Jag jobbade natten mellan måndag och tisdag. På morgonen skulle jag åka nästan direkt till Landvetter flygplats för att hämta min syster. Allt var ok så långt. När vi kom hem till mig där hon hade bilen parkerad, skulle hon bara pumpa upp ett däck i mitt garage. Garaget känns trångt när man är ovan, dessutom backa ut och svänga på ratten i rätt läge är inte alltid lätt. Det visade sig att det blev svårare för henne än jag trodde. När hon stod där det går lite uppåt stannade hon bilen för att jag ville få henne att förstå att hon måste titta i sidospeglarna. När hon skulle fortsätta sin färd bakåt och uppåt innan hon kör ut på gatan, vilket man inte ser när man backar bakåt och uppåt. Nu låter det där inte klokt, men för att du ska förstå. Man har noll sikt bakåt, det är därför man måste titta i sidospeglarna. Bilen rullar framåt, hon bromsar och försöker igen, återigen rullar bilen framåt. Då stannar hon och går ut. Jag försöker också. Har inte kört en bil med manuell växellåda på många år. Jag försökte hitta dragläget, gasade och skulle backa. Bilen rullade framåt. Vi tittade på växelspaken, jag var säker på att den stod på backen. Jag kände efter, jodå. Återigen görs ett försök med ett ännu mer gasande, jag måste hitta dragläget. Men herregud vad jag fick gasa och jag rullade framåt. Självklart ringde jag min man. Han sa att det finns en bogserlina i min bil. Jag backade min egen bil nerför gatan och till min systers bil på min uppfart. Jag förklarade hur jag tänkte göra, men vi hittade inte någon att sätta linan på. Då började jag läsa instruktionsboken. Tröttheten gjorde att jag inte fick in det som stod i boken. Min syster var lika trött, hon hade gått upp på natten. Nu vill jag bara nämna att bilen stod centimeter från mitt trappräcke. Jag ville inte köra på så att den går sönder. Ja, vi hade lite panik. Nu ljuger jag, paniken var lite mer än så. Hur sjutton skulle vi få bort bilen?!

Då kom vi på det. Vår bror bor ett par gator längre ned. Honom ringde jag, han kom direkt och kände på bilen. Sedan backade han ut, lätt som en plätt. Man skulle använde rejält med gas. Jag som aldrig har haft en sådan "konstig" bil (inget fel på den) hade inte vågat gasa rejält. Min syster hade glömt det.

Så blir det ibland. Den morgonen somnade jag runt klockan 12. Undrar du om jag var trött så är svaret ja. Vaknade sent, gjorde mat och tog det lugnt en timma, sedan jobbet igen. Nu sitter jag här och ska gå och sova. Trött som bara den med bara fyra timmars sömn.

Det här fotot tog jag för ett par år sedan. Jag skulle ha fjädern med i en bok "Hämndens Änglar", när jag sträckte upp fjädern mot himlen och tog fotot då blev det den bilden. Här nedan ligger den på en mossa. Plötsligt kom jag på en längre novell jag har skrivit i science fiction. Under fjädern gömmer sig en snigel. Nej, i fantasins värld. Detta kan bli ett nytt bokomslag. Snart kanske jag har tid att fortsätta med nästa del i en bok jag skriver.

Ha det underbart därute!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

Böckerna finns på Vulkan och nätbokhandeln.

www.lill-lindback.se