det vill säga, om man har det bra. Julen är man tillsammans. Det är lugnt och man umgås. I alla fall efter julklappsinköp och matlagning med mera.

Nu tar jag den äldre generationen. Här jobbar man inte längre. Här har man inga barn som behöver en. Ens vänner börjar dö ut eller barnen. Ens egna barn, om man har barn, de har inte tid för de har fullt upp med sina liv. Tråkigt. Ensamt. Ännu mer ensamt och tråkigt. Varför ska jag leva? Jag kan dö nu. Ingen behöver mig.

Alla människor behöver någon och behöver känna sig behövd. När man är äldre tror man sig att man inte längre är behövde. Du har ofta värk någonstans i kroppen, eller hela kroppen.

Även här finns mycket att göra. Skolor och unga behöver dig. Du kan sitta barnvakt hos en ensamstående eller en familj. Man kan åka på reser med andra ensamma och finna lycka. Det behöver inte vara en ny kärlek utan vänner, även om dessa vänner inte är som de man hade som ung. Man är inte helt ensam!

Nu beskriver jag ovan och då tänkte jag inte på svåra sjukdomar.

Kan man anpassa sig för vad som händer i livet blir allt lättare. Vägrar man att anpassa sig då blir livet som en jordbävning och förstör allt i sin väg.

Ha nu en skön dag. I Göteborgsområdet kommer det att blåsa i vindbyarna, men inte så mycket som meteorlogerna fick fram från början.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa genom min webbplats, du kommer till bokförlaget Vulkanmedia, som är billigare och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag läste rubrikerna i tidningen och såg en artikel från Skåne, det var något med skånsktalande som väckte minnet. Jag hade en arbetskamrat en gång, vi är vänner, men tyvärr träffas vi inte så ofta. I alla fall, vi hade ibland väldigt roliga dagar med mycket skratt. Ofta lurade hon mig. När telefonen ringde hos mig, vi hade ett kontorsland med halvhöga väggar, jag reste mig snabbt. Jodå, hon satt i telefon, då flög fan i mig. Jag svarade på skånska, tänkte att hon skulle tro att hon hade kommit fel. Oj, vad hon frågade saker och jag svarade tillbaka, kollade datorn. Inte för att det hon sa var viktigt utan att jag lyssnade in och försökte härma, men det kan jag tala om, härma kunde jag - då. Du skulle ha sett mig när min kollega gick förbi mig. Häpet tittade jag efter henne och plötsligt händer det, jag kunde inte längre prata skånska.

Det är inte snällt att härma någon, speciellt inte någon med dialekt, men jag älskar faktiskt dialekter. Tänk att bara bo några mil ifrån och så ändras språkbruket.

Jag skämtade inte på det viset längre, däremot kunde jag ringa henne när hon var på väg mot sin plats och så la jag på när hon svarade. En gång hoppade hon upp och skrek mitt namn, Liiiill, jag förväntade mig inte att hon skulle tro att det var jag. Tack och lov att jag fann mig snabbt och låtsades prata i telefonen och stirra in i datorn. Med ett ögonkast såg jag hennes förvånade min. He, he, jag fick ge igen. När man jobbar hela dagarna är det faktiskt väldigt roligt att få skratta då och då. Det förgyller dagen och gör den lättare.

Nu önskar jag dig en trevlig dag. Här i Göteborg ska det börja blåsa upp under fredagskvällen och fram till morgonen. 27 sekundmeter i byarna ska det bli. Så som det ser ut idag när jag kollade SMHI.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa bland annat genom min webbplats www.lill-lindback.se och till bokförlag Vulkan, övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback

Det känns som en befrielse. Äntligen är jag klar med min (hemsida) webbplats. Jag skriver så för att jag läste någonstans att det inte heter hemsida, det heter webbplats. Har du lust att titta på min webbplats, jag lägger ut den ifall att ... www.lill-lindback.se

Jag har haft tid, men har ändå varit upptagen. Den här veckan är jag ledig, igen. Jobbade helgen, kom hem på måndag morgon, sov dåligt, resten av kvällen fungerade jag inte riktigt. Jag gjorde förstås mat.

