Solen lyser med all sin kraft. I morgon, tisdag, i Göteborg ska det bli runt 24 grader. Det är varmt för en kuststad. Har du tänkt på hur mycket solen och ljuset skapar energi i kroppen. Plötsligt är den där ... orken. Man sprudlar och tror att man orkar hur mycket som helst. Solen är viktig, inte för mycket sol, men att vara ute i solen är otroligt viktig.

Jag tänker på alla ungdomar som sitter med sina mobiler och I-pads inomhus. Det är också många andra som jobbar, de sitter också inomhus och sedan i hemmet går de inte ut. Fel. Fel. Fel.

Kropp och psyke behöver sol. Min kollega har länge dragit med trötthet och diffusa sjukdomskänslor. Läkarna har undersökt honom från topp till tå. De hittar inget på honom. Nu efter ett år kom det. Han saknar D-vitamin. D-vitamin får du från ljuset och solen. Som sagt, inte för mycket sol, för då blir det farligt. Du kan få brännskador och cancer. Men solen ger så mycket.

Mitt råd till dig. Ta alltid en promenad, sätt dig en stund i solen. Låt kroppen sköljas av den, sedan kan du gå hem med en skön känsla i kroppen.

Under vintertid är man ofta trött och det beror på mörkret. Är du ute i dagsljus blir du piggare.

Nej, jag lever inte som jag lär. Jag arbetar natten och är inomhus, sover under dagen. Jag får heller inte mycket solljus på mig, men jag fick verkligen en eftertanke med min arbetskamrat. Under helgen har jag varje dag suttit en stund i en skön stol och solat mig. Eller bara varit i solen. Glöm inte, dagsljus och sol ger energi.

Ha det riktigt gott därute!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lill.lindback.se

Jag håller alltså på att skriver en thriller om en familj med två vuxna bröder som alltid har tyckt om glans och flärd som pengar kan ge. En dag händer det dramatiska händelser och allt förändrats, men hade det förändrats redan tidigare? De nu vuxna barnen i familjerna har kommit på att föräldrarna tillhör en liga. Här hoppar jag över lite.

Vad händer då om man tvingas till flykt från alla vänner, från familj och släkt, där du ensam kommer att stappla iväg på ben som knappt bär dig. Jag tänker på dessa som får nya namn, som tvingas iväg från samhället på grund av farliga människor. Eller de som tvingas iväg från andra farliga människor, de närmaste och det är för mig det värsta. Ungdomar som inte vill gifta sig med en gammal gubbe, en helt främmande person. Dessa personer, ja både kvinnor och män, får gå under jorden och får börja sitt liv om på noll, men utan familjerna.

Händer det i min bok tro? Den är fortfarande i manusstadiet, men är nu på väg att formas helt. När man skriver ett bokmanus brukar händelserna ge ett nytt perspektiv i tänket.

Jag är ytterst tacksam att få ha alla mina syskon och släktingar plus vänner i min närhet. Tänk så hemskt om man tvingas kapa band för att någon vill mörda en. Så återigen mitt arbetsboksomslag som visades i oktober 2017. Boken skulla ha blivit klar för egentligen ca ett år sedan. Men mycket hände i privatlivet, tid och ork fanns inte över till att skriva. "Doftens tårar".

Ha en underbar dag!

Själv ska jag damma, damsuga och tvätta golv plus kläder - dvs, om ryggen orkar, för jag har ont. Helst vill jag ut en stund också och rensa lite ogräs. För att inte glömma en promenad.

Lill Lindbäck, undersköterska, deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Återigen kommer jag att få se Ystad. Jag minns för några år sedan, väninnan och jag letade efter ett hotell. Inte visste vi att det var båt/segelregatta. Tror du att vi fick tag i hotell?! Min väninna och jag kan dela rum, men vi är ju vana att inte kampera ihop. Helst ville vi ha var sitt rum. Tills vi kom till sista hotellet Continental. Inga rum lediga. Jag sa till min väninna. Jaha, då får vi sova i bilen. Jag orkar inte åka runt och leta mer. Inte jag heller, muttrar den stackaren som hade kört från Göteborg.

