På bilder ser jag unga människor. Ute ser jag unga människor. Många gånger lyser glädjen från deras ansikten. En del kanske är lite mer dämpade. Vi föds in i och med olika problem. Vad jag menar är att familjen kan ha många barn, föräldrar hinner inte med. Man kan känna sig otroligt ensam med alla de där människorna runt sig. Man kan födas in i en familj med ett till två barn. Eller den perfekta familjen där alla gör allt tillsammans, månar om varandra och verkligen bryr sig. Som tonåring vill man bryta sig loss. Det är naturligt. Allt liknar i djurens världar. I djurens världar är det ofta föräldrarna som putter ut sina unga. Sedan finns det många som föds in i en spiral av droger och alkohol.

Vi är alla olika. Det spelar ingen roll hur många helsyskon man har, alla är olika. Ibland kan vi känna oss lika en helt främmande person. När jag var tonåring undrade jag om min familj verkligen var min. Jag gick i mina tankar, det var långt innan jag förstod att vi inte är lika trots att vi är födda i samma familj.

Nu kommer jag till nästa del. Till dig som är en ung osäker kvinna. Gå efter vad du känner är rätt för dig. Inte vad den populära tjejen i skolan gör. Inte hur hon klär sig, inte heller hur hon sminkar sig eller vad det än hon gör. Nej, följ din väg. Jag vet, det är inte lätt. Alla vill vara den populära. Eller vill man det? Ville jag verkligen det när jag var ung? Nej, jag ville vara jag, men fick inte vara det. Eller kunde inte stå upp för vem jag var. Men, vem var jag då. Det är inte lätt. Jag minns att det fanns tjejer som gick en egen utstakad väg. Som visste exakt vad de ville göra i sin närmaste framtid. Som sökte in på skolan för just det den ville utbilda sig inom och sedan fick ett jobb.

Jag, nej jag visste inte. Jag blev som det då hetta kontorist. Ville flytta hemifrån så snart jag kunde. Idag kan jag undra varför jag inte kämpade mer i skolan. Varför jag inte gick sjuksköterskelinjen. Tänk så mycket kunskap man kan få. Och så mycket vidareutbildning det finns inom människokroppen. Att jobba med människor är faktiskt givande, men ibland så fruktansvärt tröttsamma.

Här nedan kommer en bok. I avundsjukans spår. Finns vissa tankeställare hur vi människor gör, men kanske inte alltid vill, men gör det ändå.

En ung kvinna, 18 år, är synsk, men hon förstår det inte än. Detta är en tmedial hriller. Den unga kvinnan och hennes kusiner ska få ha en fest i släktens sommarhus. Här börjar det hända saker. Den jämnåriga kusinen försvinner. Sökandet efter henne påbörjas.

Läs mer på www.lill-lindback.se

Ha det gott därute.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läste i tidningen att de tror att vintern kommer tidigt och blir långvarig. Suck och stön. Jag tycker om snö, om den ligger kvar. Men långvarig sådan är jag inte alls förtjust i. Jag är en vårmänniska. Ljuset, fågelkvitter och lite värme. Inte fö...

Nej, kanske inte vad du tror, men för mig blir det himmelskt att snart få sova efter nattpasset. Jag jobbar en natt till och är ledig över helgen. Längtar. Det beror nog på att jag jobbade helgen som var. När jag står vid en hållplats har jag svårt...

Jag hade gått av mitt arbetspass på måndags morgonen. Vaknade alldeles för tidigt. Den kvällen la jag mig tidigt, men som vanligt hade jag svårt att sova. Jag var lite täpp i näsan eftersom jag blir sådan av lukter som målarfärg. När jag väl somnade ...

Jag läste ett inlägg på Twitter när jag åkte hem från nattjobbet. Det var i Pakistan, en kristen kvinna hade druckit vatten ur samma mugg som en muslimsk kvinna. Folk försökte att få dem att inte döda den kristna. Detta tar jag upp som ett exempel....

Jag läste en artikel om jobb och kollektivavtal med mer. Först vill jag nämna att igår morse gick jag av mitt arbetspass, då brukar jag sova lite kortare tid. Vaknade en timma innan klockan skulle ringa, somnade om och vaknade tung i huvudet med en...