Tisdag, heldagskurs, på min lediga dag. Kursen slutade kl 16. Efteråt gick min kollega och jag ut. Vi satt i solen, 23 grader, och njöt av en god öl. Självklart beställde vi var sin smörrebröd. Jag tog en med lax på. Själva smörgåsen var ganska liten, men den räckte och var full av lax, till det beställde jag in ytterligare en öl. Vi njöt av livet, men det blåste som bara den.

Apropå blåsa, på fredag ska det bli väldigt blåsigt runt fjortontiden och framåt.

Idag onsdag har jag suttit nästan hela dagen med webbplatsen för att den skulle bli färdig. Förra veckan jobbade jag på, men nu är den äntligen klar.

Strax ska jag sätta mig och hänga framför teven. Några spel på datorn blir det. Kanske jag tar och skriver lite.

Nu avslutar jag för kvällen, för kranbilen ska komma och lyfta ned värmepannen och jag vill inte se på. Blir så himla nervös. Hoppsan, nu ringde han. Jag går härifrån nu. Puh!

Ha en härlig kväll.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa, se www.lill-lindback.se och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag har varit trött och irriterad, tiden går för fort. Har varit lite ledig och tänkt hinna med väldigt mycket. Nej, nej, man ska inte ha för mycket planer.

På min hemsida, www.lill-lindback.se, har jag nu under kortromaner äntligen fått i ordning att man kan klicka Köp här, då kommer du på en ny sida och sedan ska man klicka på Vulkans sida där just den boken visas och man kan köpa. Mina böcker är billigare på Vulkan. Jag hade tänkt att jag skulle få det lättare för läsaren, men det visade sig att varje bok måste ha en egen sida, på mitt webbhotell, annars vet inte bokförlaget Vulkans "widget" heter så, vilken widget den skulle välja.

Fliken: Böckernas sida är ännu inte klar. Nu måste jag lägga mig och sova. Ska jobba helgens nätter. Får försöka göra lite i taget.

Att sitta framför en dator och leta, söka fel, rätta, och försöka få en snygg ordning, jag kan bara tala om att timmarna går och det fort.

Är nu väldigt glad. Om någon har tid och lust ,gå gärna in och titta på www.lill-lindback.se, klicka på kortromaner, under den fliken kan du se omslaget och läsa lite om varje bok. Under texten köp här, kan du klicka på och även läsa mer om boken. Det vill säga om du har lust, på denna sidan kommer som sagt Vulkans symbol upp. Äntligen, och ja, jag är glad, men gladare blir jag när det blir bättre ordning.

Ha det fantastiskt.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt

Finns även på nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se

Det är konstigt och jag har märkt detta fenomen för länge sedan. Jag arbetar natten och lägger mig för att sova och släcker lampan runt nio på morgonen. Jag försöker vända dygnet när jag är ledig på grund av känslan att leva ett vanligt liv. Det är svårt. Ofta måste jag känna hur trött jag är och då bör jag lägga mig med en gång, helst ska det vara tyst. Låter det någonstans vaknar jag och ligger vaken ett bra tag. När jag jobbar får jag en väldig trötthetskänsla vid halvtre eller tre på morgonen. Oavsett hur mycket jag har att göra.

Sover jag för länge på morgonen, till runt nio till tio, har jag svårt att sova på kvällen, då går jag in i någon slags jobbkänsla och kan vara vaken i många timmar den natten.

Så kommer jag till lediga dagar. Helst vill jag gå upp i tid för att dagen känns längre. Oftast sätter jag klockan på sju om jag ska få gjort saker och ting (inte alltid, beror på hur jag har sovit under natten).

Idag är en sådan dag då jag var tvungen att gå upp, alltså tvungen. Efter klockan sju ska en ny värmepanna komma. Jag har märkt att efter tidspassning har jag mycket svårare att gå upp, nej, inte svårt, men svårt att somna eller jag vaknar på natten och ligger vaken. Underligt det där med psyket.

