Idag är julen över. Jag arbetade natten till Julafton. Klockan 03 åkte jag ambulans med en skadad boende, som fallit illa. Ett fall för en äldre kan resultera i ett brutet ben, höft eller kanske en fot. Den natten hade jag tur. Hennes benbrott var illa och hon togs in ganska snart till en avdelning. 4:a timmar efter att jag hade kommit var jag på väg från sjukhuset. Jag fick höra av sköterskan att en del hade fått vänta i 12 timmar. Men självklart var det fruktansvärt för damen i fråga, hon hade hemska smärtor.

Fortsatt godisätande och nu börjar jag bli riktigt trött på det. Ordentligt trött. Min man åt en hel del. Jag höll mig igår. Heja mig, tills jag gav upp och åt lite grann. Men det var faktiskt inte mycket. Sedan blev jag lite illamående. Nä, snart sätter jag undan godiset. Min karaktär är tydligen inte speciellt stark.

För en stund sedan läste jag både Aftonbladet och GT. Läste är synd att skriva. Jag skummade över rubrikerna. Döm om min förvåning, eller kanske chock, att ungdomar använde sig av en raket som de fyrade av mot polisen. Hallå? Vad är det för idioter. Ingen vill väl ha en raket mot sig. Man kan faktiskt bli allvarligt skadad, som synen går förlorad. Men det kanske är det dessa ungdomar är ute efter. En sak förstår jag fortfarande inte. Hur kan man skada en annan människa? Undrar inte dessa ungdomar över varför polisen är där. Det är väl så att ungdomarna vill ta makten. En del av detta är kanske mitt fel och det beror på att jag är vuxen och engagerar mig inte i vad som händer på stan eller i andra stadsdelar. Måste jag det? Måste jag engagera mig i andras ouppfostrade barn? Synd att en del ungdomar hänger sig till att skada andra eller andras egendom. Jag tänker på alla skötsamma och fantastiska ungdomar.

Sedan såg jag en liten videosnutt om en strand i Mexico. En man kommer rusande och ropade upp människor från badstranden. Mellan solstolarna kom en klumpig krokodil som gick ner i vattnet och simmade. Tänk att jag kommer inte ihåg att krokodilar gillar saltvatten. Det där var lite exotiskt, men inget som jag är intresserad av. Fick också läsa på videosnutten att det var inte ovanligt att krokodilar promenerade på stranden och dessutom simmade i vattnet. En person, tidigare, hade fått sy 200 stygn. Vi gnäller om våra små insekter. Fast en mygga som finns mest i Brasilien kan skada havande kvinnor svårt. Man får influensaliknande symtom, men barnen blir skadade för livet., hjärnskador Huvudet är mindre från pannan sett. Nu står det still i mitt huvud. Ska se om jag kommer ihåg vad den myggan heter när jag vaknar. Ha, nu kom det. Zikavirus. Zikamyggan. Googla på det och se bilder. Myggan sprider sig.

Nej, nu kära vänner ska jag gå och lägga mig. Ha en trevlig dag. Hälsningar från ett dimmigt Göteborg.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se, eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag ska gå på Årsreading 2019 den 29 december. Har varit på något liknande tidigare och det är jättekul.

En del är att spå sig i kort för 2019, ett annat är födelesdatum plus klockslag och vilken stad man är född i - astrologiskt. Det kommer att bli smått och gott.

Nu håller jag på med att plocka lite här och där. Har spelat på V75 med mina arbetskamrater. Nu ska jag hänga in tvätten och hänga upp nytt. Därefter blir det mat och sedan åka till jobbet.

Vet inte hur du har det med vädret, i morse när jag åkte hem från jobbet var det svinhalt. Hem kom jag, tack och lov. I kväll ändrar sig det mörka och det kommer sakta att bli ljusare. Härligt. Jag brukar alltid säga att första januari då är det ljusare. Tidigare har jag inte haft ont av mörkret, har inte spelat större roll, men nu känner jag mig ännu tröttare. Mörkret gör en tröttare, så kanske jag ska skriva. Jag arbetar natt och sover mestadels av den ljusa tiden. Men å andra sidan kan jag vara ledig mitt i vardagen. Så är livet. Inget är perfekt, om allt hade varit perfekt hade man längtat efter något annat och dessutom blivit missnöjd. Ju äldre man är, desto mer viktigare är hälsan. Självklart är familj och vänner bland det viktigaste man kan ha. Tycker man sig att man har dåliga vänner, sök dig till nya. Hur undrar du säkert? Ja, det undrar jag också. Det finns kurser och träffar att gå på, även på Facebook finns träffar för att bara umgås - som vänner. Jag har inte undersökt det där närmare. Då är det alltid lättare att prata om sådant.

