Inte mycket till att skriva om förutom att UD menar att ungdomar/barn har hört av sig och vill komma tillbaka till Sverige. UD säger att de självmant åkt dit och får självmant åka tillbaka.

Ja, det är rätt. Så är det. Men samtidigt kan jag inte låta bli och tycka synd om barnen, de små. De har inte begärt att få åka till IS. Det är deras föräldrar. Samtidigt måste jag nämna mer om IS. Läste om en ung kvinna som vill tillbaka till Sverige, hon hade sett halshuggningar, men det gjorde henne inget.

Ursäkta? Förlåt? Ska vi ha sådana personer i Sverige? Jag råkade halshugga henne för jag tyckte inte om henne. Jaså, får man inte göra det i Sverige? Varför vill dessa personer tillbaka till Sverige? De vill inte bo här, de vill ju starta ett Islamskt samhälle. Kommer de nu, de som flytt tillbaka, kämpa för ett litet Islamskt samhälle i Sverige?

Jag bryr mig inte om religion. Folk får tycka som de vill, men så fort någon skadar en annan människa och tycker att det är rätt och gör det i religionens namn, då är vi helt fel ute. I Sverige kan alla leva i fred, I Sverige ska olika religioner tillåtas. I Sverige är det demokrati.

Judarna lever i symbios. Jag har aldrig läst i tidningarna i Sverige hur judar slåss och bråkar för ett nytt samhälle med bara judar. Obs! Inga diskussioner, tack. Jag skriver om Sverige. Detta vill en del muslimer. Sverige ska bli ett muslimskt land. Det har jag fått höra, och jag har bott i invandrartäta stadsdelar. Vi ska ta över Sverige, dessa ord har jag också hört.

Förlåt mig, jag ska inte spy galla över någon religion. Alla får som sagt tycka vad de vill. Vi bor i ett demokratiskt samhälle. Jag har träffat fantastiska människor oavsett religionen.

Det enda jag vill är att människor ska respektera mig som kvinna och mitt land. Ta del av kulturen, respektera lagar och jämställdhet, känna till vad man får göra och inte göra.

Att vi människor blandas med olika kulturer är inte fel. Vi lär oss hela tiden.

Nu önskar jag dig en skön dag. Solen lyser i Göteborg. I morse när jag åkte hem såg jag något fantastiskt. Nä, nu överdriver jag. Jag körde bil och såg längre fram en dimma, tjock, såg inte längre bort som jag alltid brukar, den var som en mur. När jag kom in i dimman såg jag klart och tydligt. Dimman kom från värmen i jorden, men också från Lärjeån som går längre bort. Det var kallt i morse och jag kom på att vintern är inte över än.

I morgon börjar längdskidåkning på teve.

Ha det bra!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se