Äpplen har rasat ner. Dessa äpplen är goda, men tyvärr, de har fått djur i sig. Idag gick jag upp tidigt för att jaga bort, ta död, på sniglar. Idagens läge finns inte så många, men före runt fem år sedan plockade jag över 4700 sniglar. Ja, jag vet att jag är hemsk. Jag tar död på dem. De satt som klasar på vissa blommor, de satt också i klasar i ett kösystem till mina grönsaker. Ledsamt. Idag, som sagt, är de inte många, men de finns kvar.

Efter detta gjordes frukost. Direkt därefter gick jag och plockade upp äpplena som låg på marken, jag skakade dessutom på trädet. Två fulla spänner med äpplen, men det blev bara 3 äppelpajer. Jag brukar ösa på rikligt med äpplen. Min kropp vill inte längre, den vill inte längre hålla på med sådant som gör ont i rygg och nacke. Att skala äpplen, att skära i bitar, att kämpa i trädgården. Men, en vanlig bostad får man vänta på länge. Visserligen kan man köpa en bostad, men pengarna för huset är roligt att ha. Resa, längre och kortare bitar. Att ha lite pengar över, det är skönt, men det dröjer.

Nu håller vi på, min man håller på att sätta upp ett litet enkelt vedskjul. Jag höll i bräderna och grävde lite. Jag ska ut i trädgården en liten stund och rensa tråkig ogräs som finns i gräsmattan. Lite här och lite där blir till slut ganska bra.

29/7, många njuter av sin semester. Om några dagar är det redan augusti. Igår hörde jag åskan borta vid bergen vid trakten Gunnilse. Jag såg en dimridå och sa till min man att det regnar därborta. Tänk om vi kunde få lite regn. Hm, förr om åren sa man tvärtom. Måste det regna varendaste dag på sommaren. Aldrig blir man nöjd. Regnet och åskan kom över oss. Jag blev så glad för naturens skull. Har aldrig sett så torrt förut. En blixt kom samtidigt som åskan, altangolvet skakade till. Den var nära den där blixten.

Nästa vecka har jag många dagar på mitt schema att jobba. Varje dag har jag tänkt att arbeta med nästa del på "Frihetens vind", men orkar knappt göra det med tanke på trädgårdsarbetet. Sitter helt slut efter duschen och orkar inget. Bara lite ...

Ha det underbart därute. Tänk på mig när jag dricker kaffe och äter äppelpaj, nästan ekologiskt, äpplena i alla fall.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad är jag mest rädd för, jo det är maktgalna människor. Dessa som har vassa armbågar, som psykopater och narcissister. Folk som inte skyr några medel alls, tar ingen hänsyn förutom pengarna och dessa styr egentligen mest. Så mina punkter är: psy...

Tycker inte du att det stormar ute oftare och ibland med hårdare byar. Jag måste erkänna att jag tycker att det är spännande, men när jag läser om hur vissa stormar gör översvämningar och träd blåses ned både över bilar och hus, då är det ledsamt.  ...

Nu var det längesedan jag bloggade och jag förstår varför. Jag heter Lill Lindbäck, under detta året kommer jag att byta namn till det jag föddes till och då blir namnet LILL KARLSSON. Det känns bra. Jag har skiljt mig, inget jag önskade. Till sommar...

Självklart känns julen extra när det är snö ute och även när det snöar. För min del är jag inte förtjust i snö, speciellt inte när jag ska köra bil. Numer tar jag hellre buss eller spårvagn. Jag är absolut ingen expert när det snöar, men jag blir n...

Nu gör Bris mycket reklam överallt. Så sorgligt. Det ska inte behöva var på det viset. Alla högtider, tydligen mest under juletider är det som värst. Stackars barn. Stackars alla som bor hemma i en miljö som inte är trygg, eller ens bra. Vad tänker...