Ibland kan man träffa vänner via sociala medier. Det gjorde jag. Via mejl fick jag kontakt med en kvinna som har inspirerat mig mycket. Tror att vi har känt varandra i minst 7 år, om inte mer. Tiden går fort. Vi bor på olika platser i Sverige, men smsar till varandra, ringer ibland och träffas ett par gånger om året på ett ungefär. Kanske det blir annorlunda när jag får skaffat en lägenhet, då får jag mer tid över.

Vad är lycka? Ojdå, är det juletiderna som gör mig lite sentimental? Lycka för mig är vad jag känner just nu. Den största lyckan är att alla i familjen mår bra. Jag drömmer om att vi alla har möjlighet att följa våra drömmar, eller i alla fall en del av dem. Vi skapar alltid nya drömmar. Det finns personer som är lyckliga med det de har. Exvis att få en skogspromenad varje dag. Att bara få vara, att inte drömma sig bort i det ouppnåleiga. Är det så att vi ibland behöver drömma om det ouppnåleiga, för att man just då behöver bara få drömma. Vardagen kan vara fantastisk, men även tung. Alltid är det härligt med drömmar, dessa kan ta dig vägar bortom allt, du kan uppleva eller bara drömma. Mycket beror på en själv och hur mycket jobb man vill lägga ner på den där drömmen.

Ha en underbar helg!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Min nästkommande bok blev inte klar

Inte så märkvärdigt, men jag är i gång och byter gardiner, stryker nya och sätter upp dessa. Tänk förr i tiden, då skulle man putsa fönster, städa i alla skåpen, tvätta porslin, särskilt finglasen i bokhyllan, för att inte glömma att givetvis skulle man putsa bokhyllan också. Alla mattor skulle piskas och överallt skulle det dammas, städas och tvättas. Vilka dumheter egentligen, men allt blev rent. Ännu värre var det på mammas tid. Jag har bokhyllor med böcker, självklart skulle man damma där också. Det gjorde jag inte så ofta, numer är det sällan. Konstigt nog blir städning allt tråkigare och oviktigare, men visst är det skönt när det är dammat, dammsugningen är klar och golven är tvättade.

Nu har jag lite kvar att göra. Köksgardinerna ska upp, blommor ska vattnas. Jag håller på att tvätta gardinerna. Sedan har jag ringt samtal. En till vårdcentralen, men det finns givetvis inga tider. Oops, så förvånad jag blev när de ringde upp. Jag fick en akuttid på morgonen. Mama Mia. Jag skrev i och för sig att jag hade fått ett nytt födelsemärke som kliade i början, den är på ryggen in mot ryggraden. Den är minst två centimeter stor. Nä, kanske bara en halvcentimeter. Får dra i skinnet för att se den. Sedan råkade jag komma åt där när jag torkade mig med handduk på ryggen, tror jag. Jag hade iallafall blött på en t-shirt. Nu undrar jag om jag ska ta bussen till stan med tanke på all trafik, eller kanske är det bäst med bilen. Hm.

Tandläkaren ringde jag också, Folktandvården, finns inga tider förrän i slutet av januari. Suck. Stön. Har en lagning på framtiden som har suttit där ett antal år, men nu är den på gång att lossa, inte tanden utan lagningen.

Nu har jag bråttom som de flesta andra. Jag önskar dig en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Nu i morse åkte jag en kvart tidigare från jobbet och slapp köerna. En enda kvart skiljer det åt att bli kö. Skönt att kunna flexa hem tidigare, men det gäller att morgonpersonalen är i tid.

I morgon är jag ledig och ska stryka gardiner, inte hela dagen förstås. Jobbar helgen och fram till Julaftons morgon. Man väljer sitt jobb och jag får skylla mig själv.