Receptionisten tyckte det var synd om oss. Hon frågade om vi skulle kunna tänka oss dela ett enkelrum. Bättre det än att ligga i en bil utan så att säga persienner. Det var inte bara det att enkelrummet var stort, utan vi fick en extra madrass att lägga på golvet. Vi själva flyttade runt lite och vips fanns det ännu mer plats. Den kvällen skrattade vi glatt. Inte bara därför att vi fick dela rum, utan ett mindre rum med tanke på dubbelrum.

Så, nu ska vi tillbaka till vackra Ystad. Den här gången ska vi gå på Ystads Teater. Ser fram emot utflykten med en hotellövernattning.

Ha det gott i solen!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se 

Livet går olika vägar för oss. En del lyckas, andra över förväntan, en del misslyckas, en del ordentligt. Om detta handlar om stora pengar se då till att avsluta detta genast. För att sitta fast i en skuldfälla är ett fängelse. Men du har ändå ditt liv kvar som du kan använda dig av att göra sköna skogspromenader, träffa vänner med mera.

Frågan är hur man gör. Jag brukar säga att ett misslyckande är en lärdom. En del tycker bara att det är ett misslyckande. För mig betyder det att du har lärt dig något. Det är viktigt att få misslyckas för annars är det svårare att lyckas. Våra liv går olika stigar. Mitt liv har gått på många stigar. Jag har trampat på och chansat, lärt mig en del om jobb, människor och att ha lyckats eller misslyckats. Felet jag har gjort är att jag inte har varit målinriktad, se nedan.

Min berättelse denna gång handlar om min systerdotter Diana Wahlborg - igen. www.dianawahlborg.se. Hon började sitt liv med att, som så många, skaffa ett jobb till undersköterska. Ett jobb betalar nöjen, hyra, mat och kläder. Lönen kanske gör att du kan resa, få livets goda. Men, om man inte trivs med jobbet och söker annat?

Det finns annat, bara du är beredd att kämpa. Diana hade som barn en känsla av att det fanns något annat, ett parallellt universum. Hon utbildade sig inom mediumskap, gick vidare och arbetade med siffror till det blev det nummerlogi. Med ett personnummer, födelsedatum, kan hon få fram vilken person du är. Vidare lärde hon sig att spå, då lärde hon sig allt om detta. Hon öppnade eget, öppnade större och lärde ut. Detta beskrev jag i tidigare inlägg. Jag berättade att hon beslöt sig en dag att samarbeta med andra om olika saker, som astrologi mm, där bland annat måla fanns med i bilden, och detta var inte så länge sedan. Diana var med i alla dessa olika utmaningar, men när hon började måla fann hon ett nytt liv.

Vad vill jag säga till dig som läser? Det finns alltid ett nytt liv bakom nästa dörr. Valen gör du. Om du för varje val gör samma fel, då är det bäst att ta ett steg tillbaka och fundera på vad är det du gör för fel. Då ska du inte skaka av dig känslan att du gör inget fel. Varför gör du då samma val? Kanske ett dumt exempel här om en kvinna som träffar en man, blir misshandlad, går isär, träffar en ny man och likadant är det där.

Det är bara du som kan skapa dig ditt liv. Nu tänker jag inte på olyckor och sjukdomar, utan valen du har i ditt liv. Gör det du känner är viktigt för dig. Jag beskrev Dianas väg, detta är inte allt, men hon började som undersköterska och nu målar tavlor. Alla lyckas inte, men du har ändå lyckats för du har provat på. Du kanske ger upp innan himlen visar sig. En del går det fort för, andra tar det tid. Däremot måste du se framåt, du måste visa att du finns, i bland annat sociala medier. Med andra ord en målinriktad kampanj till dig själv. Du ska hitta din grej.

En av Diana Wahlborgs tavlor kommer med i maj månads nummer Awaken, i Apero Catalogue, South California i USA.

