Nationaldagen har jag aldrig firat. Har du? Alla gör på sitt sätt. Klart att det är trevligt att fira, vi är inte vana att fira detta i Sverige. Konstigt egentligen. De flesta, det vet jag inte, men många länder firar något och har det som nationaldag.

Min dag är nog runt Valborg och pingst. Varför undrar du nog. Valborg är våren, den för värme och blommor med sig. Buskar, blommor och träd blommar. Kan man bli gladare? Dofter och fågelkvitter till det värmen, finns nog inget bättre. Även kärleken spirar ännu högre. Härligt.

Förresten, jag arbetar natten och ska gå på 3:dje arbetsnatten i natt. Jag har börjat vakna alldeles för tidigt. Dessutom fixade jag i trädgården och gjorde i ordning ett ställe från ogräs. Det såg för jävligt ut. Nu betalar jag dyrt för det med ryggvärk i min högra sida. Har då svårt att göra något. När det är som värst har jag till och med svårt att andas. Jag tycks aldrig lära mig. Nu skulle fysioterapeuten blivit grinig på mig. Jag tränar inte, för det gör jävulskt ont. Jobba måste jag. Finns värktabletter.

Teven står på, på jobbet. Då och då slängs ett ögonkast. Web of lies. En ung flicka hade träffat en kille och blev väldigt kär. En dag kommer hon inte hem från en fest ,som hon äntligen fick gå på för sina föräldrar. Killen lovade att ta hand om henne. De ringde från sjukhuset under natten och berättade att dottern hade blivit överfallen och svårt skadad - för livet och hon kunde dö av alla knivsår. Pojkvännen berättade då att han var skyldig fel personer pengar, han pekade ut en kille, en ligamedlem, som polisen tog in på förhör. När pojkvännen kommer till sjukhuset för att besöka flickvännen blev han portad av fadern. Han menade på att pojkvännen skulle ha skyddat hans dotter. Dagarna går, fem dagar senare öppnar dottern ögonen och vill då genast ringa pojkvännen. Dottern fick polisskydd ifall denne ligamedlem dök upp. Pojkvännen var fortfarande portad att besöka sjukhuset. Dagarna går. Senare ringer storasyster till föräldrarna, hon går i skolan på annan ort. Föräldrarna svarar inte hemme eller på sina mobiltelefoner. En vän till föräldrarna skulle till deras hem och laga något. Knackade på och gick in. Ropade flera gånger, föräldraparet hittades i hemmet. Knivstuckna och ihjälslagna. Då trodde polisen att det var denna liga som hade gjort det. Återigen togs pojkvännen in på förhör, de hade fler frågor om ligan. Pojkvännen fick frågor om flickvännen och svarade, nej han skulle inte göra sin flickvän illa för han älskade henne till döds. Polisen reagerade på uttalalet. Undersökningen på föräldrarnas mobiltelefon visade att pappan hade skickat ett sms till frun som var på sjukhuset hos dottern. Underskrivet var, jag älskar dig till döds. Polisen förstod att frun åkte hem till sin man, som redan innan hade blivit mördad, sedan mördades även hon.

Återigen togs pojkvännen in på förhör. Tidigare när polisen hade förhört honom tyckte kriminalaren att pojkvännen inte reagerade alls, inte på flickvännen som låg dödligt skadad på sjukhuset. Den här gången reagerade han heller inte. Plötsligt förstod han att denne pojkvän kanske låg bakom.

Nu hoppar jag över lite. Det visade sig att det var pojkvännen. Föräldrarna hade förbjudit honom att träffa sin högt älskade flickvän. Han åkte dit och fick ett livslångt straff. Mamman till pojken bröt ihop, hon hade fruktansvärt svårt att ta detta med att hennes son hade tagit livet av flickvännens föräldrar plus, dessa personer hade hon själv träffat och de var underbara.

Flickvännen, 18 år gamla dottern, bröt ihop. Först nu vågade hon berätta för sin 23-åriga syster att det var pojkvännen som hade överfallit henne. Hon ville inte ha sex med honom, inte än, hon var inte beredd. Då hade han blivit rasande och knivskurit henne runt 10-18 ggr. Dottern förstod också om hon hade berättat tidigare så hade föräldrarna levt. Hon, deltog inte i programmet. Storasyster tyckte att det var fruktansvärt att föräldrarna var borta. Förut ringde hon hem jämt för att tala om att hon hade kommit fram till en vän eller till skolan som låg mycket längre bort. Löjligt tyckte hon då, nu, 2013, saknade hon detta oerhört mycket. Givetvis saknade hon sina föräldrar oerhört mycket.