Läste i Aftonbladet precis, om en kvinna som hade beställt något via Adlibris, nätbokhandeln, de har annat smått och gott också. Hon fick ett meddelande ifrån dem att hennes order var struken. Vilken otur! Det kanske är julklappar. I bokhandeln ute så kanske hon inte får tag på julklappen hon hade tänkt sig.

För övrigt tänker jag på tjejen som har försvunnit, Nathalie, tror jag hennes namn var. Så hemskt. Så sorgligt. Hoppas att hon lever. Stackars henne, men så hemskt för de anhöriga. Vi läser dessa skriverier i tidningen och lyssnar på teven och tänker, så hemskt, och så är det inte så mycket mer. Tur är väl det, annars hade vi nog inte orkat med livet. En nära anhörig som har försvunnit är nog det mest fruktansvärda som kan hända. Ingen vet något. Man går och väntar på besked. Oron som medföljer. Rädslan över vad som kan ha hänt henne. Mördad? Vågar en förälder eller ett syskon tänka så långt? Jo, det gör man nog, men man tänker nog bort tanken fort som attan.

Man önskar alla gott under juletiden, men allt är inte gott och lugnt. Jag tänker på stressade familjer, där föräldrar ska köpa julklappar, dessa ska packas in. Kanske familjen ska åka till sina familjer på julen. Eller det här kanske är ännu vanligare, dina barn, mina barn och våra barn. Barn som ska till respektiva föräldrar och dessa i sin tur ska vidare. Jag blir svettig när jag tänker på det. Själv firade jag jul hemma hos mina föräldrar, senare blev jag jultomte, fortsatte hos min pojkvän och var tomte även där. Det vanligaste blev två julbord plus tomte på två ställen, ibland tre.

Jag är inte trött på julen. Jag tycker faktiskt det är vackert med ljusstakar och stjärnor, till och med granen lyser upp tillvaron. Julmaten är bara så god. I år ska jag vara hemma för tredje året på raken. Jag älskar lugnet. Tycker faktiskt att det ska bli fantastiskt skönt. Ingen stress. Ingen större planering mer än julmaten.

Nu strax ska jag lägga mig.

Ha en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag handlade en del saker tidigt. Skumtomtarna och chokladkartongerna la jag i pannrummet. Varför frågade jag om min man ville ha en chockladbit i fredagskväll? Så dum jag var. Lär man sig aldrig????

Jag jobbade 2 extranätter förra veckan och gick av i fredags. Efter maten blev jag sötsugen. Sött äter jag numer sällan, men kan få mig ett utbrott av ett evigt tuggande. Det fick jag som sagt i fredags. Jag öppnade chockladkartongen och vi började äta. Har du hört den med hackspetten på teven under Julaftonsprogrammen. Tänk på hans sång. Så lät jag. Jag tuggade febrilt och njöt av alla olika chockladbitar och sedan lite till. Näven sträckte sig till kartongen och så fortsatte det tills den tog slut. Samma kväll. Ja, och nästa kväll fortsatte det och då tog jag fram skumtomtarna. Jag älskar dessa. När jag la mig tyckte jag det skummade från min mun. Igår, söndag, då när det nästan var försent kom jag på det. Aha, borsta tänderna och gör det väl. Då äter jag aldrig. Idag rapar jag sött. Och idag handlade jag - lite plus 2 likadana chokladkartonger. Hur ska min jul sluta?

Sill, ägg, skinka, dopp, allt som tillhör ett julbord. sedan blir det choklad. Suck. Det är väldigt gott. Jag kommer att jäsa under min jul.  

Ja, men just nu har det blivit lite för mycket. Sedan tar det nog till påsk innan det inköps nytt. Kanske. Vi får se.

