Journalisten intervjuade även en kvinna, först till mannen som hon frågade om han tog i hand, först tvekade han sedan sa han nej. Han ville komma hem till Sverige igen. När hon visade foton vad IS hade gjort, sa han att han aldrig hade gjort något sådant. Han ville bara komma hem och ta sitt straff.

Jaha, du vill inte bo i Sverige för våra demokratiska värderingar. Varför kom din familj till Sverige? För att överleva? Du tackar dina föräldrar med att gå med i IS, eller är det så att dina föräldrar tycker att du gör rätt? Det är mina frågor.

Jag börjar bli trött på att förstå människor från alla länder, trött på att de försöker rasera vår demokrati och för oss kvinnor, vi fick våra rättigheter sent. Först år 1921, då fick kvinnor rösta för första gången i Sverige. Visserligen hade vi haft vår rättighet med annat till och från, men du skulle lyda din man. Hände det något inom familjen fick mannen alltid rätt. Ibland undrar jag om våldtäkter har ett så låg straff på grund av att de är män. Dessa män straffar kvinnorna som får ett livslångt lidande.

Åter till kvinnan som de intervjuade. Hon ville också tillbaka till Sverige. Hon tyckte att Sverige var hårda mot henne. Hon åkte bara till sin man.

Journalisten visade även henne foton, men hon trodde inte att det var så. Det var först senare som hon förstod allvaret. Journalisten frågade henne om varför hon tog med sina barn på något så här fruktansvärt som krig och terror. Hon trodde att hon gjorde rätt, svarade hon. Här är en till som egentligen inte vill bo i Sverige. Då kommer jag till barnen, barnen har inget att säga till om. Det är skrämmande hur man självmant kan ta med sina små barn till krigförande länder. Enligt mig vet alla vad de gör när de åker till ett krigförande land. De fick varningar från svenska staten.

Varför ska vi ta hem människor som inte vill bo här? Enligt lag måste staten hjälpa dem med bostäder, jobb, försörjningsstöd och mycket annat för de har ju barn. Hela familjen behöver ha mångårigt psykologiskt stöd med sjukskrivningar till följd.

Ja, det är hemskt att de inte tänkte sig för innan. När man blir hjärntvättad går det inte över på en månad, om det någonsin går över ...

Jag skrev fyra böcker i något jag kallar för Den långa maran. Den första "Upptäckten" handlar om en kvinna som under sin joggingtur i skogen hörde ett kvinnoskrik. Strax därpå såg hon en man. Här hoppar jag över lite; mannen hon såg tillhörde en liga, den ville han komma ifrån och Anna, som hon heter, är villig att hjälpa honom. Inte bara för att han ville komma ifrån ligan, hon vill även sätta dit dem som förstör för alla andra. Annas väninna, Bea, är med henne och lyssnar på honom. Med den blicken och den hållningen han hade undrade Bea om han verkligen menade det han sa. När han stirrar på Bea, som boken "Fotot" handlar om blev hon rädd med den attityden lurar han dem.

Mina tankar går till IS. Lurar dessa personer samhället genom att komma hem, bida sin tid och sedan börja om? Denna gång kanske i Sverige. För att du ska få med dig så många som möjligt tar arbetet underifrån många år och detta får de hjälp av andra. Fortfarande tycker jag det är underligt att man kan fly till Sverige, ett demokratiskt land, sedan vill de inte ha demokrati. ??? Ja, jag är verkligen oroad över vad som sker i Sverige. Brottslighet som frodas. Underifrån styr andra för att få makt, så som man har gjort i hemländerna. Nu tänker du att jag är rasist. Så är inte fallet. Jag har inga skygglappar för mina ögon, så är det bara. Vem som helst får bo i Sverige om man respekterar lagarna och demokratin.

Ha nu en underbar dag.

Själv ska jag dammsuga, gå ut och gå, fixa middag och sedan åka till nattjobbet.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Bokomslaget är nära mitt hem.