Ser du siffrorna i tavlan? Dessa betyder något för den som köpte tavlan. Ja, den är såld, men ska med i katalogen ändå.

Det liv du lever är ditt liv. Var rädd om det. Gör saker som du tycker om. Ja, vi måste kunna försörja oss. Jag skriver thrillers, hinner inte alltid för att trädgård och jobb tar tid. Nattjobb är krävande och tar energi. Men, som Diana måste jag ut mer med böckernas värld, för där finns en värld jag alltid har älskat, men då trodde jag inte på mig själv. Idag har jag bevisat för mig själv att jag kan. Du kan, du måste kämpa. Gör du inte det kanske den saken som du håller på med inte är ditt allt. Alla måste inte lyckas. En del är nöjda med vad de än får. Bara du mår bra, det är viktigast.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och författare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Idag tänkte jag skriva om min systerdotter Diana Wahlborg, inte om hennes privatliv utan arbetsliv. Jag kommer heller inte att gå in på detalj. Varför undrar du säkert. Vägarna i livet kan gå åt olika håll, men det är du, hur du tänker och känner vilka vägar är rätt för dig. Många av oss gör fel val i livet, och fel igen, och igen. Visst lär vi oss. Sedan är det den personen som gör ödesdigra fel om och om igen, och som då behöver tänka över vad gör jag för fel. Här nedan beskriver jag om en kvinna som gick sin väg och hittade nya stigar att gå på.

Precis som du kan göra om du tillåter dig det.

Diana Wahlborg började sina stapplande steg som så många andra. Hon arbetade först som undersköterska. Slutade med detta efter ett antal år. Började på Casinot i Göteborg. Under tiden var hon fascinerad av det mediala, eftersom hon är medial i sig. Lärde sig att spå, lärde sig nummerologi, lärde sig att tala med andar, åkte ut på besök med andra mediala eller sådana som är duktiga på att prata. En dag öppnade hon sitt eget. Ett litet ställe, men så mysigt. Kontakter kom, fler kom och så ökade det på. Hon lärde ut till andra, det hon hade lärt sig.

En dag öppnade hon upp för att hon växte i sitt företag. Några år till gick. Nu hyr hon ut delar av sin verksamhet till andra, många av dem har gått hos henne. En dag hade de en målarkurs. De målade av sig sina känslor på tavlor och precis vad de ville i färg och form. Diana lärde sig alltmer och började också måla mer. Som på allt annat lär man sig mer och mer. Hon öppnade upp för vernissage, och fick sålt några tavlor, sedan nu för nästa vernissage - ensam denna gång. Vernissaget låg på hotellet i Centralen i Göteborg. Hon fick sålt ett antal tavlor. Bra gjort!!!

Hon gick alltså sin egen väg, men jobbar otroligt hårt. Man får inget gjort gratis, man går heller inte långa vägar med att då och då skriva, som jag nu gör. Det är ett hårt jobb, som Diana gör. För som alla vet, det hjälper inte bara att måla, få ut tavlorna, utan sociala medier eller vänner som kommer. För mig var Dianas konst inte den konsten jag hade tittat på från början. Nu har jag sett konsten några gånger och tycker alltmer om tavlorna.Jag älskar känslan och med de drivande färgerna hon använder sig av. Här nedan ser ni tavlan. Om du är nyfiken på Dianas konst eller hennes väg i livet ser du nedan hennes hemsida. Djungel-soul.

www.dianawahlborg.se

Tänk nu på att du kan finna nya vägar i livet precis som Diana gjorde.

Ha en underbar dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och författare inom genren thriller och thriller medialt

www.lill-lindback.se

Jag åkte hem från jobbet igår morse, det är tvåfiligt 60 km/tim och jag blinkar till vänster i tid, kör in i rondellen. Lastbilen på motsatta sidan stannar, men ... Erfarenheten säger mig att en bil kan dyka upp bakom lastbilen, fast det är jag som har förtur i rondell.