Ha en skön kväll.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag hoppade till i bilen. Körde nu på morgonen från jobbet genom stan. Tyckte jag såg något precis till vänster om bilen, på den sidan jag sitter. Fick titta till ett par gånger. En man, mörkklädd, syntes inte. Tänk om han hade gått över gatan. Okej, jag vet, jag hade sett honom med tanke på lyktorna från bilen. Efter det här ögonblicket tittade jag på gående människor när jag hade en möjlighet. Med reflex syntes de ganska tydligt. Självklart beror det på var reflexen sitter. Några gick och pratade med varandra, en hade reflexer, den personen syntes. När jag nästan hade kört förbi såg jag de andra två. Skrämmande. Är man inte mer rädd om sig själv. Jag har reflexer, en på mig och en på väskan, men ... Nu har jag bilen då har jag bara en reflex på väskan. Det är fel, för när jag går ut ur bilen syns knappt jag heller.

Förr hade de ganska mycket reklam på teve om hur dåligt man syns när det är mörkt. Idag har jag knappt sett en sådan reklamsnutt.

På vägen hem åkte jag in i ett område som heter Slakthuset, jag åkte ändå förbi där. Letade efter ett ställe som hade korv och de har öppet mestadels från kl 06:30-14. Där är det lite halvmörkt. Till slut hittade jag stället. Tack och lov för Google och Google Maps. Jag drog och sedan tryckte jag på dörren, den var låst. Eller så var det kanske så att dörren var väldigt trög. Vem vet, de kanske hade lussefirande nu på morgonen. Fast någon borde ha funnits där med tanke på tiden. Eller kanske så hade de stängt och skyltarna satt kvar.

Nu ska jag lägga mig. Jag önskar dig en härlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Alla har vi olika traditioner under december månad.

En har min väninna och jag, vi brukar åka till Alingsås, en mindre stad som ligger utanför Göteborg. Alingsås är en oerhört mysig stad med bevarande av gamla hus och nytt som tillkommit. Nu har torghandeln som var stor sjunkit till ytterst få stånd. Det är synd. Den här gången var vi inte i stan på en lördag. Vi fick plats på ett mysigt kafé, finns mysiga kafé överallt, tycker jag. Givetvis åt vi båda en köttbullesmörgås med rödbetssallad, mums, till det måste vi ha efterrätt. Ett par gånger har vi råkat på när Röda Korset, förlåt jag tror det, spelar och sjunger med tomten, alla går igenom en gata i centrum. Och så har vi den kokande kitteln. Bra. Jag har alltid skänkt pengar och lagt dessa i grytan.

Vi gick som vanligt in och ut ur affärer. Ingen av oss orkade prova kläder, men det var ändå roligt att kolla vad som fanns. En del snyggt hittade jag, men nu har jag stramat åt. Jag har mängder av kläder i lådorna, och dessa ska användas lite till. Nej, tyvärr, jag använder mig inte av andrahands kläder. Varför vet jag inte. Jag kan bara inte göra det. Tänk på miljön, tänker du säkert. Ja, jag kör bil också. Och äter bland annat kött. Självklart åker jag buss också. Då återgår jag till Alingsås. Vid halvtvåtiden var det dags för lunch. Faktum var att vi båda blev sugna på rödspättafilé, inbakad, vilket sprakade när man skar med kniven. Jag har ätit fish and chips i England. Det är bättre med en tjockare fisk. Maten var absolut inte dålig, men heller inte toppengod. Vi avslutade vårt besök i Alingsås, den ena gick och handlade julklapp, den andra, jag, handlade lax och hittade en brödbutik. Hade nästan inget bröd hemma.

Idag vaknade jag, häpp, kl 10:30. Känner mig seg och orkeslös. Ska träna senare - igen. Tränade faktiskt igår också. Träningen är från en sjukgymnast, att jag fortfarande inte kommer ihåg den nya titeln, och så tog jag min mans träning också. Jättebra för muskulatur. Jag känner i axlar och rygg, även underarmarna, för att inte tala om benen och sidan på höfterna. Det gör nytta med enkla övningar. När jag har gjort detta i ytterligare en vecka och nästan varje dag, ibland tar jag en vilodag. Då går jag över till vatten i flaskor och ett gummirep som jag fick av sjukgymnasten, men ska göra det med en övning i taget med detta. Vid överansträning får jag problem med nacken och rygg, det kan sitta i under en vecka och gör väldigt ont. Då har jag svårt att till och med jobba.

