Nu är det härliga dagar med sol och blå himmel nästan varje dag. Påsken läste jag om att även den ska bli fin och varm. Tur jag har, är ledig då. Har nu gått av mitt arbetspass. Har märkt att det blir alltmer jobbigare att jobba natt. Tror att det beror på att jag har haft vissa lediga dagar för att fixa i huset inför försäljning.

Igår klipptes äppleträdet och jag tog hand om alla grenar. Dessa la jag på en hög och ska snart köras med kompostkvarnen. En bra sak med hus, det är att man kommer ut i naturen. Man står där och kör med kvarnen, den brötar och kvistarna mals ner till mindre bitar. Det är lite som meditation, när korgen är full går jag iväg och slänger dessa i och runt ett parti med växter, ser snyggare ut då. Man koncentrar sig på sin uppgift, fyller näsan med dofter, promenerar fram och tillbaka, tittar på växtligheten. Då mår man bra.

Nu ska jag bara komma igång. Igår böjde jag mig ett antal gånger och använda för det mesta benen. Du förstår, eller hur? Träningsvärk! Jag har tydligen dåliga muskler lite varstans.

I morse körde jag hem tidigare från jobbet, jag hade möjlighet till det, men det är inte ofta det händer. På körbanan nerför Linnégatan cyklade en cyklist. Jag blev faktiskt irriterad samtidigt som cyklisten har rätt att cykla, men det finns en bred promenadstråk rätt nerför gatan, vilken är uppdelat i cykel och gångbana. Tänk om jag hade kört upp på cykelbanan.

Inte bara det, jag körde ut på riksväg 45, lite över hastighet, men jag försöker inte trampa på gasen mer än nödvändigt. Fattar inte hur bråttom folk har, det är rena autobahn. Har faktiskt tänkt i omgångar och även skrivit om det tidigare. Om bilister höll hastigheten bättre, om de inte ligger för nära till framförvarande bil, om de blinkar när de ska byta fil, då hinner andra bilister uppfatta detta och seriekrockar skulle kunna undvikas. När en framförvarande bilist bromsar hårt för att någon plötsligt bestämmer sig för att byta fil, då hinner knappt den som ligger bakom att bromsa och dominoeffekten inträder. Pang, pang och pang, så var den dagen kanske över för någon. Fruktansvärt med dessa hastigheter som folk kör med i dagens läge. Fler poliser som kör runt gator och torg, tack.

Nu är kaffet strax uppdrucket och jag ska gå ut i trädgården. När man går av ett arbetspass är man inte så pigg precis, för det första har man gjort 30 timmars arbetspass på 3 dagar, men att vända dygnet fram och tillbaka är svårt. Sömnbristen gör det jobbigt och man känner sig ständigt trött. Att jobba 10 timmars pass gör att jag får lediga dagar och den friheten är skön. Nu jobbar jag inte heltid på natten, fattas 2 nätter, men detta gör att jag nu har framför mig en ledig vecka på mitt schema. Många företag går över från 10 timmars arbetsnatt till 8 timmar. Hu, det är ännu värre, för då är man på jobbet ständigt och får inte tillbaka dygnrytm. Kroppen far illa. Visste du att under sömnen reparerar och stärker kroppen hela systemet. Vi som jobbar natt märker av det runt tretiden, då är det värst.

Jag älskar att jobba natt, för mig innebär det att jag har ett annat slags ansvar. Vi har ett hus med 51 boende och är 2 nattjobbare. Det fungerar så länge som vi inte får svårt sjuka boende, fysiskt eller psykiskt.

Jobbet som sådant kan ibland vara betungande, men det räcker att man får ett tack, då blir man glad. En orolig själ som blir lugn och kan somna gott, då har jag gjort ett bra jobb. Vi går ut med att alla ska kunna få sova, utan smärta och oro i kroppen. Har man levt ett långt liv, eller kortare, men man har med sig livet i sitt bagage, mycket kan ha hänt och detta innefattar smärtproblematik eller som jag brukar säga, själens smärta. När dessa personer somnar tryggt, då har man gjort ett bra jobb.

Ha nu en fantastisk dag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se