En som inte visar känslor är en typiskt psykopat, eller en narcissist, men läs på om psykopater. Det finns olika varianter. Denne pojkvän visade ingen empati och inga känslor alls.

Jag skulle inte ha berättat det här. För idag är det nationaldagen och då ska man ha trevligt.

Tänk dig för därute!

Ha det allra bäst!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

Jag har aldrig kunnat banta, för då blir jag ännu värre med att äta. Promenera fort, det vet jag är bra. Nej, jag tänker inte jättemycket på min vikt, bara lite. Några kilo behöver jag få bort, men ändå bryr jag mig inte. Jag äter och dricker det som är gott. Nu ligger jag ganska bra i dessa modeller det finns att gå på. Det är mest för min egen del, du vet, det där med magen.

Visste du att man inte får äta vattenmelon för när man är med i viktväktarna. Det är socker i vattenmelon. Ja, det tycks vara socker i all slags frukt. Jag älskar vattenmelon och kan äta hur mycket som helst, i det närmaste vilken frukt som helst. Är trött på alla samtal om socker. Vill jag ha en chockladbit så äter jag en. Fel, jag äter ganska mycket. Numer äter jag väldigt lite godis, men frukten är detsamma. Vilket tjat! Min melodi är att promenera mycket. En sommar utan vattenmelon, nej.

Nu kommer jag inte skriva mer om frukt, för nu ska jag lägga mig efter mitt jobb.

Ha det nu allra bäst!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt.

www.lill-lindback.se

En ros till dig från mig med lite skavanker i.

Jag älskar värmen, men inte när jag ska jobba i trädgården. Tvättmaskinen gick helt sönder och vi var tvungna att åka för att köpa en ny. Sedan fick jag printa ut en manual så att jag vet vad de nya symbolerna betyder. Blir irriterad när jag inte hittar knappen för att ändra centrifugeringen till en något lägre hastighet. Och sedan något att äta på det.

Nu när jag strax kan gå ut för att fixa i trädgården, då har jag tröttnat. Går ner för att sätta mig i undervåningen, där är det bara 22 grader. Här jag sitter är det 29 grader.

I stället kan jag passa på att rätta mitt manus. Jag funderar på att skicka in till bokförlag den här gången. Har bara gjort det en gång tidigare och det var för ett antal år sedan.

Ha en underbar skön lördag!

Lill Lindbäck, undersköterska och deltidsförfattare inom genren thriller och thriller medialt

Här visas återigen mitt eventuella boksomslag. Tårarnas doft

Min systerdotter Diana Wahlborg, WahlborgArt, började måla för 1,5 år sedan. 2:a månaden på raken är hon med i Apero Art Catalogue, South California i USA.

Inget får man gratis. Ha kontakter. När jag inte har tid, eller när jag behöver dra ner på tempot då är jag inte inne i sociala medier. Diana är det, hon umgås med folk, pratar med dem, för intresset är genuint. Kontakter genererar kontakter. Vi har sociala medier för många orsakers skull. Så fantastiskt roligt!

Jag kommer alltid att glädjas när andra lyckas i sitt val i livet. Du som misslyckas, ja, det är synd, men har du rest dig igen? Att resa sig från ett misslyckande är en tuff väg att gå. En sak, ska du veta, du har lärt dig mängder.

Mina visdomsord; om du inte får misslyckas kan du heller inte veta vad som är rätt och du lär dig otroligt mycket.

Första gången på 2 veckor som jag känner mig ledig. Så upptäckte jag en sak, via Facebook, en väninna till mig fyller 50 år idag. Hm, varför skrev jag 49 år i almanackan? Nej, jag är inte inbjuden, men en del reser bort, eller vill bara ha närmaste familjen runt sig. Så är det med livet. Idag kan jag inte åka till henne, men ringa ska jag. Är hon hemma senare kommer jag att köpa med mig en blombukett och något annat.

Till dessa kvinnor skänker jag ett vackert foto från alperna. Tagen från min mobil i Österrike. Där blev det fel. Varifrån kom fotot tro. Det är inte mitt. Det stod Sony, men den vågar jag inte visa. Däremot kan jag beskriva känslan.

Drömmarnas paradis. Du ser långt. Du njuter av den bedårande utsikten. Längre bort växer bergen upp och den högsta alptoppen. Svårigheter att ta sig dit kan bli en kamp. När du väl står på din alptopp kan lyckan vara övermäktig. Eller så känner du ett driv och hinner inte njuta, du vill vidare.

I stället skänker jag ett foto. En humla hittar rätt.