Jodå, en svart bil med en kvinna som kör i full fart genom rondellen. Jag fick tväbromsa och tutade. Jädrans i min själ så förbannad jag blev. Kunde ha blivit en ordentlig krock med den farten hon hade. Undra hur hon tänkte? Eller, hon tänkte inte alls, för lastbilen stod still. Då borde hon ha begripit att en bil är på väg i rondellen. Alla ska stanna då. Om jag eller hon hade krockat med varandra, då hade hon åkt dit för vårdslöshet i trafiken.

Likadant var det de andra kvällarna när jag var på väg till jobbet. Flera gånger fick jag veja eller bromsa. Tänk om folk som kör sina bilar kunde dämpa farten där det börjar bli lite trångt. Nejdå, bara jag kommer emellan.

Ja, det finns mer att gnälla om när folk kör bil. Naturligtvis kan jag också göra fel, men nu är det mycket.

I fyra timmar sov jag. Gick upp och gjorde mig i ordning. Minsysterdotter att gett min syster pengar att äta för och bjud om hon ville. Jag och en väninna till oss, vi gick till Gothia Tower och restaurang Heaven med utsikt över både Liseberg och Scandinavium. Oj, vad vi åt. Vilken lyxmat! Så gott! Vi njöt av varje tugga. Några öl tog vi till de olika sorterna.

Ha nu en fantastisk fredag!

Lill Lindbäck, underskötersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Jag har gjort min vecka efter 3 nätters jobb. I eftermiddag är bjuden av min syster på Gothia Tower, Heaven heter restaurangen. Räkmackorna är berömda, men jag tar kanske och äter annat gott.

Jag stod alldeles nyss och tittade ut genom köksfönstret och såg alla vårblommor. Så vackert. Det går inte att beskriva vilken känsla det är att få se en tavla av blommor. Dessa vackra blommor tänkte jag visa er och så hade jag inte sparat dem i datorn, utan de finns någonsstans på en extern hårddisk. Här kommer i alla fall de älskade blåsipporna. Se nedan.  

Ni får ha en underbar dag. Själv ska strax sova.

Lill Lindbäck, undersköterksa och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Ja, ibland ser jag på programmet, vilket jag inte kommer ihåg namnet på. Det handlar om brudgummen tar hand om allt från klänningköp, brudtärneköp, praktiskt taget allt. Oftast är det i ett tema.

Första gången jag ser en brud hoppa av och det 2 gånger. Först när hon ser brudklänningen. Brudgummens tema var oktoberfest med mat och öl, då skulle killarna vara klädda i lederhausen, eller vad det kallas för. Killarna tog på sig sina kläder. Tärnorna var på väg att vägra, men gjorde det för sakens skull. De hade tyrolerklänningar på sig, precis som när man ser oktoberfesten från Tyskland. Men bruden fick en riktig brudklänning efter att ha vägrat gifta sig i sådana kläder. Då åkte hon med i en buss och såg att bussen skulle svänga in mot ett bryggeri. Då vägrade hon gifta sig igen. På plats bytte hon om på toaletten.

Efter att båda till slut pratade länge med varandra blev det ett bröllop, men i tv-programmet var det inte juridiskt. Två söta små pojkar hade de tillsammans. Fortfarande ville hon inte gifta sig.

Efter programmet slut meddelade dessa då att paret behöver prata ut. Fortfarande hade de inte berättat om det blev något giftermål.

MIna tankar när jag såg programmet, som kan snedvrida det för att vi ska se lite sensation.

Den unga kvinnan ville styra och ställa. Hon ville ha allt på sitt sätt och ville inte bjuda till för fem öre.

Jag tyckte att hon var boven i det hela och tyckte även att han skulle passa sig, för till slut skulle han få en kvinna som styrde och ställde.

Men ...

Den unge mannen kanske festade ofta med sina vänner med öl och detta var hon fruktansvärt trött på. Har sett på teve hur unga personer i England festar.

Ha en bra dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se