Innan jag blev tjugo år förändrades jag lite när det gällde sömn. Långt innan dess har jag alltid haft svårt att gå upp på morgonen. Jag älskade att ligga och dra mig. När jag slutade skolan började jag arbeta på kontor. Vilka problem jag hade att somna på kvällen och gå upp på morgonen. Någon enstaka gång gick det bra.

Emellanåt har jag följt olika program om sömn på teve, tills den dagen jag förstod att alla människor har olika biologiska sömntider. En del måste sova en stund efter jobbet, en del går inte och lägger sig på kvällen, de är vakna halva natten. Andra måste lägga sig tidigt för att orka upp.

Därför stänger jag alltid av ljudet på min mobil. Hjärnan behöver sömn, hjärnan ska inte alltid vakna av knäppande ljud eller signaler. Hjärnan mår faktiskt bäst om man lägger sig vid samma tid och går upp ungefär samma tid, oavsett vilken tid som gäller för din hjärna. Alla de som har barn känner igen sig, de kan bli väckta ett antal gånger under natten.

Igår kväll var jag trött. Jag tycker det är skönt att ligga en stund på rygg och koppla av, sedan vänder jag mig alltid på sidan. Jag sa till min man att nu måste jag sova, för jag är så trött. Då sa han att jag hade snarkat. Jag blev paff, trodde inte att jag hade sovit alls. Där ser man!

Många säger att de har legat vakna hela natten, men det där är inte sant, känslan och upplevelsen är självklart sann. Studier har gjorts på dessa som sover dåligt, nu menar jag inte personer som verkligen lider av sömnproblem, utan att oftast somnar man till. Däremot kanske man inte når ner till REM-sömnen.

Måste vara outhärdligt att ha sömnproblem åt vilket håll det än är. Tröttsamt och stressande.

Här nedan kommer en avstressande bild.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Finns på Vulkan och nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se

Foto: Therese Taal

Regnet öser ner. Igår var det mer eller mindre hela dagen. Jag är ledig och hade tänkt vara en liten stund i trädgården varje dag. I ösregn är det inget nöje. Sedan skulle jag träna - igen. När jag håller på med en sak i trädgården gör jag samma sak, upprepade. Går inte många steg. Vilken dålig kondition jag har fått. Andfådd för det minsta lilla. Tränade lite inomhus i förrgår. Hade träningsvärk igår. Jag skäms inför mig själv.

Nästa punkt är att i förrgår, var inte hemma igår, då höll jag på med datorn och ändrade bilder här och där. Som jag beskriver är jag deltidsförfattare. Ibland tycker jag att jag vill byta profilbild och andra bilder. När det inte fungerar på ett lätt sätt blir jag arg, nej, snarare irriterad och vill lämna skiten. Varför fungerar det inte som jag vill?

Där jag har hemsidan finns numer ett ställe att klicka för, de hjälper till med lite annonser på olika sociala medier för en billig peng. Nu bestämde jag mig för att använda detta under ett år. Inga problem. Ha, ha, ja det trodde jag inte, men där fick jag en knäpp på näsan. När jag hade betalt var jag inne i deras sida, där jag inte kunna skriva antagligen å, ä, ö. Va? Jag har ju redan betalt!!! Mitt namn gick bra, konstigt nog, Lill Lindbäck. Sedan skrev jag min adress, det gick inte, där finns ä med. Därefter ville de ha ett telefonnummer, men det vill inte jag, men då kommer jag inte vidare. Jag vill bara visa upp min hemsida och att jag finns i nätbokhandeln. Hur svårt kan det vara? Det avslutades med att jag blev upprörd, kanske för snällt ord. Jag blev förbannad. Varför kan man inte skriva in uppgifterna först och sedan betala. Jag hade alltså aldrig betalt för att det ska krångla. De vill ha mina pengar, men inte att jag är med. Förlåt. Det var dumt skrivit. Det är klart att de vill ha med mig också. Bra reklam.

Idag hade jag tänkt skriva, men fortsättningen blir att jag måste sitta vid datorn en stund till, och en stund kommer att bli halva dagen. Säkert. Så fort går tiden framför datorn.