Nu önskar jag dig en trevlig dag. Ute är det grått, men grått är bättre än regn. Fast det kanske regnar ute. Ser inte det för mina fönster är smutsiga.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Jag funderar ofta på hur samhället har utvecklats. Hur kan det poppa upp så mycket ungdomsgäng? Varifrån får de sina vapen? Det är våldtäkter eller kvinnor blir tafsade på, precis som om en kvinna tillåter vilken främmande man att göra anspråk på sin egen kropp. Politiker, banker och företagsledare, alla som har en maktposition, även vissa idrottspersoner, dessa tror att de står över andra, att man kan göra lite som man vill.

Med tanke på gäng och övriga kriminella. Tidigare beskrev jag om Tullverket. Jag önskar att vi hade bättre apparater. Alla bilister och gångtrafikanter borde gå igenom röntgenapparater, men också med hjälp av hundar. Så som jag beskrev om att hundar kan lukta sig till vapen och narkotika. De stora röntgenapparaterna kan ta lastbilar och personbilar. Varför tycker jag så här? Jo, det florerar vapen som ingen kan ha undgått att läsa om. När jag var barn och ungdom fick jag lära mig att andras tillhörigheter var deras. Jag skulle få jobba för det som blev mitt. Visst stal människor. Jag blev bestulen på mina skidor. Men att ha ett vapen och säga till en annan människa att din mobil ska jag ha.

Vad ska vi då göra? Politiker borde satsa ner i skolorna och redan vid första klass. Dessa personer bör följa eleverna upp i åldrarna. Samtal och åter samtal, med barn och även deras föräldrar. Men barn vill göra det förbjudna. Jag gjorde det. Spänning.

Jag hade en gång en väninna som menade på att hennes son inte hade knivar som han blev beskylld för. Hon hade frågat sonen och även letat efter en kniv. En förklaring som jag gav henne var att givetvis går det att gömma en kniv utomhus. Nu var det också så att jag fick höra skvaller vägen att detta var sant. Vad säger man till en förälder som tror att sitt barn är oskyldig. Tyvärr är det så att man kan fråga sig vems barn är det som utför brott? Ditt, mitt, allas - och det är vårt allas problem.

Förr i tiden sa grannar till grannbarnen att dessa skulle gå hem. Att de inte skulle vara på främmande ställen och så vidare. Då kunde man säga till barnen utan att få deras föräldrar på sig. Idag får man passa sig för barnen eller deras föräldrar.

I vissa familjer får sönerna göra som de vill, de är ju pojkar. Har du tänkt på att i dessa familjer syns sällan flickorna ute. De är hårt hållna. Varför är då inte sönerna uppfostrade på samma sätt.

Som ung var jag jämt ute med mina kompisar. Vi var ett gäng, men vi var snälla och respekterade varandra och andra människor

Jag undrar hur samhället ser ut om femton år. När dessa barn till föräldrar som ständigt är uppkopplade på sociala medier och hellre pratar med dem än med barnet/barnen. Det är lätt för mig att anse vissa saker. Man ska hinna med så mycket.

Mina föräldrar lärde mig att veta hut, som de sa. Förr i tiden hade man betyg i uppförande och ordning. Kom jag hem med stora A i detta, då var min pappa stolt. Då hade han uppfostrat rätt. Betygen var han inte lika noga med, för som han sa, som äldre jobbar man med det man söker sig till och gör sitt bästa. Att bli en bra människa är viktigt, att respektera andra oavsett religion, hudfärg och tillhörighet är en av de viktigaste uppförandekodexen man kan ha. Däremot ska ingen trampa på mig eller dig. Visst kan jag tillåta detta beroende på mitt humör, för ibland bryr jag mig inte. Den dagen då jag återigen blir trampad på av samma person då sätter jag ned mina fötter och talar om vad jag anser om den personen.

Visar man respekt till en annan människa får man respekt tillbaka. Jag hör dessa ungdomar i gängen. Du ska visa mig respekt. Nej, jag visar inte dig respekt, för respekt förtjänar man, det gör inte en person som går via hot och våld om någon inte visar den respekt.

Usch, nu blev jag lite övertydlig. Jag väntar fortfarande på min nästkommande bok. "Tårarnas doft".

Ha en underbar dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel. Jämför alltid priserna.

www.lill-lindback.se