Nu i morse åkte jag en kvart tidigare från jobbet och slapp köerna. En enda kvart skiljer det åt att bli kö. Skönt att kunna flexa hem tidigare, men det gäller att morgonpersonalen är i tid.

I morgon är jag ledig och ska stryka gardiner, inte hela dagen förstås. Jobbar helgen och fram till Julaftons morgon. Man väljer sitt jobb och jag får skylla mig själv.

Läste i Aftonbladet precis, om en kvinna som hade beställt något via Adlibris, nätbokhandeln, de har annat smått och gott också. Hon fick ett meddelande ifrån dem att hennes order var struken. Vilken otur! Det kanske är julklappar. I bokhandeln ute så kanske hon inte får tag på julklappen hon hade tänkt sig.

För övrigt tänker jag på tjejen som har försvunnit, Nathalie, tror jag hennes namn var. Så hemskt. Så sorgligt. Hoppas att hon lever. Stackars henne, men så hemskt för de anhöriga. Vi läser dessa skriverier i tidningen och lyssnar på teven och tänker, så hemskt, och så är det inte så mycket mer. Tur är väl det, annars hade vi nog inte orkat med livet. En nära anhörig som har försvunnit är nog det mest fruktansvärda som kan hända. Ingen vet något. Man går och väntar på besked. Oron som medföljer. Rädslan över vad som kan ha hänt henne. Mördad? Vågar en förälder eller ett syskon tänka så långt? Jo, det gör man nog, men man tänker nog bort tanken fort som attan.

Man önskar alla gott under juletiden, men allt är inte gott och lugnt. Jag tänker på stressade familjer, där föräldrar ska köpa julklappar, dessa ska packas in. Kanske familjen ska åka till sina familjer på julen. Eller det här kanske är ännu vanligare, dina barn, mina barn och våra barn. Barn som ska till respektiva föräldrar och dessa i sin tur ska vidare. Jag blir svettig när jag tänker på det. Själv firade jag jul hemma hos mina föräldrar, senare blev jag jultomte, fortsatte hos min pojkvän och var tomte även där. Det vanligaste blev två julbord plus tomte på två ställen, ibland tre.

Jag är inte trött på julen. Jag tycker faktiskt det är vackert med ljusstakar och stjärnor, till och med granen lyser upp tillvaron. Julmaten är bara så god. I år ska jag vara hemma för tredje året på raken. Jag älskar lugnet. Tycker faktiskt att det ska bli fantastiskt skönt. Ingen stress. Ingen större planering mer än julmaten.

Nu strax ska jag lägga mig.

Ha en trevlig dag.

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna går att köpa via webbplats www.lill-lindback.se eller se övrig nätbokhandel.

www.lill-lindback.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad är jag mest rädd för, jo det är maktgalna människor. Dessa som har vassa armbågar, som psykopater och narcissister. Folk som inte skyr några medel alls, tar ingen hänsyn förutom pengarna och dessa styr egentligen mest. Så mina punkter är: psy...

Tycker inte du att det stormar ute oftare och ibland med hårdare byar. Jag måste erkänna att jag tycker att det är spännande, men när jag läser om hur vissa stormar gör översvämningar och träd blåses ned både över bilar och hus, då är det ledsamt.  ...

Nu var det längesedan jag bloggade och jag förstår varför. Jag heter Lill Lindbäck, under detta året kommer jag att byta namn till det jag föddes till och då blir namnet LILL KARLSSON. Det känns bra. Jag har skiljt mig, inget jag önskade. Till sommar...

Självklart känns julen extra när det är snö ute och även när det snöar. För min del är jag inte förtjust i snö, speciellt inte när jag ska köra bil. Numer tar jag hellre buss eller spårvagn. Jag är absolut ingen expert när det snöar, men jag blir n...

Nu gör Bris mycket reklam överallt. Så sorgligt. Det ska inte behöva var på det viset. Alla högtider, tydligen mest under juletider är det som värst. Stackars barn. Stackars alla som bor hemma i en miljö som inte är trygg, eller ens bra. Vad tänker...