Därför avslutar jag denna text. Ska sätta igång så fort som möjligt med att få rätsida på saker och ting.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns på Vulkan och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag funderade länge och väl vem som skulle få min röst i Riksdagsvalet, kommunalvalet hade jag klart.

Kommer ifrån en släkt, i alla fall på mammas sida, som alltid har varit socialdemokratiska. Självklart röstade jag på dem en gång i tiden. Ett tag valde jag Vänsterpartiet. Varför? Jo, ingen ska hamna på gatan, den tryggheten ska vi ha i vårt land med tanke på höga skatter.

Tiden gick, jag flyttade ett par gånger. På ett ställe var det hur många som helst som skrev sig på annan adress och hade sin familj som ensamstående. Men de var inte ensamstående. Den gången började jag fundera hur det såg ut i övriga landet. Märkte då hur våra bidrag utnyttjades. En dag var jag trött på att en del kunde bära sig åt hur som helst. Jag röstade på moderaterna.

Som du märker har jag hoppat lite. Min värdegrund är att ingen ska hamna utanför skyddsnätet och det nätet behövs i samhället. Jag minns ett samtal med min kusin ,som då bodde i New York, hon hade fått besök av sin syster. De satt på ett kafé, en kvinna kommer fram till dem och började prata svenska. Givetvis fick hon sätta sig hos dem.

Det visade sig att kvinnan hade barn med en man ifrån New York, han var lastbilschaufför, ett vanligt jobb, men fick ha ett jobb till för att ha råd att försörja familjen. Dagis var dyrt, det var därför hon var hemma med barnen. Två jobb!

Då tänker jag genast på hur det kan gå för en familj om mannen träffade någon annan, eller ville skiljas. Tänk om han bara lämnade sin familj/kan givetvis vara tvärtom också. I Sverige drar de pengar från mannen som går till barnen och frun som inte jobbar, men i USA måste hon börja jobba. En del som skiljer sig får lämna hälften av allt de har och hade till frun, de som är rika, de som har pengar. Jag tänker på en vanlig medelsvensson.

En trygghet är alltid att ha ett eget jobb.

Nu går jag tillbaka till hur jag har tänkt på våra olika partier. Valfläsk. En socialdemokratisk regering bör tänka på vården, skolan och omsorgen. Man stänger inte sjukhus. Eller som här i Göteborg, då det blev ett liv om Västlänken, som bland annat ingår biltullar. Ett sätt att tjäna mer pengar till kommunen, men i Göteborg har vi inte dessa pengar, de tog regeringen i Stockholm till flyktingar. Behöver staden Göteborg pengar får vi låna från staten och betala ännu mer pengar i skatt. Göteborg gjorde en folkomröstning angående detta. Styrande var och är Socialdemokraterna. Över 50 % röstade emot. Men brydde de styrande om oss? Nej. Nu röstar jag inte längre på Socialdemokraterna.

En man som kämpade mot Västlänken, i alla fall delar av den, blev utesluten ur moderaternas förbund, Martin Wannholt heter han, han startade ett eget parti och vann mängder av röster. Detta är en man som vågar stå emot våra styrande i staden och blev utesluten. Sådan är demokratin. Det trodde jag aldrig.

Jag röstade på hans parti, Demokraterna, partiet fick mängder av röster.

Nu? Jag tror inte så mycket kommer att ändras. Samma skit med våra styrande. Samma långa väntetider på sjukhusen, svårt att komma fram på en vårdcentral och få en tid, äldreboende och hemtjänst går på knäna av stress, lärare i våra skolor detsamma. Funktionshindrade som får allt mindre hjälp till sig själva eller till föräldrar som sköter sina barn.

Detta är skrämmande Socialdemokraterna!!!

Är jag arg? Nej. Arg jag luttrad? Ja, men mer van. Jag rycker på axlarna och tycker mig inte kunna göra mer, men det kan man alltid göra.

Rösta bör man göra. Det finns länder på vår jord som blir dödade för att de vill rösta.

Ha nu en underbar dag därute.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns på Vulkan och övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag valde den här bilden som presentation. Testar och ser om den har uppdaterats.