Påsken firas olika även i Sverige. Jag har sett på teve hur en del, speciellt katolska länder, firar Påsk och Jesus lidande på korset. Men som sagt även här i Sverige firar vi Påsk olika.

Jag kommer från en familj som aldrig har varit intresserad av religiösa högtidsdagar, men som många andra firas det med påskägg och god mat, speciellt ägg, sill och lax.

Igår på dagen var min väninna och jag i Alingsås. Där hade de ordnat med orkester och dans, många av barnen var utklädda till påskkärringar. Det visste vi inte innan. När vi stod i solen och lyssnade på musiken tyckte vi att det var inte så många människor i omlopp, då var klockan ungefär 10:30. Som vi sa till varandra, de som har stugor åker dit och fixar för att sedan fira Påsken där. Vi gick ifrån orkestern, men stannade till när de vandrade upp mot gågatan. Var kom alla människor ifrån? Kön ringlade sig lång bakom orkester och dansande flickor.

Vi gick till ett par affärer innan vi intog en tidig lunch, vår sedvanliga köttbullemacka med rödbetssallad. Givetvis en mugg kaffe med en god kaka/bakelse till. Man ska ju njuta av livet. Som vanligt var det nästan fullsatt. Alingsås är en av de kafétätaste orter i Sverige. Gamla hus med nya i centrala delarna. Jag älskar den staden.

Jag tänker tillbaka i tiden när vi bodde ett par mil från Alingsås i en ort som heter Vårgårda. När vi flyttade dit märkte vi att det ordnades mycket för barnen. Det var mängder av idrotter, söndagar var det något religiöst som man var med på för att det var roligt. Till jul dansade vi barn runt den stora granen och alla barn fick en gottepåse. Idag vet jag inte om det förekommer sådant. Idrotterna som jag var med på var handboll, basket, cyklade i skogen i alla gupp som var fixade var barn. Det fanns hur mycket som helst att göra. Sista vintern vi bodde där började jag träna bandy. Vi fick hoppa över låga bockar och lära oss att åka skridskor på olika sätt.

När vi flyttade till Göteborg flöt allt bort. I den stadsdelen jag bodde i fanns inget. Allt var nytt. Stadsdelen heter Bergsjön. Vi var mängder av ungdomar. Spårvagnen gick inte dit, då fick man byta i Kortedala till buss.

Men Påsken firades ändå.

Nu önskar jag dig en härlig fortsättning. Själv ska jag ut i trädgården, ta en promenad för att mina ben och rygg behöver rörelse.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad är jag mest rädd för, jo det är maktgalna människor. Dessa som har vassa armbågar, som psykopater och narcissister. Folk som inte skyr några medel alls, tar ingen hänsyn förutom pengarna och dessa styr egentligen mest. Så mina punkter är: psy...

Tycker inte du att det stormar ute oftare och ibland med hårdare byar. Jag måste erkänna att jag tycker att det är spännande, men när jag läser om hur vissa stormar gör översvämningar och träd blåses ned både över bilar och hus, då är det ledsamt.  ...

Nu var det längesedan jag bloggade och jag förstår varför. Jag heter Lill Lindbäck, under detta året kommer jag att byta namn till det jag föddes till och då blir namnet LILL KARLSSON. Det känns bra. Jag har skiljt mig, inget jag önskade. Till sommar...

Självklart känns julen extra när det är snö ute och även när det snöar. För min del är jag inte förtjust i snö, speciellt inte när jag ska köra bil. Numer tar jag hellre buss eller spårvagn. Jag är absolut ingen expert när det snöar, men jag blir n...

Nu gör Bris mycket reklam överallt. Så sorgligt. Det ska inte behöva var på det viset. Alla högtider, tydligen mest under juletider är det som värst. Stackars barn. Stackars alla som bor hemma i en miljö som inte är trygg, eller ens bra. Vad tänker...