Ja, jag trodde inte att jag skulle kunna skriva. Har du i skolan någon gång fått höra att du inte klarar det där ...

När jag gick i skolan fick vi röda bockar på det som var fel. Skrev vi en liten uppsats skulle denna läsas av fröken eller magistern. Jag fick alltid tillbaka fullt med röda bockar, pilar och så vidare. Grammatik, fel meningsuppbyggnad, ja kommentarerna var många. Jag såg inte felen, förstod dem inte, men jag skrev av hjärtats lust.

Hoppas att skolan idag ser det positiva i varje elevs försök att klara av något. Hade läraren mer tid och lust kanske jag lärde mig att förstå hur svenskan byggdes upp. Exvis varför jag skriver. Skriva, skrev, skrivit eller jag skriver. Då förstod jag inte skillnaden.

Nu kommer det till mitt kämpande och det jag ångrar mest.

Varför kämpade jag inte för skrivandet? Mitt försvar:

Jag hade fantasi, men visste inte vad jag kunde göra åt det.

Varför  förstod jag inte när jag läste böcker från det jag var 9 år?

Mina föräldrar tänkte aldrig på att jag behövde hjälp i svenskan. Men jag anklagar absolut inte dem. För mig är det inte konstigt. När jag började skolan var grundskolan endast 8-årig, som ökades ut till 9-årig skola. Mina föräldrar gick till 6:e respektive 7:e klass. De klarade sig bra i livet.

Om mitt skrivande hade börjat tidigare då ... Jag ångrar inte mycket. Kanske inte det här heller. Ibland har jag frågat mig om det är värt allt annat jag offrar. Jag tänker efter och känner hur fingrarna glider över tangenterna, hur fantasin får löpa sin egen väg. Jo, jag vill skriva. För mig är det en fantastisk värld.

Att ha ett fritidsintresse eller intresse kräver tid och energi, och att inte ge upp.

Varför jag började skriva och då thrillers tar jag upp en annan dag.

Lill Lindbäck

www.lill-lindback.se

Läste ett inlägg om ett rikt liv med bara kaffepengar.

Ja, det är sant man kan ha ett rikt liv om man lever det liv man önskar. Då betyder inte pengar allt.

Givetvis måste jag ha pengar till nödvändiga saker i livet, men mycket är gratis därute. Ett exempel är att promenera i skogen, sitta där en stund och filosofera. Man kan också gå på sådant som är gratis. Hälsa på mer hos familj, släkt och vänner. Jag vet att man kan leva ekonomiskt och ha ett lugnare liv.

Nåja, jag ska inget säga, jag vill gärna ha teve, mobil, dator, kamera (finns förstås i mobilen). Än vill jag gärna åka utomlands eller inom Sverige, för det berikar min värld. Jag tror att det finns många världar inom och utom sig själv, men vi utforskar inte detta ordentligt. Vi har för bråttom. Ett annat rikt liv är intressen. Många intressen kostar olika mycket, även för mig. Jag skriver thrillers. Det kostar, men kanske inte lika mycket för en som målar. Att rita kanske inte kostar så mycket när man lärt sig grunderna och får öva sig på detta. Jag tycker om att fota, men tyvärr finns inte tid att sitta framför ett fotoprogram.

Personligen tror jag att vi människor, de flesta, rör oss allt mindre. Många kör sina barn, skulle jag också ha gjort, vi sitter framför datorn, som nu, jag kör dit jag ska. Dessutom, om jag hamnar framför teven blir jag sittandes där.

Men, jag promenerar faktiskt och mår bra när jag hör fåglarnas sång, när det susar i träden.

Ja, det finns andra liv, inte bara jakten efter att få det bättre och ännu bättre.

Ha en helt underbar dag!

Lill Lindbäck